Hormonell fettinlagring – Enkelt illustrerat

Tack för en klockrent inlägg i vanlig ordning. Det som har skapat förvirring hos mig ibland är just det när kombinationen av flera obalanser finns och hur åtgärderna för respektive obalans kan kännas motstridiga. Var börjar jag liksom, vad är hönan och vad är ägget? Jag tänkte att jag kan dela med mig av min historia då fler kanske känner igen sig. Långt inlägg, men det finns mycket att säga 😉

Jag tror alltid jag har haft en slö sköldkörtel. Haft lätt för att gå upp i vikt, oavsett vad jag gör. Har jag slitet bort några kilo så kommer de lätt smygande om jag släppt på “kontrollen”.. Det tror jag är min “grundstatus”. Har många år när jag var 20-30 då jag gått på p-stav och mensen borta. Provade en månad mini-piller och svällde som en ballong. Satte in en kopparspiral när jag var 30 för att slippa hormoner som jag uppenbarligen är känslig för. Kopparspiralen har funkat hyfsat har jag upplevt. Men nu är den borta sen årsskiftet och jag är helt “ren”, vilket känns skönt!

För att då komma till situationen som bara vände upp och ner på hela min insida. Jag är stereotypisk högpresterande, med höga krav på mig själv och duktig flicka. Jag har haft ett jobb som jag har tyckt har varit hur kul som helst, men arbetat under omständigheter som inte har varit hållbara = ju mer jag gör något jag tycker är kul, desto sämre mår jag. Under en period av två år kan jag så här i backspegel se att jag körde slut på mig själv genom att göra mycket fel. Jag lärde mig dricka kaffe, jag sov för lite, jag tränade, fastade, jag tog flertalet dåliga arbetsmiljösituationer på mina axlar som förtroendevald och för att jag försökte förändra något som jag tyckte var helgalet. Jag korsade aldrig gränsen där jag en dag inte kom upp ur sängen, jag hann sluta. Jag valde att bryta med situationen för min egen skull.

Idag är det snart två år sen jag bröt med denna destruktiva situation och jag gör något jag trivs formidabelt med och mår gott i livet. Min resa till balans på insidan är dock inte klar ännu. Jag har fått mycket hjälp på vägen genom att läsa din blogg, jag har hittat en akupressör/kinseolog som gör otroliga saker för mig och nu på sistone har jag tagit rådgivning av Jenny Koos som är fertilitetsrådgivare mm.

Jag anade att mycket var knas på insidan, men vad? Jag hade så många saker jag kunde känna igen mig i: trötta binjurar, trött lever, insulinresistent, leptinresistent, östrogendominans, slö sköldkörtel, mm… Tja, det var liksom inte mycket jag inte kunde relatera till, var börjar jag skala löken?

För att göra en lång historia kort. Min akupressör konstaterade att mina binjurar var slutkörda och jag hade en lever som fortfarande levde i stresspåslag. Ju mer vi har fortsatt behandlingen, ju mer har han upptäckt inte funkar som det ska, eftersom så mycket börjar med binjurarna. Han satte igång sköldkörteln på mig (som typ bara stod och tuggade), senaste upptäckte han att min livmoder går på tomgång och jag hoppas att vi nu har kommit till lökens kärna och det bara kan bli bättre härifrån.

Jag har en hel arsenal med kosttillskott, tränar styrketräning men lugnare tempo, promenerar, cyklar och försöka röra på mig i vardagen, sover ordentligt, är medveten om vad min energi räcker till, vårdar mitt positiva humör och inställning, inget kaffe eller alkohol, äter ketogent, har lagt om till mindre mål 3 gånger om dagen. försöker äta varierat med fettkällor (funderar på om ICA eko-smör kan ha mer östro än Arlas Eko?) och jobbar mentalt med att acceptera att 80% av min garderob inte passar för min mage mm. har expanderat när jag släppt “kontrollen” och antagit devisen om att en kropp i balans inte har övervikt. Det är ingen idé att banta sig ur en uppförsbacke 😉 även om det är en mental utmaning att sätta mig en en situation som är ett komplex jag kämpat med hela livet.

För min sköldkörtel äter jag Thornes tyrosin med jod (+ en burk Holistics tyrosin som en högdos kur), selen och Lugols lösning (jod). Utöver Magnesium, D-vitamin, Zink, Thornes B-vitaminkomplex, C-vitamin och för tillfället en kur med Blackcurrant Oil (för min livmoder). Efter 2 månader börjar resultatet nu komma smygande och jag ska ta ett nytt blodprov snart för att se hur mina värden ligger för sköldkörteln, men jag mäter basaltemperatur varje dag och ser en långsamt stigande trend och allt färre bottennoteringar på 35,3 (när det varit som värst). Var superglad när jag hade ett nytt personbästa på 36,7 nyligen (en dag, sen sjönk tempen igen, men ändå!), kanske ett tecken på att jag börjar/ är på väg att börja ägglossa igen 😉

För att summera så har jag nog havererat insidan så mycket att jag haft alla möjliga typer av symptom, men binjurarna är kärnan i det hela. Att jag får fart på sköldkörtel i samma veva är ju toppen! Mitt fokus är som sagt var att bli bra igen, ge mig alla förutsättningar för att läka ihop och ta fasta på att min kroppsform är ett symptom – inte ett tillstånd som går att förändra genom att äta mindre och springa mer 😉

Tack för en suverän blogg 🙂 ser fram emot Hormonbibeln 2.0!