Jag har den senaste veckan processat kommentarerna till mina inlägg där jag ställde mig kritisk till hur framförallt jag själv kommunicerar, om jag har en för aggressiv approach och hur man kan göra för att undvika att vissa kostdiskussioner blir så infekterade. Jag har pratat med min ‘mentala’ coach och min träningscoach som numera också är en livscoach. Efter att ha ältat runt det här en del, har jag insett följande:
Man kan inte gå runt och oroa sig för vad folk ska tänka och tycka, att alla inte ska gilla en och att man ska lägga munkavel på sig själv för risken att någon eventuellt blir lite kränkt. Nej så kan man inte leva.
Har du varit mobbad någon gång?
Det har jag. Väldigt mobbad, och av både vuxna och barn och sanningen är att det knappast hade blivit sämre av att jag vågat stå upp för mig själv, tagit konflikter och satt gränser istället för att försöka bli så osynlig som möjligt.
Konflikter är läskigt, och att inte bli gillad är också jätteläskigt men att anstränga sig för att bli gillad är värdesänkande. Personer som gör allt i sin makt för att bli omtyckta får ett lägre socialt värde än personer som skiter i vilket. Orättvist men sant.
Det är det här jag arbetar med just nu i min egen personliga utveckling, att hela tiden sätta gränser, säga nej och vara väldigt tydlig.
Inte en dag för sent!
Att bli satt på piedestal
Så att ha en plattform som jag har, en blogg och instagram och facebook med många följare gör att man nästan oundvikligt blir satt på en piedestal. Det gäller inte bara mig utan även kompisar i samma situation slutar att ses som människor och blir någon typ av “guru” eller övermänniska som förväntas göra allting rätt alla dagar i veckan.
Är det rättvist?
Jag får kommentarer i stil med att jag har ett ansvar för andra människor bara för att jag når ut till många. Nej det har jag inte, alla har fortfarande ansvar för sig själva.
Jag får också kommentarer om att jag inte får vara mig själv när jag svarar på kommentarer utan att jag måste vara på ett särskilt sätt. Jag är inte helt säker på att jag håller med om det där, men visst det går alltid att anstränga sig mer.
Besvikna följare
När man är satt på den här piedestalen och har omänskliga förväntningar på hur man ska vara, så är det lätt att göra sina följare besvikna. Jag har många online-vänner som jag aldrig har träffat i verkligheten men som jag pratat med massor och kommit ganska nära, och sen plötsligt smäller det till och från ingenstans har en vän blivit ens värsta fiende.
Vad jag förstått nu såhär i efterhand är att de aldrig var vänner från början utan “fans” som hade någonslags rosaskimrande bild av mig som någon jag aldrig var. Det är idoldyrkan som vänds till förakt för att ens idol inte var den perfekta övermänniskan man förväntade sig utan en vanlig människa. Med fel och brister.
Nä det är en lurig balansgång det här. Jag tycker att jag är ganska öppen med mina personliga problem, försöker vara transparent. Låtsas inte att jag vet eller kan allting utan att jag gillar att läsa på, lära mig saker och testa och experimentera. Sen har jag svårt att ta att människor kan bli så himla, himla arga där bakom datorskärmarna men det är mitt ansvar att hantera mina känslor kring det.
Relaterat:
Bland en massa fel som jag som vanligt producerar och som jag inte kan själv göra edit på eller ens nu haka under på till rätt kommentar då de alla sitter i modd så är iaf här en korrigering.
”Du som forskare borde FRODAS och UPPSKATTA att allt du skriver om som HÄR vetenskap…”
(Det är grymt svårt att skriva i din blogg. Borde väl förmodligen göra det i en annan app först ocj sedan klistra in då att göra det direkt här inte är direkt användarvänligt.)
(Hur jag kunde se mina fel är pga att jag kopierade dem alla och sparade. Borde gjort tvärtom som sagt)
Måste ändå fortsätta att peka ut ironin i att under ett inlägg om att ta eget ansvar så reagerar du på att dumpa över ditt ansvar på mig att DU och Susanne gjorde mig arg tillbak på mig.
Du glider snabbt undan ditt ansvar och bollar det tillbak på en annan. Då förstår jag bättre hur du så absolut kan leva i tron att allt kommer ner på dig själv.
Men saken är ju att det inte är så du lever. Ditt ansvar tog du inte utan uschade mig istället och försökte få det till att jag blev arg helt självförvållat.
Så, när tänker du ta ansvar för att du skapar upprörda människor, för det var ju inte bara jag. Men tydligen bara jag som ” vågade” stå upp mot dig och extra tydligt och klart säga vad jag tycker argt.
För att vara arg är det inger fel att vara. Framförallt inte när man ser så mycket som säger emot dig själv på en och samma gång utan att själv vilja förstå att det är der man gör.
När tänker du ta ditt ansvar för hur ditt inlägg föll ut?
För jag hoppas vid ”gud” att din rappaklaja ovan om varför det blev som det blev inte är vad du verkligen tror hände? Varken med mig (och jag tror jag vågar tala för Burgscki också?)
För snälla du. Jag har dagligen runt mig forskare som är betydligt längre inom sina expertiser och dessutom prominenta. (För allt vad du vet och inte vet så är jag kanske en själv) Att då försöka föringa mig till ett ”fan” är så sorligt å dina egna vägnar att du inte ens kan börja att förstå.
Det är dessutom ytterligare ett bevis för att du skjuter över ditt ansvar på mig genom att bygga upp en falsk bild av mig och mitt sätt att se på dig.
Jag sätter inte folk på piedestaler. Precis ingen. Jag hade inte ens en idol som barn eller tonåring. Jag är och kommer aldrig vara ett fan av någon. Det ligger inte för mig.
Jag dras till dem som tänker nytt och annorlunda. Gärna helt motsattsen till mig, vilket du inte gör, så som Lady Dahmer och andra längts ut på vänster. Men även långt ut till höger.
Så, sluta nu upp med att skjuta över DITT ansvar på mig eller bygga upp fantasier som får dig att må bättre. Ta nu ditt ansvar och se sanningen i vitögat att min syn på dig har alltid varit med viss skeptism och numer lägger jag till hybris samt dubbelmoral.
Inget gör dig till en ursusel människa. Det gör dig enbart till en människa precis som alla oss andra med mängder med fel och brister.
Jag förstår absolut ingenting av vad du skriver, menar du att du tror att det här inlägget var riktat eller handlade om dig och Burgschki…?
Jag läser bara bla bla “mig, mig, mig” dubbelmoral, hybris osv vad pratar vi ens om?
Interesant!
Har inte gått in här sedan jag lämnade mina sista kommentarer senast när de fortfarande inte var publicerade än och när jag skriver detta har jag inte kollat vad som följde efter det.
Jag känner mig på inget vis som att bilden du målar upp i inlägget här stämmer in på mig men måste ändå fråga då jag faktiskt blev himla arg senast. (Dock inte så mycket på dig utan mest på den sorliga representanten som skulle vara en läkare. Men visst även på alla dem som håller med henne. )
Gäller något av ovan mig?
13 kommentarer från dig Hmm, ska jag verkligen publicera alla?
Ingenting av det jag skrev ovan handlar om dig, de kommentarer jag pratar om är till största del inte från bloggen utan privata meddelanden och IRL-kommentarer.
Det är dags att lära sig ett nytt begrepp: FQ, alltså filterintelligens.
FQ är viktigare än vad det låter, eftersom studier visat att ett brist på FQ även sänker EQ och IQ och välmående.
Ett tips innan/när man kommenterar är att äta lakrits då det sänker testosteronet och därmed blir snällare 🙂
Ref: professor Micael Dahlen i dagens AB-morgon-TV
Det här blir nog viktigare och viktigare… dags att höja sin FQ med andra ord!
Tråkigt att min första kommentar ska komma till dig efter läst detta inlägg.. men ibland behöver man lite positiv feedback på det man faktiskt lägger ner tid och energi på 🙂 jag är en av många andra läsare som följt dig under flera år och som anammar och inspireras av det du skriver om! Tyvärr är det många gånger de som är kritiska och negativt inställda som är snabba med att göra sin röst hörd…fine om det hade varit med en “god” ton. Fortsätt för tusan m bloggandet!?? Vem ska jag annars referera till när jag snackar med sambon (som älskar ordet “lagom” men ändå tackar mig för de där -kg på ett halvår) om ketokost och gärna i kombo med träning? 🙂
Tack Madde jag blir jätteglad för din kommentar! 😀 Hoppas du kommenterar fler gånger!
Den här killen kör ju lite samma filosofi som du, dvs “fungerar det för dig så kör på”, som jag sett i många av dina inlägg. Det är ödmjukt i mina ögon. Gillar också hans första punkt i denna video. ? Och den om lyfta tungt med få repetitioner i stället för lätt och många. Misstag jag gjort.. Därför jag kallades för räkan på gymmet..
https://youtu.be/v3ZcN-XXQ1E
Haha jag tycker han är rätt aggro fast han har bra gymtips!
Älskar kemipriset 🙂
Jag hade en kollega som för många år sedan sa detta, “Den som har reaktionen äger problemet”. Det brukar jag tänka på när jag får, i mitt tycke, knepig respons på sånt jag gör. Och för den delen också fundera över när det gäller mina egna reaktioner på andra människor.
Tack Yvette 🙂
Hej! Jag har också blivit utsatt för mobbing i vuxen ålder av min chef på en arbetsplats. Det var cirka 10 år sedan men jag arbetar fortfarande med min självkänsla efter den erfarenheten. Kan känna att det hindrar mig i min karriär fortfarande men det gäller att fortsätta arbeta med sig själv. Inte gömma sig utan våga synas och höras. Du och dina tankar, kompetens är värdefull ! Glöm inte det! Stor kram
Tack Jessica, det är helt sjukt med chefer som mobbar… så extremt bakvänt 🙁
Helt sjukt att människor inte kan ansvara för sig själva och ska skylla allt på alla andra. Jag vet inte om du minns men jag frågade dig lite om adhd medicin i ditt kollagen bröd inlägg. Där sa du att du hade testat annat istället för medicin. Jag respekterar din åsikt och övervägde det, men bestämde mig i slutändan för att ändå testa medicinering. Man får be om tips och råd från andra människor, men i slutändan så är man ansvarig för sig själv! 🙂
ja såklart jag minns 🙂
Beklagar verkligen all skit du får ta 🙁 Har också varit mobbad av både barn och vuxna 🙁 Fortsätt bara att vara du! <3 som jag har nämnt tidigare så håller jag inte med om allt du skriver och är heller inte säker på vad jag anser om vissa saker, på en piedestal sitter varken du eller någon annan för mig i alla fall, det låter väldigt påfrestande att vara satt på en piedestal. Jag gillar att följa dig och din blogg för att du vågar köra din grej som det märks att du tror på och brinner för och samtidigt tar dig tid att försöka hjälpa andra människor genom att bland annat ta dig tid svara på så oerhört många kommentarer.
Tack Estelle!
Den er spennende denne prosessen med personlig utvikling. Man oppdager stadig nytt om seg selv, og kan se ting på nye måter og da endre. Tidvis frustrerende, men også givende! Litt artig å se tilbake på hvor en f.eks var for et år siden; da kan en få bedre øye på at noe har skjedd.
Hva om du snur på det? Forventer du selv at personer/bloggere som du følger/ser opp til skal svare deg på et visst sett og dekke dine forventninger? Og KAN du kreve/forvente det av de?? Hva kan du egentlig forvente/kreve av de?
Og andres forventninger er nettopp det.. ANDRES. Og så tror jeg man må gjøre valg for seg selv, sette grenser og bestemme seg for hvor mange av andres forventninger man vil dekke.. Eller om de har ansvar for de selv 😉 Men møter det selv i dagliglivet på ulike måter, og dras raskt inn i dette “skulle-burde-må”- stresset; til jeg blir bevisst hva jeg driver med og kan velge hva jeg selv ønsker. Hva er mitt og hva er andres eget. For meg handler det om å lande mer i seg selv, og bli (mer) indre styrt.
Tack Lin!
Jag kom på mig själv för något år sedan att ha en övermänsklig bild av en av mina idoler, men skärpte mig när jag insåg det och att det var en vanlig människa precis som jag.
Sen jag började läsa din blogg har jag insett att varje människa har eget ansvar för sin egen kropp och jag har börjat leva så. Synd bara att det inte kom lite tidigare i mitt liv men bättre sent än aldrig. Du har fått mig att tänka annorlunda när det gäller kosten och mycket funkar bättre nuförtiden. Du ger oss ammunition att använda mot ev läkare eller annan sjukvårdspersonal som kör på som tidigare. Jag ifrågasätter mycket mer nu och det känns jätteskönt. Men det svåraste är omgivningen men snart ska väl dom också fatta!
Tack Anne-Marie ♥
Hej Martina!
Har med stort intresse följt din blogg i många år. Sätter dig inte på piedestal men är mycket imponerad av dina kunskaper och ditt sätt att förmedla dessa. Upplever dig som rak, ärlig och ödmjuk. Äkta. Imponerad över dina breda kunskaper och intressen; allt ifrån avancerad biokemi till meditation och livsfrågor. Inte många som kan skriva om sådana svåra ämnen på ett lättfattligt vis.
Personligen tror jag det är bra med inspirationskällor och du är verkligen en sådan, men att ha gurus och att sätta människor på piedestal tror jag inte är hälsosamt. Då har vi valt bort vår egen fria vilja och en viktig del av vårat tänkande. Vi kan låta oss inspireras men måste själva ta ansvar för de val vi gör.
Fortsätt inspirera!
Petra
Tack Petra!
Helt rätt!
Förbli som du är, du har inga plikter eller ansvar mot följare!! Du måste inte heller ursäkta dig för den du är eller vad du gör, punkt slut!
Tack för ditt stöd Sonja!
Du är enligt min uppfattning väldigt kunnig inom ditt område, vilket för mig alltid är jätteintressant läsning. Sedan kanske jag inte håller med om allt men tycker ändå att det är intressant och kul att ta del av dina åsikter. Både inom mat och definitivt inom träning. Jag lär mig alltid nåt nytt eller så googlar jag vidare och fördjupar mig. Men skulle du äta en stor bit prinsesstårta (som jag gör 1-2 ggr/år) skulle jag bli väldigt förvånad men sannerligen inte kränkt. 🙂 Alla har 100% eget ansvar för sina val, så även du och självklart också jag. Men skulle du börja filtrera dina texter på ärliga åsikter pga patetiskt lättkränkta individer omkring oss så tror jag läsningen skulle bli ganska platt. Alltså tycker jag du ska fortsätta som idag. Kör på! Jag håller inte med om allt, men det är helt ointressant!
Tack Danne!
Tänkte på Ceasar, han som är så duktig på hundar. Var ett program där de kallade in honom och undrade varför deras hund aldrig drack vatten. Han blev besvärad och undrade varför folk inte förstod att han faktiskt inte kan trolla och lösa allas problem. Tyckte det var lite komsikt.
Folk börjar kräva så fort man visar kunskap.
Människosläktet verkar vara skapt för grupptryck. Måste finnas ett överhuvud, någon att skylla sina fel på och någon som styr vägen. Logiskt tänkande är nästan obefintligt hos vissa.
Kan vara allt mellan livsmedelsverket eller någon diktator, allt är bättre än common sense 😉 gå sin egen väg är farligt.
Du är smart, men mänsklig. Många utnyttjar nog läget. Alltid gillat din attityd. Du är inte falsk! Äkta människor blir ofta nertrampade.
Tack Anna! Hmm… intressant med Ceasar, stackarn haha!
Det är så mycket lättare att trycka ner/ säga till någon annan hur man borde leva sitt liv än att rannsaka sig själv och fundera över vad man själv kan göra annorlunda. Sorgligt men sant. Du sticker ut för att du vågar rucka på normen och gå din egen väg. Hur du än gör kommer folk alltid ha åsikter och “kräva” saker av dig. Jag personligen blir inspirerad av dig och tycker att du är grym. När jag inte är fotbollsdomare längre och måste kunna prestera på matcher ska jag också börja experimentera mer med kost och hur jag kan må bättre genom det jag äter.
Var hos läkaren i förra veckan på grund av min dumma mage. Svaret jag fick var “du är förstoppad, jag skriver ut inolaxol till dig.” Really??!! Som om jag skulle varit förstoppad i två år. Så trög är inte min mage…. Mitt grundproblem är min överkänslighet mot typ allt som det känns just nu. Suck alltså!!! Blir mer och mer nyfiken på ketos.
Men hörrö Hanna jag tränar ju 12-15 timmar i veckan i ketos och jag gör cardio också, i KETOS! Jag lovar att det funkar 🙂 Jag tycker att du ska våga testa.
Om du inte vill vara i ketos kan du ju gå över till ren stenålderskost med rotfrukter som carbskälla, och vitt ris. Det är snällt mot magen.
Jag vet att du skrivit något liknande till mig förut om hård träning och ketos. Jag är dock lite för feg… Är så rädd att jag ska bli alldeles “blurrig” i huvudet och inte kunna fatta rätt beslut på fotbollsplan. “Kolhydrater är det bästa bränslet” sitter djupt rotat i mig.
Men tack snälla för tipset om stenålderskost. Det är värt att prova.
Minnesmästaren Mattias Ribbing gör ju alla sina tävlingar i ketos, eller gjorde när han fortfarande tävlade. Jag lovar att just blurrig i huvudet är det sista man blir 😀
Men kör clean carbs så länge, tills du bestämt dig 🙂
Jag gillar dina inlägg och dig, lär mig massor och lär mig tänka på ett nytt sätt, utanför boxen. Hoppas du aldrig lägger ner din blogg! Eller insta. ?
Tack Johanna!
Jag har aldrig förstått mig på människor som lägger över sin frustration, missnöje och rädsla på andra människor!
Dalai Lama sa att om någon vill skuldbelägga dig så ta inte emot det! Då stannar skulden kvar hos den personen och du är fri.
Du är grym Martina glöm inte drt! och vi lever i en fri värld och gör våra val och jag får ta ett eget ansvar för vad jag vill tro på!
Kraaam
Tack Ulrika!
Min reaction när jag laser det här inlägget är “men om du inte ska vara dig själv när du skriver på bloggen, vem ska du vara då? (och varför det?)” Nej, jag blir nog mest förbryllad over dessa önskemål från fansen.
Och jag är inte särskilt förtjust I diskussioner där man bara stryker medhårs och håller med varann – hur kommer man fram till något intressant då? Man behöver ju inte bli ovänner bara för att man inte är överens?
Piedestaler är inte bekväma.
Jag följer dig med stort intresse och beundrar din kunskap, envishet och att du vågar prova dig fram. Jag tror avundsjuka ligger bakom många påhopp, men jag hoppas verkligen du fortsätter på din väg. Du inspirerar oss andra att ta ansvar för vår egen hälsa. Att kämpa i motgångar och att reflektera över våra beslut och ta lärdom av konsekvenserna.
Ja du har säkert en poäng tyvärr :/
Tack för ditt stöd!
Tror det är önskan / tryggheten att tro på något större som faller in. I barndomen är det föräldrar, i vuxen ålder kan det vara tro på samhället, religion, eller något annat som påstår sig vara omhändertagande eller ha vision som löser allt åt dig.
Det är kanske barnet inom hos, som bara behöver höra att man gör duger och att föräldern / “tryggheten själv” tar hand om allt, och guidar dig.
Ja tänk om “tryggheten själv” hade brister, då kanske den inte är så trygg längre, och man blir ansvarig själv för sin position i livets djungel.
Kräver nog lite eller mycket träning att inte låta impulser från det inre barnet ge kontroll över en, beroende på situation och person.
“Det inre barnet” är nog tyvärr kanske en “bugg” i vår utveckling som människor som vi inte blivit av med.
För vilket nytta tillför den när så många vill blunda, bara följa till stor grad och sätta på “föräldern” på piedestal?
Det är ju en funktion hos människor som andra har utnyttjat sen urminnes tider, och som tillför mycket olycka.
Eller? LUL känner mig osäker idag tydligen
LUL blev inget roligt inlägg denna gången XD
Feelsbadman
Haha jo jag gillar dig Robert, du skriver alltid bra inlägg och kommentarer 🙂 ♥
Tycker det som gör din blogg så skön att läsa (förutom att det är intressanta ämnen såklart) är att du är så rakt på sak och verkar vara dig själv när du svarar på kommentarer och du är inte så jäkla pk hela tiden, vilket är befriande i dessa tider av extrem Pk-ism (i alla fall i Sverige)
Man kan relatera till dig som en människa som också har problem. Tycker du ska fortsätta precis som du gör och säga vad du tycker o tänker, det är omöjigt att vara alla till lags, speciellt nuförtiden när alla slänger sig med ord som “kränkt” och “mobbning” bara för att någon inte håller med dom eller ger dom konstruktiv kritik! Det är så befriande med någon som du som verkligen säger att varje person får faktiskt ta ansvar för sig själv!
Jag jobbar just nu själv mycket med detta att våga säga emot, inte alltid behöva vara till lags o ursäkta mig själv osv. Det är roten till mkt psykisk ohälsa att inte kunna vara sig själv och stå upp för det man tror på, vilket är jävligt svårt när man som jag är inlärd att vara konflikträdd redan sen barnsben… men det är nåt man måste jobba med
Tack igen för ett grymt jobb!
Kram från ett trogen “fan” som inte förväntar sig att du ska vara “perfekt” 😉
Tack Isa, jag håller med om att det är skitsvårt men jag är inspirerad att jobba på detta nu. Läser boken Not Nice, den är väldigt bra 🙂
Tusen tack för underbara ord ????
Mvh/ Anette
Sorgligt ?… har aldrig satt dig på en piedestal, mer sett dig som en förebild på någon som på ett ifrågasättande och nyfiket sätt letar andra lösningar istället för de etablerade… det är inspirerande och min förhoppning är att ditt agerande och tänkande skall få fler att inte bara acceptera gällande konsensus…
Keep on the good job… alla kan inte älska alla… kan ta tid att acceptera, men kör ditt race! Om man inte gillar din approach, så är det inte ditt problem, det är deras ?
Tack Ulrika!
Svenskt så det förslår! Eller kanske nutidsmänniskan i ett nötskal.
Enkla lösningar på allt. När du då säger, ” jag vet inte”, ” eller så kanske det fungerar”, blir ju folk irriterade.
Jag är iaf tacksam för att du öppnar mina ögon för sånt jag inte visste eller inte insåg.
Jag är ju lite halvgammal och är klädsamt ödmjuk inför mina egna tillkortakommanden.
Inväntar dina inlägg med spänning.
Tack Alice 🙂
Mycket bra skrivet. Jag gillar att du är tydlig, står för det du säger och inte ger dig in i sociala spel. Det är väldigt lätt att förhålla sig till dig tycker jag. Du är kunnig, tydlig och öppen med allt du skriver och jag kan välja vad jag vill göra med det du skriver. Jag har lärt mig jättemycket av dig med det betyder ju inte att vi måste vara överens om allt. Ibland håller jag inte med dig, men då är ju din åsikt och kunskap bra för mig att ha för att bilda mig en egen uppfattning. Jag ser något typiskt svenskt i det här. Att man alltid måste vara överens. På många sätt är det bra men det blir också ängsligt och man offrar sanning för att inte vara obekväm. Jag tycker du gör ett jättebra jobb och fortsätt göra det på ditt sätt så kan andra göra sin grej på sitt sätt!
Tack Margret 🙂
Självklart har alla sina fel och brister, du, jag och alla andra. Vi som läser det du skriver tycker att det är intressanta och kloka ord från en riktigt smart kvinna, men sen finns det som du skrev de som tror att du alltid är på topp och aldrig gör några snedsteg och fel. Det är de personerna som blir besvikna, fast de nog egentligen inte riktigt vet varför. Kanske har de fått en perfekt bild av dig och har det som mål att själva nå dit, och då behövs inte mycket för att även deras egen strävan får sig en smäll, och de blir besvikna. Det förstår jag att man kan bli, men vad jag inte förstår är varför en del då blir aggressiva… Stå på dig och var den du är! Kram ❤️
PS: kommer du på LCHF-magasinets after work?
Tack Annelie, jag kommer på afterworken ibland men vet inte när nästa AW är. Om jag är i Stockholm så kommer jag 🙂
Den är 15/10 ?
Hm… det kan gå! Jag ska nog vara i Sthlm kring det datumet i alla fall.
Vad kul! Då kanske vi ses där ?
Japp! 😀
Tack för det inlägget!
Jag är likadan, jag blir anklagad för att vara gör lyckad och för perfekt för de ser mig inte göra några misstag när det gäller maten.
Att säga att jag se min omgivning äta sig mot döden med kniv och gaffel, gör att de tycker att jag ska be dom om ursäkt för att jag talar om den bistra sanningen för dom. Man går inte vara så elak att man säger så. Jo, sanningen är inte snäll alla gånger.
Haha love it Jessica! <3
Helknäppt att man som individ med stort följarantal förväntas ta ansvar för samtliga av ens läsare. Det är ju bara så (!) orimligt.
Haha lite så man måste småskratta åt det hela.
Mjo men det hör man ju väldigt ofta… “du som har så många som “ser upp till” dig måste tänka på vad du säger”… really?
Och en av anledningarna till att de från första början läste din blogg var förmodligen att du utgick från dig själv.
Men – anledningen till att de ser upp till dig, Martina, är såklart att du är som du är och förmedlar den kunskap du har. Att börja linda in det du har att komma med är fel väg att gå. Även jag var mobbad som barn, bl.a. av en lärare (det tog kan jag säga), och kan bara konstatera att det är “take it or leave it” som gäller. Kör ditt race och låt dem som vill hänga med. De andra slipper.
Vill för övrigt passa på att tacka för boken om inflammation. Har bara kommit en bit in i den men är hittills mycket nöjd. Testet jag gjorde gav 97 poäng så här finns lite att jobba med…
Jag var också mobbad av en lärare, det är bara för sjukt alltså…
Underbart att du gillar boken, hoppas att du får mycket nytta av den! 🙂
Det där tycker jag verkar sägas nästan uteslutande till kvinnor?
Zlatan ba- *fixar snyggt instacollage från gymmet* “Jag tränar så hårt att jag typ BLIR ett lejon!!”
Världen – “OMG yeah!! Ur a beast”
Vilken kvinna som helst – *fixar snyggt instacollage från gymmet* “Jag tränar så hårt att jag typ BLIR en lejoninna!!”
Världen – “Alltså har du tänkt på att många unga kvinnor ser upp till dig. Tycker du verkligen att det är ansvarsfullt att påtvinga detta orimliga ideal…blah. blah..”
Kan vara om mat, träning, val av bok, politik, porrvanor, vafan som helst. Gör en man något som är utanför någon typ av box så antingen hyllas han eller så blir det han gör bortförklarat. Han är ju bara människa. Men när en kvinna gör något utanför boxen (som ju även är mycket snävare än mannens) så är hon helt plötsligt ansvarig för hela sitt kön.
Rant over 😉
Fortsätt köra på ditt race. Du är en inspiration, även för oss som inte ens håller med allt du säger men ändå läser det du skriver med stor behållning, avsaknaden av pidestal till trots.
Låt oss ta tillbaka rätten att få vara “fel”!
Haha very good point!… Och lite sorgligt också 🙁
Beror inte det på att samhället i allmänhet och kvinnorörelsen/feminismen i synnerhet ser kvinnor som svagare och skörare än män. Män i alla åldrar förväntas kunna hantera att se på bilder av killar/män som är snyggare/starkare/framgångsrikare än de själva, medan kvinnor i alla åldrar förväntas må dåligt av motsvarande bilder på kvinnor. Känna sig otillräckliga och mindre värda och känna press på att de måste vara lika bra själva. Den pressen kan vi ju inte lägga på de små stackars svaga kvinnorna och tjejerna. Hela feminismen bygger ju på kvinnan som evigt offer för än det ena än det andra och allt är alltid nån mans fel, aldrig hennes eget. Noll agens. Sorgligt som fan.
Bra kommentarer om att vara bloggare Martina! Det är intressant och värdefullt för mig och många att ta del av dina stora kunskaper och erfarenheter, men det tycks som man i vissa fall har svårt med att ha distans till dig som bloggare. – Du är inte ”vän” eller ansvarig för någons reaktioner – det skulle vara helt orimligt. – Keep going! ?
Tack K, well på ett sätt lär man ju känna varandra genom text och det kan vara svårt att veta hur nära man egentligen är. Även i TV-serier och sånt känns det ju som att man verkligen känner personerna som är med.
Det är i sådana här lägen den starka känslan att byta land gnager sig starkare och starkare.
Finns inget som upplevs så hotande som någon annans djupa kunskaper och som också gärna
delar med sig av den. Och jag känner mycket väl igen det du skriver.
Hoppas fina du kommer till ro och stärkt ur det här
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jantelagen
Hahaha hade precis en lång diskussion med min man om det här med att Sverige kanske behöver “mikrodosas” 😀
Hahha synsk 😉
Om det är nån tröst; var glada att ni bor på framsidan av landet 🙂
Men alla är galet livrädda för felsägningar i pk-träsket
Jag sökte på internet efter “mikrodosas” och fick EN träff. Det var just den här sidan! Jag vet fortfarande inte vad du menar…
Sök på micro dosing då ?
Hej! Jag funderar på om Keto är något för mig. Behöver inte gå ner i vikt, men har problem med kronisk urtikaria, alltså felprogrammerade allergiska reaktioner utan någon trigger. Felreagerande mastceller och så vidare. Låga IgE och CRP på 1.3.
Läser inflammationsboken och blir tveksam till om Keto är för mig eftersom jag saknar de klassiska inflammationstecknen som övervikt eller högt CRP.
Förstår såklart att du inte är någon läkare osv men med din gedigna erfaranhet av Keto, tror du att jag skulle kunna bli hjälpt av Keto även fast jag inte behöver gå ner i vikt?
Jag tycker att du ska testa, det hade jag gjort 🙂
Heja dig Martina!!
Alla har eget ansvar att utforska sig själva och se vad som känns rätt och inte.
Det är spännande att få läsa det du skriver!
Hälsar Therese
Tack Therese! 🙂
❤️?? Fortsätt alltid vara du…
Det är ju en svår balansgång det där med idoldyrkan av en bloggerska och vetenskapsgranskare som kan så mycket som du och att ha distansen nog att ändå förstå att man måste ta ansvar för sig själv och att man följer för att få tips och inget annat. Jag har alltid tyckt att både inläggen och även kommentarerna är mycket lärorika. Man behöver inte hålla med om allt för att ändå respektera och beundra, ja beundra någon som hänger ut sig och som samtidigt osjälviskt gör allt detta för att hjälpa andra. Det finns olika kostteorier och det som är så spännande med dig är att du utvecklar teorier och ändrar dina egna ståndpunkter under resans gång. Det är det som gör att du är trovärdig. Att ha en tvärsäker approach till exakt vad det är som gäller och att aldrig ändra sig är inte trovärdigt.
I Sverige är det väldigt viktigt att vara seriös… Seriös som likhetstecken att följa konsensus.. Huruvida det är den egentliga sanningen och huruvida det egentligen följer någon slags rimlighet är inte något som man sätter under lupp. För att, man sätter inte något under lupp själv. Man låter konsensus och den genomsnittliga åsikten bestämma vad som är seriöst, trovärdigt och rättar in sig i ledet för att inte sticka ut,, och bli mobbad. För när man sticker ut och påstår saker eller ifrågasätter för mycket så är man en outsider och då är det kört. För ett tag…
Det som är bra är att just denna folkrörelse får man väl nästan kalla det med olika bloggar som börjar ifrågasätta och leverera andra sanningar än det som Aftonbladet och Expressen bestämmer är gängse (vilket handlar om vad just de journalisterna som är anställda där för tillfället bedömer) faktiskt öppnar ögonen på människor.
Att inte bli gillad jämt av alla kan man inte när man ger sig in i diskussioner som tydligen är religion för människor är inte konstigt.
De flesta som hänger här tycker kost är roligt och viktigt. En del anser att det är livsviktigt. Det är det ju givetvis också för en del eftersom deras hälsa påverkas mycket av kosten. Men, kosten har blivit religion i Sverige och det är bla det som är orsaken till varför det numera är så stor infektionsrisk att diskutera kost. Det är många som beundrar dig för att du är så grundlig i att ifrågasätta saker för det är en egenskap som behövs. Jag är inget undantag. Önskar att jag hade hälften av din oräddhet och kampvilja, men det är ju liksom det som är det fina i kråksången. Om man hänger här och tar del av dina kamper så smittar det av sig. Dvs man blir lite mer orädd och tänker att kanske jag också kan… Det är det som du innebär Martina. Sen att man far upp som en sol, och ner som en pannkaka i vissas ögon när man inte motsvarar precis de åsikter som alla de som följer dig vill att du ska ha, kan du inte ta hänsyn till, för det är det som är själva poängen med dig.
Tack Lotta, underbar kommentar som verkligen värmer ♥
Får man lägga en *gilla*? Lotta, precis mina tankar!! Martina, du har alltid förespråkat att dina läsare ska tänka själva! Ibland är det lätt att flyta med strömmen och ibland gör det ont när man inser att lösningen för ens egna problem inte finns här eller innebär en egen handling som man inte är villig att göra. Men det är deras boll, deras tur att lägga ner den eller lira vidare! För min del tycker jag du gör ett utmärkt jobb, Martina!!
Tack Chris ❤❤❤
Delvis beror nog din stora populäritet bland bloggföljare på att du kan kombinera spännande vetenskapliga fakta med personliga och ibland provocerande reflektioner. Fortsätt med det! 🙂
Tack du! 🙂