Efter gårdagens inlägg om mitt intresse för tidsoptimering fick jag den här kommentaren som jag vill besvara i ett inlägg:
Den där meningen går inte ihop i min värld: “Undrar bara av nyfikenhet hur du ser på att inte prestera hela tiden och inte leva fullt ut.” Att vara produktiv, effektiv och medveten kring hur man använder sin tid innebär inte att man inte lever fullt ut. Jag kanske misstolkar kommentaren, men att maximera gör jag med allt, även roliga saker.
Fullt fokus även på det roliga
När jag dansar håller jag aldrig tillbaka utan bjuder på mig själv till 100%, när jag tränar kör jag stenhårt och när jag umgås med mina kompisar fokuserar jag hejhjärtat på dem. Jag skulle aldrig kunna “skita i allt” det hade inneburit att jag tappat mitt fokus, och varför skulle man vilja göra det?
Jag tror att det är förödande att slaffsa runt hemma med sin partner och äta skräpmat, jämfört med att till exempel klä upp sig för varandra och ta ut varandra på en riktig dejt!
Vad jag tror många förväxlar fokus med är att det ska vara strikt och tråkigt, fokus för mig är bara att göra saker med kvalité och göra medvetna, konstruktiva val.
Effektivitet vs pressa sig själv
Att vara effektiv innebär för mig mindre press och stress för att det blir mer tid över och jag kan slappna av och lita på min planering. Om jag avsatt 3 timmar för träning en dag behöver jag inte oroa mig för att jag spenderar för mycket tid på gymmet för det är inbokat i kalendern. Detsamma gäller jobb, att jag kan ta på mig mer jobb utan att bli stressad av det för att jag vet hur otroligt mycket som blir gjort med rätt fokus.
Hoppas att du förstår hur jag menar 🙂
