Tuut tuuut tuuut nu ringer väckarklockan! Upp och hoppa!
Allt för många människor lever hela sitt liv för någon annans skull, inte för sin egen. Allt för många har tråkigt, lider, känner stress och missnöje och många (framförallt kvinnor) fattar sällan eller aldrig ett beslut för sin egen skull.
Det är dags att ändra på det.
En del i den agendan jag driver handlar om ’empowerment’, att frigöra människor från sina egna bojor. Att sluta ha dåligt samvete, känna skuld och skam från allt från sitt utseende till matval till livsstil och jag vet inte allt man kan ha dåligt samvete för. Jag tror att det leder till låg självkänsla, lågt självförtroende och att man till sist blir en elak och bitter människa som inte kan glädja sig åt andras framgångar. Det behöver inte vara så, för jag tror att det finns en plats för oss alla där vi kan komma till vår rätt och ses för vad vi vill ska synas. Vissa av oss behöver kanske anstränga oss lite extra, men det finns en plats för oss också.
Sluta göra tråkigt skit – ingen tackar dig för det
Före min pappa dog sa han till mig att en livstid inte är särskilt lång och att jag inte skulle göra tråkigt skit för att ingen kommer att tacka mig för det ändå.
Så sant det är, och så många som tar på sig något slags martyrskap i tron att det ska få en guldstjärna för ansträngningen. Ingen guldstjärna utdelas, kanske inte ens ett tack. Kvar står du med förlorade år som du kunde investerat i dig själv.
Jag tror vi alla (eller många) har en dragning till att göra tråkigt skit för att vi tror att det är ansvarsfullt eller ett måste. “Räkningarna betalar sig inte av sig självt”, “Vad skulle andra säga?” “Någon behöver ta ansvar för… ” “Jag är faktiskt förälder…” eller så tror vi att ett visst mått av tråkigt behövs för att kunna ha roligt, eller att man inte kan ha “roligt hela tiden”.
Ptja… ju mer jag funderar över det här – ju mer jag läser på och undersöker alternativa livsstilar och försörjningssätt, desto mindre skam och desto mer inspiration känner jag för min egen livsstil. Jag känner starkt att mitt liv är för mig och att mitt syfte är att ha så roligt som möjligt, och skapa så mycket mening för mig själv som det bara går. Den här inställningen tar också bort de skuldkänslor som finns kring att vara kvinna och inte ha den minsta önskan efter barn eller en familj.
Det är bara några dagar in i januari men jag känner mig otroligt inspirerad inför det här året, inför träningen och skrivandet och alla roliga projekt. Vi får se om jag orkar bo kvar i Sverige… det blir två år till våren så jag börjar närma mig smärtgränsen…
Jag har släktforskat mycket och 100-150 år sedan skulle du kunnat ha varit en ogift småskolelärarinna, med för 200 år sedan hade du troligen varit mamma till 5 barn och kanske redan änka. Tre av barnen skulle överleva sjukdomarna och bli över 20 år…
Om du och mannen var relativt rika kunde du och barnen bo kvar när mannen dog.
Tiderna ändras eller hur?
Nej du jag hade varit Katarina den stora med 101 älskare!!!
Haha och år 1724 brändes jag för häxeri, sen blev det reinkarnation (haha åter i köttet) för min del och sådär 5 år senare så återföddes jag som dotter till ståthållaren i Stettin… Då är det därför som känslan av släktskap är så stark och alla unga älskare 😀
Haha ja precis! 😀
Årets första ISBN: 9789127822870 hoppas den ger kött på benen 😉
Najs! 😀
Glad gladare gladast idag för mitt dagliga intag sedan tre år är just detta och fuck statiner 🙂
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0271531718310728
Woop woop!!! 😀
Mer på väg till min låda 🙂 Har du koll på den?
ISBN: 9789188633217
Ja! Den är ganska bra, hoppas du gillar den 😀
Underbar inställning. Jag har den senaste tiden haft diverse utmaningar som fått mig att ifrågasätta en hel del av det jag gör. Tyvärr så är jag precis som du beskriver det, feg och gömmer mig bakom alla mina (inbillade?) åtaganden. Jag kan inte göra si eller så beroende på min familj…. Samtidigt så innebär ju valet att skaffa barn att man inte bara kan agera på sina egna behov…
Btw, har du hittat din Irsus-väst? Jag vill gärna köpa den 🙂
Jag har träffat många expats utomlands som tar med sig barnen överallt, så de verkar ju ändå rätt lättflyttade om de är mellan 0-6 år 🙂 Men i övrigt ingen kommentar på familj och barn.
Har tyvärr inte hittat den, jag har inte direkt letat heller men minns inte alls vad den skulle kunna vara… bygg en egen kanske?
AHA!HA!HA! TACK!!! Martina!
Din Spontanitet och DJUPA Insikter når LÅÅÅNGT!… i minst 4 dimensioner…
Din RAKHET får mig att GapSkratta ibland… TACK!
TACK STEFAN! TACK FRÅN DJUPET AV ALLA FYRA DIMENSIONERNA! 😀
Heja dig Martina!
Så otroligt bra att du skriver om detta. Jag känner igen mig på pricken! För ca ett år sedan tog jag beslutet att sluta vara ingenjör och istället lyssna på mig själv och ta reda på vad jag vill egentligen. Är bland det bästa jag gjort! I ca 20år plågade jag mig först igenom utbildningen och sedan genom arbeten. Det senaste jag hade lyckades dessutom orsaka min utbrändhet och då rann bägaren över för mig. Jag fick en ordentlig tankeställare och kände att så här kan jag inte fortsätta, det är inget liv för mig. Jag såg ingen som helst framtid inom det yrket och med 30 yrkesverksamma år till vore det ren dårskap att fortsätta mala på och slira i samma hjulspår… Så nu håller jag på och utbildar mig inom funktionsmedicin och älskar det verkligen. Ska bli så roligt att börja arbeta med det!
Jag gav även ett löfte till mig själv för ett år sedan att jag bara ska göra sånt som jag tycker är roligt och som ger mig själv något tillbaka. Detta löfte tycker jag att jag hållt bra ? Kram ?
Hej! Jag har en fråga ang ketos. Har ätit lchf i 8 dagar nu och mår skit. Äter inte för att gå ner i vikt. Äter lite mejeri varje dag, ngn msk creme fraiche ngn dag o lite halloumi en annan. Tanken är att sluta med det längre fram men försöker vänja mig långsamt vid omställningen. Äter också nötter och frön. Köpte en lchf musli som innehåller endasr nötter och frön och kokoschips, samt lite sötningsmedel. Kolhydratsinnehåll är 14 gr/100 gr. Om jag äter 30 gr musli ngn dag i veckan, kommer det sabba min ketos/möjlighet att komma i ketos eller hur funkar det? Är lite lost pga det finns så många som säger såå mycket olika saker överallt haha..
Tack för en fin blogg!
Läs ketoguiden ?
Detta var precis vad jag behövde läsa. TACK!!! Det är så fantastiskt när man har “flow”. Man går och funderar på något och så lägger du eller My upp ett inlägg som svarar på mina frågor, klockrent. Måste bara få “flow” på dom saker jag måste förändra så jag tar mig ur min trögflytande, kvicksandslivsgegga och börjar leva igen. Framåt!!!!!
Jag har intalat mig att denna veckan kommer jag få olika tecken på att jag skall starta eget istället för att vara anställd. Detta var ett på din blogg 🙂
Hatar att sitta på kontor 8-5. -Verkligen hatar! Hatar att behöva be om lov för ledigheter och snåla på semesterdagar samt att se hela dagen passera utanför mitt fönster när jag bara vill ut och ta tillvara på ljuset. Hatar att sitta och vänta på att ha gjort min dag så jag kan få hämta mina fina barn. -Det är ju med mig de skall vara.
Jag är lite feg för förändring och tror det handlar mycket om prestige för min del (vad andra tycker och min självbild) samt att våga släppa taget och inte ha allt planerat och klart. Samtidigt vill jag visa mina barn att man kan göra det man vill i livet och det är helt ok. Så 2019 sker det förändringar.
Hejja dig!!! ?
Anna, då är vi två med den här känslan. Jag har så många gånger hört att jag är en entreprenörstyp, men jag är alldeles för mycket trygghetsnarkoman och formad av min uppfostran. Att bryta de bojorna är så svårt men jag är på väg. Jag har bestämt mig för att Konmaria mitt hem för att se vilken Nette som kommer fram under allt brus. Började men konmari förra året men kom inte hela vägen. I år blir jag klar och då kommer jag också att veta vad jag ska göra. Har länge haft en dröm om att få föreläsa men jag måste ju ha något att föreläsa om först. Blir svårt annars 😀
HUR är du så slät och ljus under ögonen hela tiden?! Så fint! Själv har man stora gråa ringar under ögonen och helt insjunken som gropar och är bara 25 whyy
Go keto!
Vad menar du med”Vi får se om jag orkar bo kvar i Sverige”, Martina? Väldigt intressant inlägg och jag tänker ofta på ett annat äldre inlägg du skrev om att hitta sitt ikigai. “Du skulle bli en skitbra lärare” var det någon som sa till mig en gång, och jag läste 5,5 år till gymnasielärare. Det bästa jag gjort! Jag älskar mitt jobb och tycker att jag hittat mitt ikigai. Ibland skulle jag kunna göra mitt jobb helt gratis, men det har jag inte berättat för min chef 😉 (Kass löneutveckling på den!) Många ungdomar idag verkar tro att massor med pengar är det enda som gäller och det enda som gör dig lycklig, tyvärr. De vill bara utbilda sig till högavlönade yrken och många kommer nog att missa sitt ikigai och “göra tråkigt skit” istället. Det måste vara hemskt att vantrivas på sitt jobb! Hör ibland bekanta som på helgen säger att “nu är det snart måndag igen, fy f-n”. Som sagt, intressant inlägg verkligen 🙂 Jag använder många av dina tankar och inlägg i min undervisning ska du veta, och de lektionerna blir alltid bra =D Tilläggas bör att jag är inte någon na-lärare så det är inga formler eller siffror, men det blir skitbra ändå. Tack för all inspo. I think I love you!
Coolt! Kul att höra ☺️
Jag menar exakt vad jag skriver, Sverige är inte mitt favoritland. Jag har flyttat tidigare och kommer flytta igen, det är jag 100% säker på. Frågan är bara om det blir NU eller när ?
Tack för inspo! Jag vill sluta göra tråkigt skit och sa därför upp mig från mitt jobb som förskollärare för 3 månader sen. Jag är nu arbetslös och vill inte alls jobba med barn, jobbat i 3 år som förskollärare och är redan så trött på den dåliga arbetsmiljön och den höga ljudnivån. Problemet är att jag inte vet vad jag vill eller tycker är kul och kan ge en inkomst. Hur ska man börja för att ta reda på det, någon som har tips?
Ingen aning, men att veta vad man INTE vill göra är i alla fall steg ett. Därifrån kan man välja något som är lite mindre tråkigt 🙂
Hej Martina!
Nu har du inspirerat mig i flera år och jag har inte gjort nåt åt saken… Men nu är jag höggravid och känner att det är ett bra tillfälle att inte gå tillbaka till mitt jobb. Helst inte vara anställd heller, jag vill ha alldeles för mycket frihet. Tyvärr så är jag en av de få personerna som “inte vet vad jag vill”. Jag vill ha barn och vara mamma, det är i princip det jag vet att jag vill i livet. Ha tid för att vistas i naturen och gärna i Sverige. Har du några tips och idéer? Inspiration? Finns det någon yrkesgrupp (typ lifscoach) som kan hjälpa mig? Jag fastnar i fällan som du beskriver “räkningarna betalar sig inte själva”… Och jag vill inte dra ner på bekvämligheter jag redan har…
Skaffa en karl med gott om cash.
Bästa jag läst på länge! Tack Martina! <3
You know it because you live it ?
Som jag behövde läsa det här! Jag är iväg på en veckas träningsresa, ja och för att vila ut. Själv, utan familjen. Känns otroligt skönt att få tänka på mig bara samtidigt som det dåliga samvetet knackar mig på axeln och typ “du kunde ju ha tagit med dig ett barn iaf!” Men då hade ju syftet för resan gått förlorat iaf och jag hade varken fått sova hela nätterna, tagit sovmorgon eller tränat.
Du är värd lite YOU-TIME! <3
Min mans forspaddlingsmentor är från Nepal och hans motto är Life is about having fun and enjoy. Tycker att Indien är så underbart land. Där finns mitt i allt ett sätt att njuta av livet trots allt stök och bök. Såg du Glen Close på Golden Globe-galan? Hon pratade just om att ta för sig och leva för din egen skull.
När jag startade min egna yogastudio tog min lärare i samma stad helt avstånd och slutade prata med mig… Tror som du att alla får plats. Heja dig! Heja oss!
Alla får plats!
Nej jag har svårt att titta på gråtiga saker för då gråter jag, men läste sammanfattningen.
Tack för jätteintressant inlägg! Det är min favorittyp av inlägg när du skriver om att våga ifrågasätta och leva utanför vedertagna normer och att designa sitt liv efter sina egna visioner och önskningar ?. Tänkte höra om du eller någon annan som läser har tips på andra bloggar, poddar, böcker etc på det här temat?
Jag vet bara Tim Ferriss, men jag tar gärna emot tips. Gillar personligen Susann Tarkowski Tempelhof som en kvinnlig förebild.
Hej M & tack för din blogg – superintressant!!!
Apropå din snabba passus om att vara kvinna utan önskan om barn/familj så har jag en väldigt personlig fråga som jag inte minns (guldfiskminne här?) att du pratat om tidigare(?); jag misstänker att du (iaf för dig personligen) är starkt mot hormonbaserade p-medel, men vad rekommenderar du isf?
Jag gissar på naturlig metod med utomordentlig koll på egna cykeln, men vad anser sinom tex sterilisering för dem som är helt säkra på det alternativet?
Visst, sterilisering genom att knippsa men man ska veta att det INTE är 100% säkert. ABSOLUT INTE ASSURE som metod, men jag tror att den är förbjuden i Sverige nu.
Stenkoll på sin egen cykel är BÄST, det är vad jag kör på. Har aldrig varit så NÖJD i mitt liv som nu! 😀 Jag fattar inte att jag inte lärde mig detta tidigare, det är så otroligt enkelt och självklart att jag bara inte fattar hur det ens går till att bli gravid av “misstag”.
Men jag tror att jag älskar dig!! ?
Love you too!
Hej,
Du har en underbar blogg där du skriver om den ena sanningen efter den andra om livet! Tack för det! Jag känner igen en hel del. Jag läste just Fika or die – Welcome to Sweden, och jag har råkat ut för exakt samma sak sedan jag flyttade hem till Sverige efter 20 år i USA. Påtvingade fikapauser och tomt småprat med kollegor som mest varit nyfikna och skvaller sugna. Passar ju absolut inte mig som är lite av en ensamvarg och som vill jobba på på jobbet och inte sitta och fika. Vidare dricker jag mitt kaffe på morgonen och vill inte ha något reste av dagen…Och ja kollegorna klagade på mig så pass att det nådde chefen som satt på annan ort…Alltså att jag inte var med på måndagsfikat. Jösses amalia!
Ha det gott!
Kramen, Anneli
Kram och tack för din kommentar!
Aj aj aj… inget måndagsfika för dig, kan inte tänka mig någon mer fruktansvärd synd 😉
Det beror väl lite på arbetets viktighetsgrad. Är det ett arbete med en sammanhängande komplexitet, där man är beroende av vad andra gör och inte, så är typ: måndagsmöten med strukturering och UPPFÖLJNING av tagna beslut, ett MÅSTE.
Svårare än så är det inte. Annars är man på fel ställe, en frånvaro skulle jag som chef åtgärda direkt!
Men att sitta med och “småprata och skvallra” det har jag ochså alltid valt bort.