Vill du se mer så sök på loungepodden där du brukar lyssna på poddar 🙂
Hej! 👋 Jag skriver numera om andra saker än livsstilsoptimering/biohacking, men de inläggen finns kvar här på bloggen. Fokuserar alltså mindre på prestation & mer på livskvalité i största allmänhet. Delar lite tankar om det när jag får feeling!
Vill du se mer så sök på loungepodden där du brukar lyssna på poddar 🙂
Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.
Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.
evolve - All rights reserved Martina Johansson
Martina, lite OT här kanske men jag var inne och läste på 56.kilo och svarade på en kommentar där. En läsare undrade lite vad hon skulle äta och hur hon skulle komma upp i fettmängd. Jag tipsade om din sida, och hur du tänker 80E% varje måltid och 200 g fett om dagen. Min kommentar blev inte (såvitt jag kan se) publicerad, men jag har själv fått ett svar från Åse F som inleder med att “Jag älskar Martina”, och sedan svarar: “Men 200 g fett om dagen, för vem? För Martina javisst, men för en äldre metaboliskt sjuk kvinna – Nej! Jag lyssnar mycket på Dr Berg som rekommenderar 20-40 g fett om dagen – det är enligt mig en bra nivå. 200 gram fett hade jag mått illa av. (CTK hormonet hade sett till det).
Jag konstaterar att vi är två som “älskar dig” men tänker att svaret känns lite svart och vitt. Ja du kan äta fett i den mängden Martina, men inte den äldre metaboliskt sjuka kvinnan (varför just “kvinna”? klarar den metaboliskt sjuke “mannen” av det då?). Men jag som inte är varken du (wish sometimes though 😉 eller den metaboliskt sjuka äldre … Jag klarar ju det.
Om du har tid, lust och ork får du gärna kommentera. 20 g fett om dagen känns lite lite, t o m 30 och 40.
<3 trevlig helg!
Jag kommer svara på detta i ett eget inlägg! 🙂 Håll utkik, kommer upp i morgon (söndag 15/3)
Men så spännande! Tack …
Ja, här hålls det alltid ‘utkik’ 😉
Hej underbara Martina!
Som vanligt lämnar jag en kommentar i fel inlägg men jag tror den är viktig och jag tror fler funderar på den.
I corona tider så är det många som har storhadlat mat. I mitt fall har jag köpt en del smör, kokosfett och olivolja men mestadels pasta, ris, pulvermos och linser.
Jag skulle vilja veta vad du tycker skulle vara lämpligt att leva efter under en karantän, och där matbrist är genomsyrande i hela landet.
Scenario:
Vi behöver isolera oss hemma. Vi har en del pasta, ris och pulvermos med tillhörande konservsåser/rätter (för 2-3-4 veckor)
Hur borde man göra?
Fasta 24-48h och vara i ketos under tiden och sen äta kolhydrater eller ska man sprida ut det och äta kolhydrater varje dag? Fastar man så är man i ketos varje 24-48e timme men ska man äta kolhydrater varje dag mår man ju inte bra heller då man göder kroppen med socker 🙁
Försökte hitta relevant information på nätet men det var svårt.
Har du någon åsikt om detta?
Tack för alla dina inlägg. De uppskattas mycket!
Jag förstår inte vad du ska med pulvermos och ris till, det känns som ingen näring och bidrar till hunger och obehag.
Är man i karantän i säg 5-6 veckor då måste man ha nåt i magen oavsett näring eller ej.
Att fasta i 1-2 dygn för att kunna äta pulvermos? Du skämtar med oss aprillo ??
Christina: efter några turer med blå hjälmarna i Både Bosnien och Hercegovina och Kosovo kan jag säga att det är lätt att säga en sak från trygga Sverige som inte upplevt att vara utan käk. När det är svåra kriser äter man vad man har.
I mitt huvud var det en ide att vara i ketos så länge det gick och sedan äta av det man har för att igen gå in i ketos.
Nej det är inget skämt utan egenupplevda erfarenheter där svält var en del av vardagen även för oss i tjänst.
Frågan var stöld till Martina i all seriositet då jag själv funderat vad som är bäst.
Skämt och sarkasm undanbedes
Anders! Jag ber oförbehållsamt om ursåkt och förstår att mitt inlägg kan uppfattas som sarkasm! Det var inte alls min avsikt utan mer tänkt som en blinkning oss ”ketonister” emellan.
Svält och hunger är vardag för alldeles för många och man äter allt man kan komma över. Är själv så gammal att jag (nästan) var med på barkbrödets tid. Ingen mat är värd förakt.
Hoppas du accepterar min ursäkt, den är ärligt menad!
Hej Christina! Nejdå jag tiog inte illa upp så. Undrade mestadels hur man skulle göra och handla i dessa svåra tider.
Läste någonstans att det finns en folkgrupp i Senegal(tror jag) som äter mycket kolhydrater(mycket ris och en växt/rot som jag inte kommer ihåg namnet på som innehåller mycket kolhydrater vissa dagar men är i ketos (fastar) flera dagar. De verkar klara sig bra. Det var det som var bakgrunden till frågan till Martina.
Ibland kan saker uppfattas fel då de är skrivna istället för att de ska uttalas (svårt på en blogg) 🙂
Hoppas du har en fin och solig dag!