I samarbete med Medisera
Medisera erbjuder nu hela FunMeds funktionsmedicinska test på 46 olika prover. Det mest omfattande testet hittills och jag fick äran att göra det förra veckan. Här nedan kommer mina provsvar med lite förklaringar på vad de olika proverna innebär.
Om vi börjar med blodstatus då. Det är ett test många inte brukar bry sig så mycket om för att man inte vet någonting om förkortningarna. Mycket går dock att se i blodbilden, den blir nämligen avvikande av många olika anledningar, främst brister och inflammation.
Hb = hemoglobinvärde: Lågt betyder blodbrist och högt betyder att kroppen har kompenserat för en syrebrist pga tex rökning eller träning på hög höjd.
Erytrocyter = röda blodceller: Lågt betyder blodbrist och högt ökar risken för proppar. Man kan då ha öronsus och klåda.
EVF = hematokrit: hur stor andel av ditt blod som består av röda blodkroppar. Lågt har med blodbrist att göra och högt ökar risken för proppar.
MCV = blodkroppsvolym: lågt värde indikerar järnbrist/blodbrist och högt värde indikerar brist på folsyra och B12.
MCH= genomsnittliga massan av hemoglobin i varje blodcell: lågt värde järnbrist och högt värde näringsbrister alt leverskada.
MCHC = genomsnittligt hemoglobininnehåll i en erytrocyt: både lågt och högt kan betyda blodbrist.
Leukocyter = vita blodkroppar: lågt kan betyda mineralbrister eller autoimmun sjukdom och högt kan betyda stress, rökning eller allmän belastning.
Trombocyter: blodets koaguleringsförmåga. Lågt = dålig koagulering och högt = bra koagulering.
Jag har lätt, lätt förhöjt MCH vilket betyder att jag fortfarande har någon brist men min B12-brist är helt åtgärdad i alla fall. Före jag körde igång min “intervention” gränsade jag till perniciös anemi (kraftig b12-brist) på grund av ett år av svält i princip.
Nästa test är blodsocker, insulin och kolesterol. Jag är superglad över att få testa mitt insulin! Inget annat test gör det vad jag har sett!
hba1c = långtidssocker, blodsockret över 3 månader. Ett hba1c på 27 som jag har översätts till cirka 4.5 mmol/l i snitt. C-peptid är en restprodukt från klyvningen till aktivt insulin och insulin är det insulin de hittade i mitt blod vid provtagningstillfället. Det här värdet kan vara flera hundra om man är kraftigt insulinresistent.
Kolesterol = proteinpaketerade fett-farkosterna i blodet. Om man har en effektiv kolesterolmetabolism så påverkas det inte så mycket av vad man äter, ens om man äter supermycket kolesterolrika livsmedel.
CRP = sänkan vid provtagningstillfället och B-SR är långtidsinflammation. Före jag bytte livsstil (för >10 år sedan) hade jag alltid 25-30mm. Nu brukar det vara väldigt lågt.
TIBC = Total Iron Binding Capacity: lågt värde betyder näringsbrister eller inflammation, högt värde betyder järnbrist.
Transferrinmättnad: lågt betyder järnbrist och högt betyder järnöverskott.
Full panel av levertester talar om leverskador men inte bara. ALP (alkaliskt fosfatas) kan vara förhöjt vid ökad inflammatorisk aktivitet i magen samt vid skelettsjukdomar. En lurig sak är att dåliga värden ses vid högt alkoholintag men också vid NAFLD (Non-Alcoholic-Fatty Liver Disease) som hänger samman med metabolt syndrom. Dåliga värden är alltid förhöjda och låga värden är normala även om de är för låga för referensintervallet.
Mineralerna förklarar sig själva men detta är dock mineraler i blod inte inne i cellerna där de används. Man kan därför ifrågasätta om ett sånt här prov verkligen säger så mycket, men jag antar att brister kommer att synas, men kanske inte i tid?
Njurarna filtrerar en mängd olika ämnen så här kan vi se flera mineralobalanser om sådana finns. Jag lärde mig för bara några dagar sedan att albumin sjunker med ålder och ett lågt albumin är tecken på åldrande.
Kreatinin blir väldigt högt om man tränar mycket eller tar tillskottet kreatin, så det är ofta inget att oroa sig för om det ligger lite högt.
Urea står för urinproduktionen och lågt värde kan innebära skada på levern eller njurskador, och högt ses också vid njurskador men då med sänkt filtrering och minskad urinproduktion.
Urat = urinsyra. Väldigt låga nivåer ses vid olika bristtillstånd, och dålig funktion på lever och njurar. Alltför höjda nivåer är kopplat till inflammation (som kan leda till gikt) men också väldigt beroende av kosten. Varför har jag så himla högt urat? Jag har lågt på alla inflammationsmarkörer och bra lever- och njurvärden så vi får helt enkelt anta att det är min “meat heavy keto” som ger mig massor av urat. Tillägg: har nu fått utrett att det är vätskebrist och att jag behöver dricka lite mer.
Sköldkörteln
Tyroxin (T4) transporteras fritt i blodet och säger en del om ämnesomsättningen. Hypertyeros ger höga värden och hypotyreos ger låga värden.
TSH är kroppens gaspedal. Detta värde är ofta förhöjt vid sänkt förbränning för att kroppen försöker att kompensera för det. Trijodidjon är T3 men vi vet inte om det är aktivt eller passivt för dessa räknas samman.
TPO-ak är antikroppar mot sköldkörteln. Vid tex hashimotos kan det här värdet vara flera hundra kIE/L.
Vitaminer
Kobalamin är B12 och här hade jag en extrem brist i höstas som jag lyckats åtgärda.
Folat är B9 som är väldigt viktig för kvinnlig fertilitet. Många ofrivilligt infertila har alldeles för lågt folat.
Homocystein = en aminosyra som samverkar med B6, B9 och B12. Låga värden är bra, då finns tillräckligt med B-vitaminer. Höga värden indikerar brist och har setts öka risken för tex hjärtsjukdom. Jag har fått ned mitt värde från 14 ned till 4.
Vävnadsprover
LD=laktatdehydrogenas, hanterar konverteringen från pyruvat till laktat så detta värde har med energiomsättningen i organen att göra. Lågt värde är bra, högt värde indikerar sjukdom, tex infektion.
CK = Kreatinkinas, det här värdet blir förhöjt om man tränar väldigt mycket, särskilt om man tränar kampsport. Annars är det normalt lågt.
Sammanfattningsvis var det här ett väldigt omfattande test och ett av de mer intressanta jag har gjort. Tyvärr är testet ganska kostsamt på 3190kr men då får man också väldigt många värden. Det jag ser som mest värdefullt eller mest intressant i den här panelen är insulin och c-peptid för de är riktigt sällsynta. Likaså B-SR (långtidsinflammation) värdesätter jag väldigt högt.
Du hittar testet HÄR!
Med koden funmed250 får du 250kr rabatt i kassan vid köp. Det finns bara 30st sådana erbjudanden så det är först till kvarn som gäller!
Hej! angående P-urat. Hur fick du utrett att det berodde på vätskebrist, samt har du lägre urat nu? Jag har 378 och skulle vilja sänka det. Äter lchf/keto sedan många år och vill ogärna sluta med det. Men jag blir ändå fundersam, driver keto upp urat?
Att dricka tillräckligt mycket vatten hjälper njurarna att transportera ut urinsyra och minskar risken för uratkristaller.
Googla på gikt och c-vitamin så hittar du säkert bra info, här en purintabell
https://gikt.nu/purintabellen-puriner-i-din-mat/
Hej! Hoppas du har tid att svara, eller vem som helst med tankar kring detta?
Sedan 5-6veckor tillbaka har jag mått väldigt dåligt. Magsmärtor och illamående. Det är problem jag har sedan mångamånga år så inget nytt, förutom den enorma intensiteten nu… Jag är utslagen större delen av dagarna. Men. Det blir alltid bättre några timmar då och då och då försöker jag träna/röra på mig pga att jag älskar det + alltid mår bättre så fort jag kommer ut.
Min fråga gäller hba1c, fastesocker och ketos. Jag har (försökt/trott mig ha) ätit keto sedan ca 4 månader. Bara “ren mat”, inga tillsatser, ej mejerier bortsett från smör, massa kål i olika former men i övrigt inga kolhydrater förutom riven kokos, kokosmjöl och kokosmjölk. Ibland några nötter/frön. Pga väldigt långsökt liten misstanke om diabetes tog man hba1c samt blodsocker på vårdcentralen. hba1c var 33 och blodsocker 4.7. Klockan var 10 på förmiddagen, jag hade ätit mycket sent kvällen innan men ingen frukost, däremot hade jag tränat lite på morgonen före provet togs.
Min fråga är – kan man vara i ketos trots dessa värden gällande blodsocker? Jag har ingen egen mätare så har aldrig mätt hemma. Däremot upplever jag att jag har fått mycket positiva effekter sedan jag ställde om till keto-kost. Jag kan springa långtlångtlångt utan stopp, är aldrig hungrig (det är dock ett problem då jag vill öka i vikt, och min aptit var inte så stor innan heller).
Har ni några tankar?
Hur går det ihop att ha c-peptid 0,17 och HbA1c 32, tycker det verkar lite motsägelsefullt att ha lite högre långtidsblodsocker men lågt insulin? Äter kolhydrater numera, men måttligt. Dessutom har faste-BS stigit sedan jag lagt till kolhydrater, men HbA1c har sjunkit en enhet sedan jag åt mer strikt, dvs närmare ZC. Tycker det är jätteintressant hur mina värden inte förändrats nämnvärt med tanke på tillägg av runt 200 g kolhydrater om dagen i över ett halvår.
Din insulinkänslighet är säkert bra! hba1c på 32 är väl jättebra? 🙂
Ny vetenskaplig artikel om fettlever från fetma
https://aasldpubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/hep.31845
Jag har nyligen gjort en liknande provpanel och fick också ett TIBC-värde under referens, vilket alltså skall indikera någon näringsbrist eller inflammation? CRP och övriga markörer var dock normala. Hur tar man reda på vad lågt TIBC beror på? Har du någon tanke kring det?
Lite lätt järnbrist kanske, men troligen inget att bry sig om sa en läkare igår 🙂
Jag tycker att Mediseras test ser jämförbart ut med Werelabs sora test som jag tidigare har gjort. Stämmer det eller är det något av vikt som ssknas? Det är ju i alla fall lite billigare.
Hm… det saknas några grejer på Werlabs, de har inte B-SR (långtidsinflammation) och inte insulin och c-peptid, bland annat. Har de hela raddan av vitaminer och mineraler?
När du skriver högt och lågt, är det utanför referensvärde du menar då?
Ja jag menar “för högt” resp “för lågt”
hej martina! jag fick nyligen några blodprover gjorda hos läkare och en markör var B-SR som var markerad som “ej Westergren”. vet du om den skiljer sig från det B-SR som du fick testat?
mvh
emma
Va…?
hehe, ja alltså det står “B-SR (ej Westergren)”. förstår inte vad “ej westergren” gör för skillnad, och blir inte klokare av googling.
Det låter som något fel från labbets sida, fråga läkaren!
Tidigare har SR mätts med Westergrens metod, som innebar direkt mätning av sedimentation av
erytrocyter i ett rör. SR (ej Westergren) använder istället en aggregationsmetod.
ahaa, där löste vi den! Tack!
tack för svar!! 🙂
Det är väl för att få fram Mg på cellnivå man helst ska mäta i dygnssamlad urin.
↑ S-LD indikerar cellsönderfall, ses vid hjärtinfarkt, maligna tumörer, hemolys, lungemboli, hepatit.
Ah just det, tack!
Kollade lite mer…
Vid analys av pleuravätska talar en LD-kvot (LD i pleuravätska/ LD serum) på > 0,6 för inflammation.
Ojdå, men det är ju under referensvärdet till och med. Vad kan det annars betyda?
Copy:
Definition:
Man skiljer mellan inflammatorisk betingad pleuravätska (exudat) eller icke-inflammatoriskt orsakad vätska (transudat). Exudat kan definieras som kvot pleura-albumin/serum-albumin >0,5; LD i pleura > 67% övre normalvärdet för LH eller proteinhalt >30 g/l. Diuretikabehandling vid hjärtsvikt ökar albuminhalten i pleuravätskan.
Orsaker:
Icke-inflammation (transudat): Hjärtsvikt, pulmonell hypertension, högt ventryck, grav hypoalbuminemi (<15 g/l), ascitesvätska som läcker upp i thorax, nefrotiskt syndrom, atelektas, sarkoidos, myxödem mm.
exudat: Tumörer (primära lungtumörer, mesoteliom, metastaser, lymfom). Infektioner: Bakterier, virus, tbc, svamp, parasiter.
Kollagena sjukdomar: Reumatoid artrit, SLE, vaskulit. Sällsynta orsaker: Post commisurotomisyndrom, subfreniska abscesser, pankreatit, esofagusruptur, Meigs´ syndrom, endometrios.
ah tack för info! 😀
ja, jag tror det.