Margareta Lundström är en extremt erfaren & modern LCHF:are & dessutom en av grundarna bakom LCHF-magasinet! Hon är väldigt seriös, påläst om det mesta och gillar att testa sig fram och experimentera lite! Jag gillar’t! Självklart håller Margareta koll på blodketonerna (senaste trenden inom sekten ju ;)) men upptäckte följande:
1. Mätning av urinketoner kan ge helt annat utslag än blodketoner,
Margareta har till och med bildbevis på mörklila (16mmol/l) på urinstickan och 02 mmol/liter (knappt någon ketos alls) på blodketonmätaren! Samma tillfälle!
2. Fasteblodsockret kan visa på pre-diabetes samtidigt som blodketonmätaren visar på optimal ketos!
Det här är viktiga saker att analysera, eftersom Margareta inte är ensam om det här och fler vill ha en förklaring!
Jag tänker inte påstå att jag sitter inne med hela sanningen, se det mer som en vetenskaplig diskussion. “Science is not a cow – it’s a horse. Don’t worship it – feed it!”
Med denna lilla disclaimer kan vi nu ta itu med frågeställning 1.
Vad mäter ketostixen? Hur mycket ketonkroppar som utsöndras från kroppen mätt i millimol per liter.
Vad betyder det?
Ketoner är som vi vet en slutprodukt av fettsyrametabolismen & om inga kolhydrater finns tillgängliga kommer dessa tillverkas i extrem kvantitet. Det är en indikator på att kroppens främsta energikälla är fett. De ketonerna vi hittar & mäter i urinen är acetoacetat och beta-hydroxismörsyra (BHB) (aceton vädras ut via lungorna)
Vad mäter blodketonmätaren?
Samma som ketostixen men här snackar vi helt andra mängder! Medan stark ketos är 16mmol/L i urinen är det 3 mmol/L i blodet. Överskottsketonerna hamnar direkt i urinen medan blodketonerna är de som faktiskt används till energiförsörjning, same same – but different.
Men vänta nu, kanske behöver vi gå in på hur apparaturen fungerar!
Ketostixen har ett litet absorptionsområde i änden, indränkt i kemikalier som ska detektera ketonerna som är mycket sura syror. Finns det ämnen med liknande kemisk struktur som ketoner? JA! C-vitamin till exempel (AHA), faktiskt så är AHA och BHB ganska lika, även mjölksyra stämmer in på beskrivningen. Kan man lura ketostixen? Mycket möjligt. Folk har raporterat utslag på ketostixen efter högt intag av just C-vitamin (kanske/möjligt att vissa läkemedel lämnar liknande spår i urinen). Om man inte har kissat på väldigt länge (efter nattsömnen till exempel, då man kanske inte kissat på 12 timmar) är det extremt hög ketonkoncentration i urinen eftersom de har anrikats där under natten.
Blodketonmätaren då – hur funkar den?
den lilla teststickan som man doppar blodet innehåller ämnen (EDTA, citrat, oxalat etc) som binder till ketonerna & ger de en ny egenskap – de blir svagt laddade. Sedan kör man kapillär elektrofores så att de utsilade ketonerna kan vandra & mängden avläsas. Kan man lura blodketonmätaren? Nej! Blodketonerna är ganska ensamma om att ha dessa kemiska egenskaper i blodet, de kan inte förvillas med andra kemiska föreningar eller anrikas där.
Nu börjar vi närma oss något här… varför kan vi ha mycket ketoner i urinen men inget i blodet? Kärnfrågan finally!
Vi har redan hittat en lösning, dvs oprecisa resultat på ketostixen på grund av restämnen i urinen, eller starkt koncentrerad “gammal” urin.
Vad kan vi mer tänka oss? Jo att svaret kan finnas i levern! Observationsstudier visar att fysiskt aktiva individer, med låg/normal fettprocent har en ganska precis relation mellan vad ketostixen visar och vad blodketonmätaren visar (med hänsyn till omskalning) medan individer med omvända förhållandet (hög fettprocent och låg andel muskler) inte har samma raka linje mellan de båda mätningarna.
Det kan bero på att dessa individer har en lever som pumpar ut för mycket glukos, det vill säga att självaste levercellerna är insulinresistenta! Detta är tydligast på morgonen eftersom glukosproduktionen varit som störst under natten (för hjärnans och sömnens skull)
Insulinresistenta leverceller gör så att man får en minskad glykogensyntes, minskad glykogenlagring och svårigheter att undertrycka produktionen av glukos och dess frisättning i blodet.
Levern frisätter glukos
Vad får det för resultat?
Ett något förhöjt fasteblodsocker (tydligast på morgonen) samtidigt som kroppen producerar ketoner. Blodketonerna ryker snabbast och blir svårdetekterade, medan urinketonerna är ackumulerade i urinen. Relationen mellan ketos-insulin är inte densamma som glukos-insulin, men insulin brukar tala om för kroppen att nedreglera sin fettmetabolism.
Det leder oss osökt fram till den andra frågeställningen, att fasteblodsockret kan visa på pre-diabetes samtidigt som blodketonmätaren visar på optimal ketos!
Här är alltså fettmetabolismen INTE nedreglerad trots att insulin BORDE vara aktivt. Vad händer?
Om cellerna inte kan absorbera blodglukosen på ett adekvat sätt, så kommer de börja bryta ned fett och generera ketoner eftersom de är i behov av energi – detta samtidigt som blodsockret är högt. Det här gäller individer med låg insulinkänslighet. Man kan alltså ha förhöjt fasteblodsocker och höga blodketonvärden om kroppens celler inte reagerar på det förhöjda blodsockret och inte pumpar ut något insulin. Låg insulinkänslighet betyder vanligtvis att man har för mycket insulin, men det är till följd av att cellerna inte hör insulinets signaler. Vid något förhöjt fasteblodsocker under ketos får inte kroppen signalen att nedreglera fettmetabolismen, vilket gör att blodketonerna är höga samtidigt som blodsockret – utan att insulinet kommer in & stör.
Sammanfattning
- Man kan ha urinketonvärden och blodketonvärden som följer varandra logaritmiskt om man har en helt frisk metabol set-up, ingen övervikt, låg/normal fettprocent och är fysiskt aktiv.
- Man kan också ha urinketonvärden och blodketonvärden som är helt motsatta, pga felaktig detektion av urinketoner (falskt positivt utslag pga restprodukter i urinen) och pga förhöjt blodsocker till följd av insulinresistens/låg insulinkänslighet hos levercellerna (eller allmänt låg insulinkänslighet). Insulinet hämmar utsöndringen av ketoner i blodet, samtidigt som de kan anrikas i urinen
- Högt fasteblodsocker utan extra insulinpåslag hämmar inte fettmetabolismen, och ej heller blodketonerna.
- Relationen ketos-insulin ej samma som glukos-insulin, kroppen är oerhört dynamisk även i sin strävan efter balans, aldrig statisk.
Glutens inflammatoriska effekter i tarmen orsakar en för tidig död för de celler som bygger upp tarmslemhinnan, och gör att de oxiderar. Den här effekten ger en ”läckande tarm” (leaky gut/ leaky gut syndrome) vilket tillåter bakteriella proteiner och andra giftiga substanser att ta sig ut i blodet, vilket i sin tur aktiverar immunförsvaret. Utöver detta har antikroppar mot gluten visat sig attackera hjärtvävnad och orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, samt är gluten räknad till det mest cancerframkallande av alla livsmedel i västvärlden. Det är dessa observerade effekter som gör att gluten misstänks ligga bakom, eller i varje fall starkt befrämja majoriteten av våra välfärdssjukdomar. Om vi tittar på semantiken, så betyder själva ordet gluten ”lim” direktöversatt från latin, vilket är precis vad det är. De egenskaper som gör att bröd och kakor håller ihop, är också de som inte bara hämmar nedbrytningen och upptaget i mag- tarmkanalen utan även bidrar till förödelsen.
