Hej vänner!
Jag har varit lite mer sporadisk på bloggen det senaste för att jag varit upptagen med examensgrejer. Om det nu undgått någon att jag forskar för glatta livet tänkte jag berätta lite om det samt hur forskningen framskrider! 🙂
Halvdoktor (licentiat) en milstolpe att fira!
Det är jag som lite skämtsamt kallar det för halvdoktor (halvvägs till doktor) men det officiella namnet är licentiatexamen. Det är en examen som man kan plocka ut efter 2.5 års forskningsstudier alternativt efter 2 accepterade och publicerade artiklar. Jag uppfyller båda kriterierna och mer därtill men eftersom universiteten har regler kring hur lång tid man måste spendera på sina doktorandstudier kan jag inte plocka ut min doktorsexamen riktigt ännu! Det spelar dock inte så stor roll eftersom jag jobbar på som vanligt mer eller mindre, men med lite mer “befogenheter” om man så vill.
Hur forskningen framskrider
Jag forskar på inflammation och metabol hälsa med en liten vinkling mot livsstil och socioekonomiska faktorer. Det betyder att jag studerar diabetes typ 2, blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt neurodegenerativa sjukdomar med hormon-glasögonen på mig och försöker koppla det till både blodmarkörer och livsstilsfaktorer. Det är mitt medvetna val att utesluta kost så mycket som möjligt, åtminstone i de studier jag jobbar med nu, för att det blir för svårt. Alla har sin egen definition av “low carb”, “vegetariskt”, “äta varierat”, “äta nyttigt” och att därtill förvänta sig att människor ska minnas vad de åt till lunch förra veckan och vara helt ärliga med det blir orimligt. Det finns dock blodprover som avslöjar om en person har följt dieten de säger eller inte, men de används nästan aldrig.
Dessutom säger självskattning mer: det betyder att det säger mer om en person att den anser sig vara hälsosam än att be den räkna upp vad den har ätit. Likaså säger det mer om personen anser sig vara “stark och frisk” än att få en beskrivning på hur den tränar. Självbild är mycket kraftfullt och det är extremt spännande att studera!
Min vurm för livsstil
Som biohacker är det kanske inte konstigt att jag är intresserad av livsstilsfaktorer just på grund av att det är där vi verkligen kan påverka på riktigt! Svårt – ja: det kan vara klurigt att lyckas med långsiktiga förändringar i praktiken, men samtidigt kan små förändringar över tid ge enorma hälsovinster. Även att gå från destruktiva vanor till mindre destruktiva gör skillnad. Dessutom brinner jag för att skapa en djupare förståelse för hur kroppen fungerar systematiskt, biologiskt, biokemiskt och fysiologiskt för att jag tror att bättre förståelse leder till bättre val.
“Vet man det rätta gör man det rätta” var mitt Platonska favoritcitat redan på gymnasiet just för att jag ser en sanning i det. Man kan argumentera för att det är helt fel givet alla gånger man har “vetat det rätta” och ändå gjort dumma saker, men är det inte för att en liten del i ens psyke förblivit ignorant? Är det inte för att man innerst inne tänker att “äsch, det är nog inte så farligt”? Jag är beredd att tro det i alla fall. Jag tror att fullkomlig “upplysning” inte är förenligt med destruktiva tendenser, men vad tror du?
För att öka min förståelse för människors val tittar jag på massor av faktorer och försöker knyta ihop punkterna med varandra. Genom att bygga upp en slags modell över människors vanor kopplat till utfallet för deras hälsa ser jag vad som verkligen spelar roll, och det är det jag forskar på.
Opponentens kritik och mina tankar kring det
Det var just mitt livsstilsfokus som jag fick kritik för, för att det är skammande och inte tar genetiken i beaktning. Jag kan absolut förstå det perspektivet, men för att det ska vara skammande måste livsstilsfokuset också inkludera att någon säger “du gör fel och därför är du sjuk!” Det gör inte mitt livsstilsfokus eftersom jag inte vet vad som är rätt och fel för någon annan. Jag vet till 80% vad som är rätt och fel för mig, och de insikterna fyller den här bloggen, men för andra människor går det bara att teoretisera utifrån generella faktorer. Jag tar absolut genetik i beaktning och vet att det gör världens skillnad i hur olika vanor påverkar hälsan, men det är just ordet påverka som jag är ute efter här. Jag vill visa ATT det går att påverka i positiv och negativ riktning, för det flyttar direkt över mer makt till patienten.
Jag säger inte “det är ditt fel”, jag säger inte att det inte är skitjobbigt att förändra sin livsstil eller lida av en viss åkomma, och jag säger definitivt inte att man måste vara en perfekt människa. Långt ifrån! Jag säger bara att saker och ting inte är så himla slumpartade och att det går att ta reda på vad som påverkar vad och genom ökad förståelse förändra eller förbättra sin hälsa. Feedbacken jag fick från opponenten fick mig att förstå hur viktigt det är att vara extra tydlig med det budskapet.
Min fortsatta forskning
Nästa steg för mig är att fortsätta lära mig själv (dvs plugga forskarkurser) samt att lära ut det jag kan både akademiskt (som lärare på universitetet) och i form av folkbildning på olika sätt. Jag kommer också att dra igång egna studier under höstterminen och skriva massor som vanligt 🙂
En en studie vid KI och universitetet i Köpenhamn visar att muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka vilket kan påverka att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in.
https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi9654
Åhh intressant!
Vilka livsstilsfaktorer ska man börja med egentligen, om man lever ohälsosamt mesta tiden och inte mår särskilt bra (jag har bara perioder med hälsosamhet)? Jag läser för mkt tror jag och blir snurrig och det slutar ofta med att jag gör ett strikt schema med tusen olika saker, vilket såklart slutar i fadäs efter en vecka, man orkar ju inte ändra allt.
Probiotika ska vara bra! Men nej vänta, jag ska laga min läckande tarm FÖRST, annars gör det mer skada än nytta. Eller, ska jag äta strikt ketogent kanske, det verkar lösa det mesta. Eller åtminstone ta bort socker,mejerier och gluten. Eller nej, jag måste börja röra på mig mer. Minst 10 000 steg om dagen. Fasta! Det ska vara bra! Fast först måste jag balansera upp mina hormoner kanske. Eller börja meditera? Reservatrol verkar lösa det mesta. Haha, jag vet inte vad man ska börja med. Finns det nån logisk ordning på alla livsstilsfaktorer? Vad är viktigast? Typ “topp fem – börja här”.
Du får ett eget inlägg 🙂
Tack! <3
Härlig midsommar på er alla
Detsamma!
Nu har jag läst HELA bloggen.
Vad ska jag hitta på nu? 🤔
Då går du över på böckerna 😉 och följer mig på instagram såklart!
Det klarade jag av innan bloggen😀
Haha najs!
Dags att praktisera tipsen var för sig då 😉
Jag har börjat lite grann. Telefonen full med skärmdumpar!
Var ju t.ex. tvungen att testa att ”flusha” med B3 häromdagen.
Haha LÄS alla böckerna, inte i lurarna för du vill markera och gå tillbaka, de böcker som sägs vara slut hittar du alltid på nåt antikvariat
Hej igen! Har du hunnit kolla vad är med Swish tel nummret?
Det är faktiskt rätt, det går till mig!
Jag ska dock byta nummer strax ändå 🙂
Jag har swishat en test summa, vore bra att få feedback vart den hamnat.
Hamnar hos mig! <3
Gratulerar Martina!
Jag stötte på ett påstående som jag skulle önska att du benade ut, på doktor.se så står det följande gällande divertikulit:
“Det tycks vara så att personer som har en fiberfattig kost och äter mycket animaliskt fett som smör, grädde, fet ost, bacon och rött kött har högre risk att drabbas av divertikulit.”
Stämmer det verkligen, borde inte majoriteten av människor som är i lowcarb-rörelsen ha extrema magproblem isåfall?
https://doktor.se/fakta-rad/divertikulit/
Under rubriken “Vad ska man äta när man har inflammerade tarmfickor?”
Jag vet inte vad han bygger påståendet på så det är svår att kommentera eller dementera. Är det någon studie som visat det?
Jag mejlade till dom och återkommer när jag fått svar.
“Fiber intake
It is difficult to study the possible link between dietary fiber intake and diverticulosis because of the time required for the development of diverticulosis and its asymptomatic nature.
The old study from Painter and Burkitt found a significantly different diverticulosis prevalence in a western population than in an African population, in which fiber intake is significantly different [Painter and Burkitt, 1971]. In the late 1970s, Gear and colleagues found diverticulosis to be more frequent in nonvegetarians than in vegetarians (33% versus 12%, p > 0.01). However, nonvegetarians with or without diverticulosis had the same fiber intake (22.8 versus 22.1 g/day), suggesting that other factors may play a role [Gear et al. 1979]. Two recent colonoscopy-based studies raised the question of the role of fiber intake. Song and colleagues did not find differences in dietary fiber scores between patients with and without diverticulosis assessed by the Mini Dietary Assessment index [Song et al. 2010]. Moreover, two recent studies conducted in the USA and Japan surprisingly found that dietary fiber intake was positively associated with the presence of diverticulosis [Peery et al. 2013; Yamada et al. 2014]. Although neither study assessed past diet, these findings raise important questions about the longstanding theory that fiber is the central player in the development of diverticulosis.”
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4749857/
Sen verkar allt som citeras vara epidemiologi så ta det för vad det är, värsta sortens skräpforskning. Bör endast användas av forskare som inspirationskälla för uppslag till nya forskningsprojekt med bättre metoder.
Vilket spännande område du forskar på! Grattis till halvdok!
När du skriver att självbild är mycket kraftfullt, syftar du då på någon form av placebo? Att om man tror att man är frisk och stark, så kan man bli lite friskare och starkare? Eller menar du mer att man kanske helt enkelt gör lite sundare val om man tror att man är frisk och stark? Placebo är så himla spännande. Önskar du kunde skriva lite om det. 😉
Tack för en berikande blogg!
/S
Tack!
Jag tror att det är båda delarna faktiskt. En person som verkligen ser sig som FRISK och STARK gör kanske inte det utan anledning. Man är ofta som man känner sig. Om någon går och intalar sig att “jag är frisk och stark” 10ggr om dagen så är det inte säkert att det hjälper, men man kommer ju mata sin självbild. Jag minns när jag kände mig så sjukt stark, det påverkade mitt beteende och mina kostval mycket.
Stort grattis till dig och din “halvdoktorsexamen” (jag kallade också min licentiat för halv doktor).
Jag blev särskilt intresserad av det du skrev om neurodegenerativa tillstånd. Min pappa hade svår polyneuropati när han dog ifjol (94 år gammal). Själv fick jag visst känselbortfall i mina tår efter svininfluensavaccineringen. Det är (än så länge) inte något som hindrar mig i vardagen lyckligtvis. Vore spännande om du har något att skriva om det, särskilt kopplat till hormoner.
Imponerande! Grattis! Det mest fantastiska är att du låter oss så generöst ta del av din kunskap! Det uppskattas verkligen.
Helt golvad! Du har, hittills, alltid skrivit/utbildat oss i intressanta och viktiga ämnen Men nu tar du, ta mig tusan, priset! Detta är det mest fantastiska du någonsin låtit oss ta del av. Snälla Martina, skriv mycket och detaljerat om din forskning, brinner att få veta mer 🙏
Oj wow det var en komplimang som heter duga! Tack! ❤❤❤
Grattis!
Förlåt, jag är nog aningen trög, men hur bra blir resultaten när man försöker utesluta kost och samtidigt forskar på inflammation? Finns det ens någon livsstilsfaktor som är i närheten lika inflammatorisk som vegetabiliska oljor? Eller forskar man bara på människor som redan själva valt bort den typen av inflammatoriska ingredienser?
PS: Det saknas ett “t” i ordet halvdoktor i titeln. DS
Tack för att du såg den saknade bokstaven! Fixat nu!
Det är en bra fråga om kost och inflammation men man kan inte ha för många parametrar heller, inflammation har ju sina parametrar. Kosten kommer påverka såklart men jag tror att i grupperna jag tittar på äter folk standard-kost (mer eller mindre) och det finns så mycket annat som är tydligare, tex rökning.
Hur ställer du dig till covid vaccin, kommer du ta det?
Usch inte den här gamla frågan igen 😉
Jag är, som alltid, full av beundran!
Tack fina du!
Grattis Martina!
Jag ville swisha en slant. Står inte ditt namn som telefonnummer-ägare. Ska vara så, det blir rätt ändå?
Mvh
Enikö
Du är den tredje personen som kommenterar det och jag ska ta reda på vad som hänt, återkommer!
Grattis!
Hörde av en släkting för många år sedan att de bodde i ett område ,som var känt för att folk fick hjärtinfarkt där,även deras hund fick hjärtmediciner! Idag lever de inte, hon var jättesmal och han var kraftigt överviktig,hunden vet jag inte. Sedan gick min morbro bort slutade röka ett par år innan, på läkares råd med ännu mer ökad övervikt.Följd av min mamma i samma diagnos,överviktig.Alla var runt 60-65 år.Har testat div prover själv,men det verkar ok..Själv är jag i den åldern nu,med samma problem med vikt.
Och som du beskriver livsstil,jag vet att LCHF gör/ gjort gott för mig,varför slutar man när man vet?Och Träningen fungerade så bra ( Vattengympa) stängdes ner,men jag tog inte upp något annat, urdumt med facit i hand. Laddar för att börja på gymmet igen. Är intresserad av genetik också, då jag har anlag för CAH.Som troligen kanske påverkar mig,även om jag inte har sjukdom.
Tack!
Oj då kan man ju undra vad som hände i det området om till och med hunden gick på hjärtmediciner 🙂
Hjärtproblem kan bla bero på exponering för föroreningar i området man bor och med tanke på att hunden också drabbades så kan just förorenat dricksvatten vara boven eller både miljö och vatten.
Kvinnor som har druckit surt vatten (pH) tycks till exempel löpa större risk för hjärt-och kärlproblem.
Teknologie doktor 😉 Ingegerd Rosborg, har studerat hur dricksvattnet påverkar hälsan, hon finns på KTH.
Coolt, bra tips!
“Ca and Mg are synergists, but elevated Ca:Mg ratio in especially mineral-poor water will increase the risk of acute myocardial infarction due to suppressed Mg absorbtion”
Citatet är ur Ingegerd Rosborgs skrift:
The Positive Effects of Drinking Water on Mineral Balance; Optimum Nutrient Ratios and Protection Against Toxic Elements by Nutrient Elements