Bilden ovan visar hur lowcarbers brukar se på insulin. Varje gång du äter något ökar ditt insulin (om du inte är super low carb eller ketogen) och som det anabola hormon det är öppnar de fettcellerna för inlagring.
Det här har varit go-to förklaringen för till exempel övervikt. Är du överviktig är ditt insulin för högt, du måste få ned det – då går du ned i vikt!
Men vänta lite nu… är det här sant…?
Givet att vikt är så genetiskt styrt, och så svårt att påverka för många människor börjar jag fundera på alternativa hypoteser. Min nuvarande hypotes har med hormoner att göra:
- Grehlin (hungerhormon) och
- Leptin (mättnadshormon) samt
- Tarmfloran
Om en person både äter mer och tar upp mer, är det givet att det får effekter på vikten. För mig är det tydligt att vi är olika hungriga, olika energibehov och olika upptag samt tarm passage. Om allting åker rakt igenom hela tiden hinner inte kroppen ta upp så mycket. Det betyder inte att man har hög förbränning utan mer en väldigt aktiv tarm, kanske till och med en spastisk tarm eller IBS. Helt olika saker.
Grehlin och Leptin som “förklaring”
Det här känns lite för enkelt men om vi antar att vår grehlin/leptin-inställning som är helt olika, då skulle kanske det kunna vara en av pusselbitarna till att vi har olika vikt och olika förmåga att gå upp eller ned i vikt?
Jag vill inte skriva så mycket om vikt nuförtiden men ville dela funderingen med er som läser här och höra vad ni tror. Tanken kom till mig efter att ha spenderat några dagar med vänner som verkar ha helt olika signaler för hunger och mättnad. Vissa påminner alla om att det är dags att äta, medan andra (typ jag) tillhör dem som behöver bli påminda. Vissa hoppar gärna över mål, medan det för andra är otänkbart.
Jag läser också om vikten av mättnad hos många, medan mättnad är en icke-fråga hos andra. “Jag blir inte mätt!” säger vissa om sin diet eller om vissa livsmedel, och jag funderar på vad det innebär. De som inte bryr sig så mycket om mat bryr sig inte om huruvida de är mätta eller inte. Det är en väldigt liten skillnad mellan mätt och hungrig, och jag funderar på om det handlar om låga nivåer av Grehlin och Leptin?
Vad tror du?
-
Är du en person som tycker att det är stor skillnad på att vara hungrig eller mätt?
-
Tycker du att hunger är svårt att stå ut med? Eller tycker du att mättnad är svårt att stå ut med?
Jag har träffat båda typerna, både de som hatar mättnad och de som inte står ut med hunger. Det här måste (?) ha en avgörande effekt på vikten…?
Har ätit LCHF i 13 år. Trots mycket fett så höll jag mig inte mätt. Sedan läste jag på om protein och nu har jag mindre fett och mer protein och håller mig mätt mellan målen. Slipper sug på em-kväll men så fort jag slarvar så kommer suget som ett brev på posten. Jag har också förstått att min hunger visar sig som att jag blir trött och orkeslös, sällan att jag känner hunger i magen.
Lyssnade precis på https://peterattiamd.com/stephanguyenet/ “The neuroscience of obesity”, var mycket intressant och oxå prat om Leptin och påverkan, kanske är intressant för någon mer här.
Men tack snälla 🙂
Jag har svårt att tåla både hunger och mättnad. Hungrig = ingen energi och fryser, mätt= ingen energi och sömning. Har testat kortare periodisk fasta (upp till 14 h), vilket har förbättrat min tolerans för hunger men om jag låter det gå för länge (för lågt blodsocker?) så får jag ont i huvudet och känner mig svimmfärdig, vilket inte försvinner äver om jag sedan äter normal mängd mat. En sådan dag slutar ofta med att jag överäter.
“Tycker du att hunger är svårt att stå ut med? Eller tycker du att mättnad är svårt att stå ut med?
Jag har träffat båda typerna, både de som hatar mättnad och de som inte står ut med hunger. Det här måste (?) ha en avgörande effekt på vikten…?”
**************
har i mitt liv varit normalviktig, överviktig och underviktig, fullt spektrum.
Just nu: 50 år, 49 kg, 157 cm- alltå helt ok. Leptin -ghrelin status: har svårt att stå ut både med hunger och mättnad. (Det är ganska troublesome måste jag erkänna, inte så mycket “bekväm” tid under dygnet
När jag var som mest överviktig, då hade jag lätt att stå ut med både hunger och mättnad.
Lite komplicerad det hela skulle jag påstå.
Jag tycker att det där med vikt kan man inte reducera till någon eller några enstaka signalsubstanser. Insulinet spelar roll, tycker jag (jag har åtminstone testat att om jag äter samma, fast långsammare går jag ner i vikt 1-2 kg)
Sedan finns det en psykologiska faktorer. Hoppar man över måltider och svälter lite i förhoppning att man tappar lite så hamnar man oundvikligen i jojo efekt och man tar upp snart allt + lite till.
Hoppar man över måltider därför att man är helt uppslukad av något spännande, fascinerande och roligt och glömmer att äta- reagerar kroppen helt annorlunda. Man går ner i vikt och stannar där, man tar inte upp sen. Helt annat outcome fast rent tekniskt samma beteende ju. Det som var skillnaden var psykologiskt status.
För att inte tala om andra faktorer som påverkar: solljuset, sömnen, stressen.
Vikten bestäms av vår aptit.
Insulin har ingen större koppling till aptiten.
Det absolut viktigaste hormonet för aptiten är leptin.
Vi vet redan att feta har leptinresisten vilket leder till ökad aptit och viktuppgång.
Saknar vi leptin helt så leder det till en enorm fetma.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ob/ob_mouse
Leptinresisten måste leda till viktuppgång.
Något har orsakat leptinresistensen inflammation, dålig kost, tarmfloran ,miljögifter, eller något vi än inte känner till.
Insulinhypotesen har aldrig varit mer än en hypotes, totalt felaktig hypotes.
Äter vi bättre mat (mindre socker och raffinerade kolhydrater) så kan tarmfloran förändras och leptinresistenen minska vilket då leder till minskad aptit, insulin behöver inte ens vara inblandat i viktnedgången.
Leptin är nog viktigast då det står över alla andra hormoner då det faktiskt mäter våt fettmassa och reglerar aptiten efter det.
Men testa att medvetet öka insulinet och studera aptit och vikt, att det inte har någon koppling till vikten är nog inte helt sant. Titta hur injektionsbehandlade T1D-patienter ser ut just runt injektionsstället. Titta också på hur fitness-personer med insulinbehandlad T1D gör för att reglera fett% inför tävlingar, de tar mindre av sin medicin under deff (alltså för lite, även med tanke på minskad matmängd & låter BS vara lite högre) because it works!
Insulin är också ett välkänt “hack” bland professionella bodybuilders (utan diabetes), alla på de största scenerna har tagit det nu för tiden annars kan man inte vara med och tävla. Den höga frekvensen av insulindoping skapade till och med ett nytt utseende-ideal inom professionell bodybuilding! Bildgoogla BB från 70-talet och jämför med dagens, så ser du vad som har ändrats! 🙂
När jag växte upp var det så viktigt att hålla “jämnt blodsocker” vilket innebar att man skulle äta var tredje timme. Jag var upp till vuxen ålder väldigt känslig för hunger och kunde inte uträtta någonting om jag kände det minsta hunger. När jag sedan började jobba försvann mellanmålen och vips slutade jag reagera negativt på hunger. Detta har varit till mycket stor nytta för mig, då jag inte blir lika låst som tidigare.
Samma här, det pratades sååå mycket om “hålla jämnt blodsocker” så det blev ju nästan stressigt. Hade med mig dextrosol till skolan för att inte svimma av lågt blodsocker. Önskar att någon gett mig LOW CARB för jag hade reaktiv hypoglycemi, låter som att du har/hade det också. Man blir så hungrig och matt då att man inte kan funka alls!
Japp, det har jag. Har gjort glukosbelastning och hamnar på fastenivå efter två timmar. Många fall av tidigt debuterad diabetes typ 2 i släkten…
Tycker det är så vanskligt med mellanmål.
Hej! Jag är väldigt intresserad av kost och hälsa, och läser mycket om det. Bland annat om allt du skriver. Läste en artikel från 2012 som bland annat handlade vilken kost jägare och samlare äter – då med fokus på nutida hadzastammen. Enligt artikeln äter denna stam en kost relativt rik på enkla sockerarter – honung, baobab och bär. Också kött såklart, vilket de verkar äta skapligt mycket av. Honung var som jag förstod det väldigt eftertraktat, och konsumerades i stora mängder när det var säsong för det. Jag är nyfiken på vad du tänker kring detta? Idag finns det väldigt mycket forskning som visar på att socker i alla dess former är dåligt för hälsan. Hur tror du att denna stam får det att funka ändå? Trots att de konsumerar en relativt stor del av dessa kolhydratrika och i vissa fall sockerrika mat, och är friska och krya ändå.
Jag har grubblat lite på detta, och skulle jättegärna vilja höra vad du tror.
Verkar vara många i carnivore-communityt som kopierar detta och kör kött + naturligt socker (frukt, bär, honung) och det verkar passa vältränade män VÄLDIGT bra. De får alla fördelar av carnivore samtidigt som de kan boosta upp glykogenet lite och slippa förhöjt SHBG (protein som binder upp testot). Är man sockerberoende eller har problem med sitt blodsocker/insulin eller sina hungersignaler är det nog ingen bra idé.
Personligen mår jag inte bra av varken honung eller frukt (kan ta 1 tesked honung här och där men mer går inte) däremot är BÄR en stor win! Tror mycket på att äta efter sin naturliga fauna (frukt och bär efter säsong, finns massa blåbär där jag bor tex) men inte överdriva med importerad papaya och sånt.
Hoppas du är nöjd med svaret 🙂
Tack för svar 🙂
Lyssnade nyss på en podd där dom nämner det där att vissa stammar äter honung, men dom äter ju inte något processas, dom äter direkt ur boet och dom äter honungen och vaxet och alltihop, så jag bara killgissar att det inte går att jämföra med något där vi säger “jag äter honung”.
GLP-1 är en ny typ av läkemedel som ges framför allt till överviktiga diabetiker typ 2. Detta hormon ökar mättnadskänslan och fördröjer magsäckstömningen – men ökar också insulinfrisättningen. Resultatet är en bättre blodsockerkontroll, men framför allt viktminskning. Dyrt som fasen är läkemedlet. Hur som helst tycker jag detta visar på ett komplext samspel mellan insulin och mättnadshormoner.
Tänker också på hur lätt det är att fastna i emotionellt ätande. Viss mat fungerar bättre som tillfällig humörhöjare och det är ju tyvärr inte den nyttigaste maten…. När jag har tråkigt är det lätt att äta förmycket, men jag har en rörlig livsstil och går bort det mesta så det blir ingen viktökning. Däremot dåligt samvete, eftersom jag är fullt insatt i sockrets dåliga effekt på kärl och inre organ.
Just det ja, bra att du tog upp GLP-1 där ja, för den ökar ju insulinfrisättningen MEN leder till viktminskning för nästan alla verkar det som. Den påverkar troligen leptinet en hel del.
Hade markerat bla den här texten i boken nedan och på diabetes.nu nämndes att två läkemedel har bättre effekt på vikten.
“Vidare hämmas ventrikelns tömningshastighet, vilket förlångsammar absorptionen av födan. En annan viktig effekt är att GLP-1 ger en central aptitdämpning.”
“DPP-IV-hämmarna har samma effekt som GLP-1-analoger.”
(Klinisk endokrinologi, Red: Stefan Sjöberg & Cecilia Mattson (2015).)
Vad gäller GLP-1 så skiljer sig den viktreducerande effekten mellan de olika läkemedelspreparaten varav två av dem har störst viktreducerande effekt.
Vid behandling med DPP4-hämmare stiger GLP-1 nivåerna i kroppen vilket i sin tur orsakar den positiva blodsockersänkande effekten och utöver det så minskar DPP4-hämmare aptiten vilket leder till en lätt viktminskning. (diabetes.nu)
Jag har 3 barn och ett bonusbarn. Bonusbarnet är underviktig, kan ha kläder för 5åringar fastän hon är 11 år. Är väldigt sällan hungrig och fryser ofta. Min äldsta och yngsta är normalviktiga det känns som att de har “normala” hunger och mättnadssignaler. Mitt tredje barn är överviktig. Hon vaknar hungrig och är ofta hungrig fastän hon åt nyligen. Hon mår dessutom väldigt dåligt när hon är hungrig (blir tvärilsk, skriker och försöker slåss), så att inte ge henne mat är inte ett alternativ.
Tre olika utfall på samma mat således.
Alltid lika intressant när det blir såhär! Rimligen är deras insulinrespons inte helt olika, men deras “programmering” för hunger/mättnad väldigt olika…
När jag åt kolhydrater av större mängd kunde jag bli så hungrig att jag skakade och mådde illa och om jag inte åt inom rimlig tid bytte kroppen till trött och så somnade jag ett par timmar. Jag blir heller inte mätt av ex limpmacka, kunde äta en hel limpa med smör och ost. Mår mycket bättre på rent protein med fett, ex fläskkarre, lever, sardiner och det räcker med en liten burk sardiner för att jag ska klara mig i flera timmar. Kycklingfilé och liknande funkar dåligt, blir hungrig snabbt igen. Om det är insulin, hormoner eller bakterier är en intressant fråga!! Jag har som flera ovan märkt en stor skillnad i vad kroppen är sugen på beroende på vad jag ätit den senaste tiden och jag får stark sockerbaksmälla om jag ex varit på kalas med sockrig dricka, tårta, godis etc. Detta skyller jag helt på tarmbakterierna. Men vad som orsakar bristande mättnadskänsla på macka vet jag inte. Hade varit så intressant med en stor forskningsstudie som mätte dessa hormoner o bakterier och kollade dessa olika saker och vad som händer när samma individer byter kost. Jag skulle lätt vara frivillig 🙂
Ja det hade verkligen varit spännande!
Angående mackan så gissar jag att du är lätt intolerant emot gluten och den intoleransen blir som en “high”, vet att man ofta blir helt galen i grejer man inte tål.
Hur kommer det sig, att en får den ‘kicken ‘ och (destruktivt) dras t sånt som eg är uselt f en? Hormoner? Vilka isf? Signalsubstanser? Histamin? Slåss själv atm m fett äckelsug efter allt möjligt skit, trots att jag eg inte är sugen. En del i det är definitivt psyk/emo-baserat; flyktförsök etc. En annan är månfasen, blir alltid mkt jobbigare kring fullmåne men mer, ngn fysiologisk förklaring el hypotes?
Ha extra koll på suget i morgon den 13 juli då är det fullmåne och supermåne
Anteckna vad du äter/inte äter/sugen på och dela gärna med dig av din iakttagelse
Jup. Mår som en påse nötter. Panikångest fr helvete o vill bara fly o dö.. mage kaos noll hunger men vill ändå äta allt. Tvingar mig att följa mina rutiner och måltider varken mer el mindre. Fett-sug deluxe. Ätit lammkött, märg och rå nötlever.
Små bitar av rå ingefära lugnar både mage och psyke
Är rå nötlever verkligen så bra just när magen är kaos?
Förra veckan läste jag att nötlever/magproblem var en dålig kombination
just när man har skov.
Intresserant vart läste du det och varför skulle det vara så? Tror lever ger god lättsmält näring på liten volym? Ingefära mår jag blä av..
Det var i en amerikansk medicinsk studie, googla så hittar du nog den
Jag vet ju inte om du har något grundproblem som gör att du följer en
specifik diet.
Mat under tjugo grader påverkar nerverna i mag-tarmkanalen och blir
till energitjuvar och därför stör matsmältningen, vill minnas att det var i
en bok av S Gundry. Han tog upp att utbredd inflammation oftast börjar
i magen, en inflammation som ökar risken för att utveckla autoimmuna
och metabola sjukdomar som utarmar kroppens energireserver de som
våra mitokondrier behöver.
Sant, jag har illrött på alla sädesslag med gluten i mina IgG-testsvar. Samma med komjölk vilket fick mig att inse hur dåligt kaffelatte var för mig och varför jag ofta blir sugen på det men inte svart kaffe. Ska jobba mer med meditation så jag klarar att avstå dessa saker även när ’vänligt menande’ vänner/familj bjuder på kalas.
mättnaden styrs ju av mängden protein mestadels. om man äter bara protein eller mycket protein utan för mycket fett och kolhydrater är man snabbare och längre mätt. men om man äter färdigmat eller dålig mat som inte riktigt finns i naturen (fett + kolhydrater) då äter man förhållandevis lite protein som kommer dock tillsammans med stor mängd kolhydrater och fett och man kan äta och äta och äta (som är målet av livsmedelsindustrin), alltså överäter lätt. det är väl sällan nån som kan överäta steak, ägg, sallad osv.
Haha jag har vänner som överäter på stek, ägg och sånt också om det är en true food addiction som inte har med mat att göra, men har det med hunger och sug att göra så är nog high protein the way to go!
O jag blir definitivt mer hungrig av mer protein, bs höjs o bk sjunker… samma sak om jag får i mig ‘f mkt’ kcal även om de kommer fr fett o protein
Jag är nästan aldrig hungrig, utan har mat som en social företeelse. Jag tror att sköldkörteln har stor inverkan på vikt och fetma.
Tips på bra kur för tarmhälsa? Funkar tex probiotika?
Är det någon särskild du tänker på? Typ mjölksyrebakterier, sporer, jordbakterier eller specifika stammar…?
Har tyvärr inte tänkt längre :). Tänkte du kanske hade tips!? Testat mjölksyrebakterier som en kur för länge sedan och fick väldigt fin och regelbunden mage. Men vem vet. Kanske placebo??
Placebo är ju också en effekt! 🙂
Jag testade jordbakterier (Prescript Assist) och fick en våldsam effekt (mestadels positiv tror jag), har testat mjölksyrebakterier och inte märkt av något särskilt. Just nu är jag inne på prebiotika (syrade grönsaker, fermenterat, kefir osv) och låta tarmen populera sig själv! Tar väl lite längre tid men det kanske är mer sustainable tror jag!
Om du ändå vill köpa någon färdig probiotika: välj en med MINST 10 olika stammar och minst 10 miljarder bakterier, helst MER. De ska ju överleva en lång väg så alla produkter från Icas kyldisk är big no no 🙂
SURKÅL:
Tänk på att den surkål som står ute på hyllorna i butikerna ofta är pastöriserad.
Smak/konsistens finns kvar men de goda mjölksyrebakterierna har dött.
Den man ska köpa färdig är den opastöriserade surkålen som finns i kylarna, Tistelvinds är vinnaren.
PROBIOTIKA:
Jag tycker Lactovitalis Pro är bäst (12 olika stammar med minst 20 miljarder mjölksyrabakterier)
Lactiplus Forte (15 miljarder levande bakterier från 7 olika stammar och 3 olika släkten) näst bäst
Synbiotic (15 miljarder mjölksyrabakterier från 4 unika bakteriestammar) Hjälpte inte mig, dyrt
Jordbakterier har jag aldrig testat, bara läst om.
Laktovitalis pro har jag kört några omgångar minns jag nu, och givetvis har jag Tistelvind i kylskåpet 🙂
Haha spill lite tistelvind i jordkällaren så har du billiga ja du vet vad 😉
Åh jag önskar att jag visste vad som påverkar. För jag kan ”dö” av hunger och överäter lätt. Hungerkänslorna ökar i samband med ökad träningsvolym men är inte i paritet med varandra. Säg ett långpass löpning på tre timmar en dag kan orsaka starka hungerkänslor flera dagar efter fast jag då inte alls tränar mycket.
Jag mår dock bättre på lågkolhydratkost tror jag än när jag äter mer kolhydrater så det i sig är en vinst.
3h löpning låter som mycket träning för mig! 😀
Jag tänker att det väl alltid har funnits människor med lägre aptit än andra? Det är ju ett rätt gammeldags uttryck att vara “liten i maten”. ALLA naturligt smala personer jag känner äter väldigt långsamt, kan sluta äta mitt i en portion, glömmer bort att äta och så vidare. Det är inget jag upplever de gör sig till med, de bara är sådana. Allt tror jag inte har att göra med att det måste vara något som är rubbat i kroppens system.
Nä ingen rubbning utan individuella inställningar! Jag är exakt sån som glömmer bort att äta, men också stark aversion mot mättnad. Min kropp kopplar hunger till att känna sig lätt och fit och mätt till att vara tung och ofungerande. Mätt = det blir inget mer gjort den dagen, slut som artist!
Hand up f samma upplevelser och känslor. Tror, i mitt fall, även det har att göra m att mat i magen i så många år kopplats samman m smärta, dock bättre nu på keto/carnivore vilket dessutom möjliggör att vara ‘mätt’ dvs näringsmässigt tillfredsställd utan att behöva fylla mage m stora volymer.
Ja jag kopplade också äta till ajjj det här kan komma att göra ont eller bli svullet och jobbigt. Inte äta = inga IBS-symptom iaf även om man kan ha sina inflammationer fortfarande.
samma här, därför gillar jag att ha huvudmåltid pa kvällen och skippar frukost. kostar så mycet energi att smälta maten
Hej!
Jag tror det är tarmfloran som styr våra hormoner och därmed vår hunger eller mättnad. Dessutom så är det svårt för många att skilja på sug och hunger. Det många tror är hunger är oftast inte det utan ‘bara’ ett sug. Och jag tror tarmfloran skapar suget och får vissa att förväxla det med hunger.
Om man testar att äta exempelvis kött eller fisk, fett och gröna grönsaker i en period så kommer kroppen ganska snart att vara sugen på just den maten. Byter man däremot ut kosten mot lösgodis, glass och hämtpizza, McDonalds, eller liknande snabbmat i ett par veckor så kommer kroppen snabbt att vara sugen på den typen av mat. Olika typer av mat föder olika typer av bakterier och de bakterierna styr i sin tur våra hormoner, beteenden och humör.
Jag märker själv att viss typ av mat gör att jag vill äta mer och oftare och annan typ av mat gör att jag kan gå i långa perioder utan att vara sugen eller hungrig. Jag tycker inte om att vara styrd av matsug det förstör min sinnesro. Min favoritkänsla är när jag äter rätt för min kropp (eller bakterierna?) och jag njuter av maten tills jag är lagom mätt och efteråt inte ägnar en tanke åt mat innan det är dags för nästa måltid (vilket kan vara ett dygn framåt i tiden). Det är obehagligare att ha ätit för mycket än att vara hungrig rent fysiskt. När det är sagt så anser jag att det är suget som är det psykiskt jobbiga och det har ingenting med vare sig mättnad eller hunger att göra. Nu känner jag min kropp och vet vilken mat som triggar sug och vilken mat som gör att suget försvinner och framförallt så kan jag skilja på hunger och sug.
Dessutom tror jag mer och mer på att alla dessa olika dieter skadar oss mer än hjälper oss. Vi borde istället tänka mer på helheten och föda rätt tarmbakterier. Kanske det t o m är så att uteslutningsdieter (inte kortvariga utan långvariga) orsakar mer dysbios? Och inte minst stressen bakom att ‘hitta rätt diet’ som ska vara lösningen på ‘allt’. Stressen i sig är förmodligen också en bidragande orsak till dysbios.
Har man läckande tarm (eller något annan allvarlig sjukdom) och behöver fixa det med en uteslutningsdiet i en period så ska man givetvis göra det om man vill! Det kan t o m vara bra. Men efteråt ser jag inga problem med att gradvis äta mer och mer varierat och samtidigt se till att föda rätt bakterier så att man får en förbättrad tarmflora.
Vi tror ofta att vi har en egen vilja men våra kära tarmbakterier är nog mer inblandade i vad vi gör (tänker, känner, beteende) än vi förstår. Och det gäller mer än vår relation till mat, matintag och matvanor. Det betyder INTE att man ska frånskriva sig ansvar men kanske tänka om lite och ifrågasätta vem det egentligen är vi föder – oss själva eller bakterierna.
Intressant, jag är allt som oftast mätt, har svårt att äta jättemycket. Upplever dock att jag äter ganska mycket, oftast frukost lunch och middag men inte för att jag är så hungrig utan för att jag vet att jag måste.
Samtidigt kan jag bli väldigt hungrig och har lite för ofta cravings som jag dock mer och mer kopplat till trötthet än något annat. Är jag fokuserad och jobbar med något kan jag vara utan mat hela dagen utan problem.
Väger 76kg och är 190cm, tränar löpning 2-4d i veckan. Fastar oftast 36h en gång per vecka.
Jag blir nästan aldrig hungrig längre. Då menar jag sådär hungrig när magen nästan gör ont och en mår illa. Jag trodde det berodde på att jag äter mindre mat och mindre kolhydrater och har stabilare blodsocker, nu vet jag inte om det är pga det. Jag fick veta att jag har hashimotos, och det var några månader sedan och vem vet hur länge jag haft det. Iallafall kan aptiten och hungern minska pga hashimotos. Jag har en dotter som smygäter sötsaker och sätter i sig säkert 1000 kcal extra flera dagar i veckan, det syns. Jag har en annan dotter som ständigt är hungrig. Jag brukar säga till henne -börja ät kött! Hon e vegetarian nämligen. Men om hon skulle bli mättare av kött vet jag inte heller, kanske är det näringsbrist. Jag blir inte klok.
Vegetarianer får ofta “proteinhunger” och “fetthunger” och då äter de skräp istället som chips men kroppen behöver NYTTIGT fett och riktigt protein inte typ bönor och jordnötssmör. Lurigt det där med unga tjejer som blir vegetarianer…kan vara svårt att påverka om de inte själva är redo.
Så här har jag antecknat om tarmfloran i marginalen i ditt Appendix I i din bok om tarmfloran
och magens nervsystem.
B. Longum, L. brevis och L. plantarium = smalbakterier
Akkermansia muciniphila i låga nivåer ses vid ökad vikt samt att den skyddar tarmslemhinnan
En studie från Gtb belyser vikten av L. reuteri 6475 kopplad till benskörhet.
Hej har kollat en del på Robert Lustig och många andra som snackar mycket om hormoner. Och min amatör förståelse är att grehlin och leptin inte fungerar som dom ska med förhöjda insulinnivåer. Men det är min icke professionella tolkning av vad jag sett och hört. Men intressant om man kan ha höga insulinnivåer och och leptin fungerar som den ska (inte är resistent) Och personligen så fungerar magen bättre om jag sköter kosten med mat som inte höjer insulinet och blodsockret så mycket, antar att min tarmflora blir bättre med den kosten. Då går jag på toaletten en gång per dag för nummer 2. När jag äter onyttigt för mig = insulinhöjande/blodsockerhöjande mat så blir det flera gånger om dan med toalettbesök för nummer 2. Intressant ämne som jag ska följa noga och med intresse.
Jag tolkar precis som du, så insulinet har ju såklart en roll men vissa vill ringa in insulinet som prime suspect och det kanske man inte ska… att äta blodsockerhöjande mat kan också trigga viktminskning genom att elda på förbränningen (genom citronsyracykeln)