“Vad har du för källor på det?”
“Vad har du för belägg för det där?”
Måste man alltid ha en vetenskaplig källa? Räcker det inte med egna idéer eller personliga erfarenheter? Som science editor vill jag säga att det väger mycket tyngre för mig, ibland måste jag skratta rakt ut när jag sitter och editerar. Jag har själv varit på vippen att doktorera (och jag har inte släppt den tanken) men man måste komma ihåg att det till stor del är “publish or perish” som gäller. Nivån varierar verkligen med området, det kan vara superhög nivå och viktig forskning som räddar liv – och det kan vara meningslöst skit. Jag editerar inte alla typer av artiklar så jag kan inte uttala mig om tex matte och fysik, men medicinsk teknik brukar hålla hög klass till exempel, medan grundforskning i biologi kan vara väldigt varierande.
Det här inlägget har önskats av många som vill lära sig hitta vetenskapliga källor, hur man får tag i hela artiklarna och vad man ska tänka på när man läser. Jag har sammanfattat allting i 7 steg nedan.
1. ANVÄND GOOGLE SCHOLAR
(bild överst)
https://scholar.google.se/ Alla dina resultat kommer att vara vetenskapliga artiklar.
2. SÖK ÖNSKADE ARTIKLAR
Jag sökte på “Simvastatin adverse effects” Simvastatin är en kolesterolsänkande medicin och jag vill läsa vetenskapliga artiklar om dess negativa effekter.
Vad är första träffen här… ohh en artikel som citerats 8248 gånger det måste vara en viktig och bra artikel!
3. VÄLJ ARTIKEL ATT LÄSA
Artikeln är från The Lancet vilket är en tidsskrift med högt anseende. Tyvärr får vi bara abstracten om man inte betalar eller loggar in. Abstracten är en sammanfattning av studien som här säger att nix, det finns inga direkta biverkningar av simvastatin. Högt kolesterol ger ökad dödlighet i hjärtsjukdom och simvastatin minskar dödligheten. Testet är utfört i en stor studie på hela 4444 patienter.
4. TÄNK SJÄLV!
Är innehållet kongruent med vad du redan vet? Såhär skulle jag tänka:
Fast hmm…. det här går ju inte ihop med anekdotiska bevis. De människor jag träffat som berättat om sina minnesproblem, depression, muskelsvaghet och hur de blev som helt andra människor av sin kolesterolmedicin. Kan de ha så fel? Låt oss titta närmare!
På The Lancets hemsida finns fler ledtrådar…
5. LÄS HELA ARTIKELN GRATIS
Googla bara artikelnamnet på vanliga google, inte Google Scholar så får du oftast upp hela artikeln. Du kan lägga till “Full article” i sökningen också. Alla finns, det kan bara vara lite trixigt att hitta ibland.
Här står det “Collaborators and participating centres are listed at the end of the report” och det är mycket viktigt.
6. VEM HAR SPONSRAT ARTIKELN?
Många artiklar jag korrar skriver klart och tydligt i slutet av artikeln “artikeln är helt oberoende och inte i samarbete med något företag eller andra intressenter” och forskarna måste intyga att de inte har någon egen vinning av resultaten. Sånt kan man ju förstås inte garantera, man vet inte vem som får pengar av vem men… låt oss titta på Simvastatinartikeln…
Aha… “The study was supported by a grant from Merck Research Laboratories” Det betyder att forskarna fick cash av Merck för att göra studien.
Vilka är Merck? Låt oss googla!
Merck Research Laboratories (riktiga namnet är Merck & Co) är ett av de största läkemedelsbolagen i världen. Merck har en lång rad framgångsrika produkter på meritlistan såsom Gardasil… och Zocor.
Vad är Zocor?
Simvastatin, marketed under the trade name Zocor among others, is a lipid-lowering medication. It is used along with exercise, diet, and weight loss to decrease elevated lipid levels. Wikipedia
7. DRA DINA EGNA SLUTSATSER
Såhär skulle jag tänka:
Ett företag som gör Kolesterolsänkande medicinen Simvastatin ger pengar till forskare som ska visa i en stor studie, att simvastatin saknar biverkningar och att kolesterol ökar risken för hjärtsjukdom. Företaget har även produkten Gardasil på meritlistan.
Efter lite mer googlande ligger företaget också bakom en rad vaccin, bland annat Svininfluensavaccinet. Artikeln i exemplet är ganska gammal, men det är sådana äldre, rigorösa artiklar som ligger till grund för annan forskning. Det ser vi på att den är citerad så många gånger. Detta var troligen en mycket bra affär för Merck som nu lyckats kränga kolesterolsänkande medicin under många olika namn, över hela världen. Detta är inte ett dugg ovanligt, trots de uppenbara bevisen på artikeln är köpt. Titta alltid på bakomliggande intressen, även i dagstidningar och stora förtroendeingivande tidningar.
Ett riktigt kul exempel som jag tyvärr inte hittar just nu (men googla gärna och länka här om du hittar!) är när Nestlé (som tillverkar bland annat choklad), sponsrade en vetenskaplig artikel som visade hur choklad dämpar och lindrar PMS… you can’t make this shit up!
4S studien nämns i denna intressanta video, om vad man åstadkommer med att sänka kolesterolet:
Tack, ska kolla!
Det är väldigt lösryckt att bara avskriva en så omfattande studie p.g.a. vart forskningspengarna kommer från. Denna artikel har gått igenom peer-review vilket är en omfattande granskning av andra forskare som ett sätt att säkerställa att studien bygger på vetenskapliga metoder (med det sagt har jag inte läst just denna artikeln). Det är viktigt att komma ihåg att all forskning betalas av någon och det är sällan universiteten som gör det. Med det sagt så är jag inte heller speciellt förtjust i mkt av det som hör till läkemedelsindustrin.
Jättebra med en guide för de som inte är vana att söka efter vetenskapliga artiklar och uppmaning att tänka kritiskt är alltid bra!
Tusen tack før den hær artikeln!
Är läkemedelsbolagen ”onda”;
Jag kan inte tala för alla läkemedelsföretag med det företag som jag jobbade på i över 35 år med läkemedelsforskning var definitivt ”inte onda”. Ett exempel citerades vid Nobelprisutdelningen för något år sedan då man nämnde att man utvecklat ett nytt effektivt läkemedel mot den fruktansvärda sjukdomen ”River blindness”, som också är känd under namnet ”onchocerciasis”. Denna sjukdom leder till blindhet och drabbar en stor del av befolkningen i Afrika och Sydamerika. Då dessa länder inte hade råd att betala för detta läkemedel beslutade man att dela ut det gratis. Detta har man fortsatt i med i många år, numera i sammarbete med The Carter Foundation. Detta är bara ett av exemplen på de ”goda” läkemedelsföretaget!.
Bra Martina! Nåt många journalister och chefer inom media behöver lära sig… och politiker…..
Tycker det är synd att så få ens VET OM google scholar! Många jag visat google scholar för har reagerat typ såhär: “åh men vad bra! detta har jag aldrig hört talas om!”
Visst är det knäppt!?
Sakligt som vanligt och mycket pedagogiskt. Apropå choklad så är det lite intressant by the way. Det finns tydligen en studie gjord för många år sedan som visade att choklad inte hade någon effekt på huruvida ungdomar fick acne eller inte. Studien visade att det spelade ingen roll huruvida det var kakao i de bars som tonåringarna fick äta. Båda kontroll grupperna fick lika mycket, eller lite, acne. Den studien används hur ofta som helst av svenska hudläkare som ett bevis för att det inte spelar någon roll vad man äter för hur huden reagerar. Lite lustigt… Dr Nicholas Perricone en amerikansk hudläkare refererar till den här studien i sina böcker som handlar om inflammation, mat och hud som ett exempel på en undermålig studie.
Ungdomarna fick alltså bars med härdat fett och socker. Den ena gruppen med kakao, den andra inte. Det enda man kanske då kan dra som slutsats är att just kakao förmodligen inte hade någon påverkan på ungdomarnas hud. Säger väl inte så mycket kan jag tycka men denna studie återanvänds och tolkas om och om igen som ett bevis på matens obetydlighet när det gäller acne…
Grymt! Vist är det han som skrivit The Wrinkle Cure? Den är bra! Dr P är på vår sida 🙂
Hej! Ja, det är han, och han har skrivit en bok om mat och acne också och hur höga blodsockerhalter påverkar huden. Jag är själv hudterapeut och läser in mig på ämnet och har jobbat en del utomlands. Acne kallas i vissa hudläkarkretsar för hud-diabetes. Tycker jag säger en del.
Wow det visste jag inte!
Verkligt bra läsning! ?
Mycket bra. Kan inte du lägga ut det här blogginlägget på ditt Twitterkonto? Skulle behövas där. Likaså läkemedelsbolaget.
Har jag ett twitterkonto? Hm… du får gärna tweeta det om du vill 🙂
Oj, kolla att dessa två inte är fejkkonton:
https://twitter.com/martina_akj
https://twitter.com/HealthyPrawn
De ryska är givetvis inte mitt (fast min bild) men de andra är mitt högst inaktiva https://twitter.com/martina_akj detta alltså. Jag gillar inte twitter så är helst så långt därifrån som möjligt. Det är ju framröstat som de mest negativa sociala mediet 🙂
Det förklara varför Trump twittrar hela tiden 🙂
Hur är det med lchf och högt blir? Jag har efter att levt lchf i 6 år plötsligt fått förhöjt “undertryck”
Mari
Fantastiskt inlägg, Martina! Alla borde lära sig hur man gör sånt här på riktigt.
Du är bäst! Tack för info om hur en googlar bättre! Så intressant!
Fantastiskt bra research!
Super god information, tak 🙂
Nu ser man inte all text I din genomgång…men I själva sökresultatet star det “no previously unknown adverse effects were apparent…”. Inga nya okända biverkningar hittades? Typ “folk tappar minnet!” “Ja, men det visste vi om!” “folk kan inte gå för att musklerna blir försvagade!” “Ja, det visste vi också innan!”
Eller är jag taskig när jag laser? Jag är inte van att läsa sådana här artiklar…
Du kan läsa all text om du söker på artikeln 🙂 Men ja din tolkning är rätt haha!
Man skall nog inte förlita sig på när ej insatta personer gör lösrykta citat ur en av de mest omskrivna forskningsstudier på 80-90 talet. Låt mig först ge er lite historik. I mitten av 80-talet blev jag kontaktad av berömd Norsk kardiolog tillsammans med några Svenska och Danska kardiologer och lipidforskare. De undrade om vi på MSD Skandinavien skulle vara intresserade i att bidra till en stor Skandinavisk studie av statiner för att avgöra deras roll i terapin. Jag kontaktade mina chefer i USA som visade sig vara intresserade. The Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) var född. Studien pågick i sju år och inkluderade 4444 patienter vid de flesta kardiologkliniker i Skandinavien. Studien resulterade in en reduktion av dödligheten med 30% och reduktionen av övriga alvarliga händelser var mellan 30-60%. Biverkningsfrekvensen var jämförbar med placebo. Merck & Co Inc (MSD) bidrog med att ersätta klinikerna för sina merkostnader samt läkemedel för studien under de 7 år som studien pågick.
Simvastatin säljs av Merck & Co Inc globally under varunamnet Zocor(d). Då patentet är utgånget säljs idag Simvastatin under ett stort antal namn av mängder av företag runt hela världen, vissa kanske mindre seriösa än andra.
Mycket bra inlägg, pedagogisk, logisk och strategisk!