Postat i kategorin Biokemi

CGM experiment nr 2

2 februari, 2020 50 Kommentarer Skrivet av Martina

Nu har jag äntligen kopplat på mig min andra kontinuerliga blodglukosmätare (CGM). Lyxen man har som professionell biohackare 😉

Jag har bara haft den på mig några dagar men jag kan redan konstatera en hel del. Framförallt mår jag otroligt mycket bättre än under min förra CGM-mätning. Då var jag så galet stressad att jag varken åt eller sov, och blodsockernivåerna var ju uppe på diabetes-nivå hela tiden. Stress påverkar verkligen vår inre kemi. Nu äter jag och sover som om det vore mitt jobb och bara det gör verkligen underverk, även fast jag fortfarande är ganska stressad.

Mitt blodsocker nu:

Detta är i ketos. När jag är ketondriven så ligger blodsockret slätt som ett salsgolv. Det röda värdet är att mitt BS går under 3.9 (den nedre gränsen enligt mätaren) och så lågt tycker inte den att man ska gå, men det spelar ingen roll. Det mesta sjunkar på natten, även blodsockret.

Mitt blodsocker efter en vanlig lunch:

Jag åt lunch med en kompis. Helt vanlig lunch bestående av fisk, sås och potatis och blodsockret svajjade under väldigt lång tid. Dessa variationer fick mig såklart sugen på någonting gott, så vid 21 åt jag lite “nyttiga” linschips och se vad som händer med mitt blodsocker efter att jag har somnat. Flera timmar senare slår blodsockret till.

Sov jag bra? Nej verkligen inte! Det är inget kul att sova när blodsockret dansar hambo på det här sättet.

Nu är jag frisk och har bra insulinkänslighet så jag har inte fått upp mitt blodsocker över 8.3 mmol/l vid någon mätpunkt. Jag kommer att testa massor av saker under min testperiod, bland annat en hel dags veganmat, fitnessmat och kanske en jäkla massa frukt?

Kom gärna med förslag!

Allra helst skulle jag vilja filma lite snyggare än vad jag gör själv, så om du vill hjälpa mig att filma får du lämna en kommentar 🙂

Biohacking, Ketos & ketoner, Martina testar, Personligt

biohacking, blodsocker, CGM, insulin

Om Oatly | Hur lättlurad är du?

31 januari, 2020 23 Kommentarer Skrivet av Martina

Maggan har publicerat ett välskrivet inlägg om att vara lättlurad när det kommer till hälsotrender (läs här) och delegerade publicerandet av de matematiska kalkylerna till mig. Det är hon som har räknat, men eftersom jag når ut till fler blir det mer slagkraftigt om vi visualiserar det här inne.

En hälsotrend som inte undgått någon är den som säger att vi ska undvika mjölkprodukter för att de är hormonstörande och inflammatoriska. Jag tror den starkaste drivkraften bakom detta är Bengan (prof. Stig Bengmark). Vi har stött och blött mejeriernas vara eller icke vara under flera år här på bloggen, och landat i att de fullfeta mejerierna kan vara bra att ha. Smör, vispgrädde och creme fraiche gör mitt ketoliv mycket lättare, men that’s about it. Mjölkproteinerna (ost och kvarg) lämnas åt sida. Det är min lösning även om jag också varit mejerifri i perioder (3 år i Kina) och då och då ersatt grädden med getmjölk.

Vad jag däremot inte skulle ersätta mjölk eller grädde med är Oatly iKaffe.
Här är varför:

Oatly iKaffe. Visuell översikt över näringsinnehållet.

Nästan 90% vatten alltså och resten är havre och rapsolja. Rapsolja har mer än dubbelt så mycket omega 6 (pro-inflammatoriskt) jämfört med omega 3 (antiinflammatoriskt). Omega 6 får vi (som befolkningsgrupp) redan i oss alldeles för mycket av i form av processade livsmedel, så det är onödigt att också hälla det i kaffet (tycker jag).

Vad tycker du?

Varför betalar människor för dyrt omega 6-vatten?

Kost & Hälsa, Martina testar

Oatly

Katastrofala Diabetesråd 2020 | Del 2

27 januari, 2020 34 Kommentarer Skrivet av Martina

Detta är del 2 av min artikelsågning av det nya livsstilsmagasinet Diabetes.
Läs del 1 här.

Tidningen ska ge hjälpsamma råd till diabetiker, men de flesta råden är anpassade för att människor bara ska fortsätta med sin medicin istället för att åtgärda sin livsstil. Nu när både ADA och EASD (American Diabetes Association och dess Europeiska motsvarighet) ändrat sina guidelines till att inkludera lågkolhydratkost som behandling vid insulinresistens och diabetes typ två, känns det lite efter att avråda från just detta.

Det finns i dag tusentals medicinfria typ två diabetiker som hanterar sin sjukdom med kosten. Det är givetvis bättre för hälsan och vikten, och har massor av andra fördelar. Men låt oss titta på deras livsstilsråd. Första delen var ganska katastrofal, men låt oss se om det blir bättre 🙂
1. Sitt mindre och rör dig mer

Träning är alltid bra men styrketräning är ännu mer idealiskt både för att mer muskler ökar insulinkänsligheten och för att styrketräning i sig suger upp glukos genom att öppna upp GLUT4-receptorerna. Promenad i all ära men att använda stora muskelgrupper är toppen!

2. Håll din vikt på en sund nivå

Så var det det där med att minska portionsstorlekarna igen… suck! Ät mindre och träna mer, råden som är så diffusa, skaminducerande och ineffektiva. Du är tjock för att du äter för mycket och inte rör dig, och det är därför du har diabetes också! Hallå eller… 1980 ringde och ville ha tillbaka sitt pointssystem!

Kroppen är ett HORMONELLT system. Kroppen vet inte om den är tjock eller smal den reagerar bara på sin inre miljö och vad den får för signaler utifrån (utanför kroppen och utanför cellen). Det är inte bra att vara jättestor men det är inte vikten eller fettprocenten som är problemet, det är bara ett symptom. Kroppen har sina anledningar att vara tjock om den tror att den behöver vara det, till exempel om du har massa katabola eller inflammatoriska processer i kroppen använder den överinlagring eller övervikt som ett skydd. Det är därför äldre personer med kroniska inflammationer är friskare om de har lite övervikt, än om de är pinnsmala.

Men hur håller man vikten på en “sund” nivå då? Lättast är nog att inte följa råden och recepten i den här tidningen i alla fall för det var lite väl mycket sött och det ökar risken för att man inte alls kan “minska portionsstorlekarna”.

3. Ät mer vegetariskt

5-6 portioner grönsaker, frukt, sallad, fullkorn, nötter och frön. VARJE DAG!? Skulle vi inte precis minska portionsstorlekarna? Det låter som ett heltidsjobb och som en riktig mardröm för tarmarna att belastas med så mycket fibrer och antinutrienter. Ett enda äpple kan ge en riktig blodsockerraket för en diabetiker, så varför vill man äta sånt stup i kvarten?

Jag skulle säga ät mindre vegetariskt. Ät mer protein och fett som inte påverkar ditt blodsocker, och de grönsaker du äter kan vara gröna bladgrönsaker, kålväxter och ovanjordsgrönsaker. Dock inte 5-6 portioner, det är för mycket!

4.Välj rätt fett

Hur kan mättade fetter kopplas till insulinresistens, förklara gärna det för mig. Pratar vi epidemiologiska studier baserade på enkätundersökningar? Jag är nästan helt säker på att det är vad som åsyftas. Jag är också ganska säker på att de senaste undersökningarna visar att det inte finns någon koppling mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar (källa 1, 2 & 3 nedan).

5. Välj smarta kolhydrater

Jag håller med om att vi ska dra ned på processad mat och välja smarta kolhydrater. Men är lättmjölk och lättyoghurt oprocessat? Knappast va? Varför inte bara köpa den vanliga mjölken och yoghurten och spä ut den? Varför betala för dyrt vatten? Och på vilket sätt skiljer sig frukt från fruktjuice? Det är ju exakt lika mycket socker!

7. Välj proteinrika mejeriprodukter

Sista rådet spinner loss ordentligt med tipset om sojamjölk som det bästa alternativen. Jag trodde vi skulle undvika processat? Vad kan vara mer onaturligt än sojamjölk?

Mejeriprodukter är väldigt rika på protein men kalcium får man lättast i sig genom att öka sitt D-vitaminintag. Vi metaboliserar kalcium väldigt dåligt från kosten ändå och kalciumtillskott för äldre är helt verkningslöst. Sahlgrenska säger att det ökar risken för demens hos kvinnor, och SBU kom 2006 fram till att det inte skyddade nämnvärt och jag tycker personligen det ser ut som nackdelarna överväger fördelarna.

Oavsett vad är de fullfeta mejerierna bäst för blodsockret och vill du ha det riktigt blaskigt är det bara att hälla på vatten från kranen! 😉

Källor:

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 0730651281

Hormoner, Inflammation

diabetes, diabetes typ 2

Katastrofala Diabetesråd 2020 | Del 1

25 januari, 2020 54 Kommentarer Skrivet av Martina

Det är 2020 och i nya tidningen Diabetes presenteras katastrofalt omoderna och rentav skadliga diabetesråd. Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som följer av långvarig insulinresistens till följd av uttröttade insulinreceptorer. Att ens receptorer för insulin inte svarar som de ska kan såklart ha en genetisk komponent bakom sig, men ett stort intag av insulinhöjande mat ligger i princip alltid bakom. Den hormonella regleringen av leptin, ghrelin, insulin och GLP-1 har blivit skev och det första tecknet på detta är att vikten och bukfetman ökar.

Man kan säga att en typ 2 diabetiker har blivit “allergisk” mot kolhydrater men kan normalisera sitt blodsocker genom att byta kost. Då behövs i regel ingen medicin alls. I Sverige har vi idag tusentals medicinfria typ 2 diabetiker som kontrollerar sin sjukdom via kosten. På grund av att deras receptorer en gång har blivit trötta, kan de kanske aldrig “äta som vanligt” och de kanske alltid kommer ha lättare än andra att öka i vikt, men de behöver i vilket fall inte medicin och kan leva friska precis som vem som helst.

“Skippa inte kolhydraterna!”

En desperat ton hörs i dessa råd som försöker få diabetiker att inte skippa kolhydraterna. Varför? Varför vill de få oss att tro att livsstilen inte spelar någon roll och att vi måste äta medicin mot något som går att kontrollera?

Blodsockret går att kontrollera, även för en typ 2 diabetiker!

Låt oss titta på deras argument:

“Vi behöver insulin för att överleva”
Ja och det produceras även om vi inte äter några kolhydrater överhuvudtaget. Vi har både blodsocker och insulin även om vi fastar i 2 veckor. Vi behöver inte göra någonting för att dessa basala funktioner ska fungera, det mesta vi gör att försöka påverka (till exempel äta kolhydrater för att få upp blodsockret) orsakar mest problem. Det börjar svajja och sen blir det okontrollerat med hunger och sug som följd.

“Ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar”
Nej hjärt- och kärlsjukdomar är en effekt av kronisk låggradig inflammation i kärlen och man blir inte inflammerad av fett och protein, däremot blir man inflammerad av kontinuerliga blodsockerhöjningar.

Blodkärlens utsida (där blodet strömmar) är täckt av ett tunt lager plasma som kallas för glykokalyx. Tänk motsvarande tarmarnas tarmludd. Dessa styr på samma sätt kärlväggens genomsläpplighet och skyddar våra kärl. Stora blodsockerstegringar skadar glykokalyxen och skadar kärlen. Detta är en stor faktor bakom kardiovaskulära sjukdomar bland diabetiker (Källa 1 och 2 längst ned)

“Ät inte för mycket protein”
Det är inte farligt för njurarna med naturligt protein i naturliga mängder, det är en total myt. Det finns mycket värre saker för njurarna som till exempel den populära diabetesmedicinen metformin som extraheras där. (Källa 3)

“Fett, socker och kolhydrater”
Ja man blir mer kolhydratkänslig om man aldrig äter kolhydrater det är helt sant, men det är inte ett problem om man inte äter dem. Vi människor ska vara känsliga för kolhydrater det är därför vi har ett så aggressivt insulinsystem.

“Viktigt med fibrer”
Det går utmärkt att få i sig fibrer från grönsaker även med ett lågt kolhydratintag. Till exempel innehåller broccoli, spenat och blomkål rikligt med fibrer, men även helt utan fibrer kan man få en enastående tarmflora. Såhär ser min tarmflora ut efter 2 år med nära 0 i fiberintag: Analys av min tarmflora.

Här är en intressant artikel som säger “Ta bort fibrerna och du tar bort förstoppning”, vilket är vad de flesta upplever. Fibrer kan vara mycket irriterande för våra tarmar. (Källa 4)

“Välj smarta kolhydrater”
Jag håller med om att välja kolhydrater med lågt GI men framförallt är det viktigaste att satsa på näringstät föda. Det är i första hand kött, fisk, ägg och inälvor. Sedan kan man komplettera med lite mikronutrienter från svamp, lök, vitlök, kålväxter, morot, broccoli, blomkål, brysselkål och så vidare. Det går utmärkt att hålla sig till under lång tid om man äter ordentligt och fokuserar på maten som mättar.

Det var tråkigt att se så omoderna råd i en helt ny och fräsch tidning. Jag fortsätter sågningen i en del 2 av detta inlägg nästa vecka!

Här nedan är några källor refererade i texten:

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 0730651281

Hormoner, Inflammation

diabetes, diabetes typ 2

Gutfeeling labs | Analys av min tarmflora

21 januari, 2020 83 Kommentarer Skrivet av Martina

På grund av min extrema kost har velat analysera min tarmflora i flera år, men det har inte funnits någon svensk tjänst för det och de amerikanska tjänsterna är väldigt dyra. Därför struntade jag i det tills jag fick syn på nystartade Gutfeeling labs i Lund! Efter att ha läst igenom hemsidan skickade jag iväg ett mail och frågade om jag kunde få lov att testa deras tjänst och det fick jag, så här kommer resultatet! 😀

Gutfeeling labs – Analys av min tarmflora

Artrikedom betyder hur mycket olika typer av bakterier man har i sin tarmflora. Den gröna boxen är normalintervallet där jag ligger strax över. Jag antar att högre är bättre, men jag är inte säker. Väldigt låg artrikedom brukar förknippas med IBS och det har jag inte längre.

Jag hade i princip inga bakterier av typen Akkermansia. Det får man av frukt, grönsaker, råg, vete, korn, havre, ris och fiberhusk. Inget av detta äter jag så inte konstigt att jag inte har bakterierna för det. Oklart om detta är bra eller dåligt. Jag hittade en studie som kopplade stor förekomst av Akkermansia till MS.

Inga lactobaciller och inga bifidobakterier alls haha! Vad skulle professor Bengmark säga? Mitt immunförsvar verkar toppen men det riktiga eldprovet kommer ju i maj när pollensäsongen drar igång. Rimligen syns det på dessa prover att jag är mejerifri och inte sitter och tjyväter kvarg i alla fall 😉

FP är en av de mest frekvent förekommande bakterierna i den mänskliga tarmfloran och den anses boosta immunförsvaret. Låga nivåer är associerade med crohn’s, fetma, astma och depression.

Tjocktarmen älskar smörsyra för att det är antiinflammatoriskt och det var hela anledningen till att vi började hålla på med kidneybönor och potatismjöl. Kommer du ihåg 2016 och bönhysterin? Verkar som att åtminstone mina tarmbakterier gör smörsyra även utan resistent stärkelse.

Propionsyra vet jag tyvärr inget om och förstår inte riktigt vad den gör heller. Upplys mig gärna om det är någon som fet. När jag googlar ser jag bara att den kan förebygga ulcerös kolit och tjocktarmscancer.

Det här var lite kul. Trots att jag inte äter någon inulin eller oligofruktos verkar det som att det inte skulle vara något problem att bryta ned det. Det känns som att det finns väldigt mycket bullshit kring det där med tarmflora. När jag slutade vara vegetarian började jag äta kött från en dag till en annan, utan några som helst problem. Många frågade “fick du inte ont i magen?” men nej det hände ingenting. Högt pH i magsäcken hade jag förstås, och det har jag fått hjälpa på traven med extra saltsyra, men sånt justerar sig själv verkar det som.

Laktos verkar inte heller vara något problem. Jag tror att väldigt få i Sverige är laktosintoleranta, trots den enorma mängd laktosfria produkter som säljs. Jag äter dock inte mycket mjölkprodukter utöver smör, men tycker om att ha grädde och creme fraiche i mina köttgrytor ibland.

Tarmfloran ska producera folsyra om den är frisk och det är ju skönt att min gör det trots min MTHFR-mutation och mina kroniska B-vitaminbrister. Folsyra behövs för läkningsprocesser, det behövs för att undvika grått hår och rynkor, och det behövs för saltsyreproduktionen i magsäcken, leverns funktion och bildandet av kolin (snabb hjärna).

Mina tankar

När provet togs hade jag varit 100% karnivor (alltså bara ätit kött, vatten och kaffe) i några veckor och före dess var jag 80% karnivor där övriga 20% utgör vispgrädde, crème fraiche, svamp, morötter, lök, tomat, vitlök och lite dylika grönsaker i matlagningen. Jag äter otroligt icke-varierat då min mat i princip endast består av kött, fisk, ägg, inälvor och blod plus kaffe, smör och talg med något undantag här och där. Givet det tycker jag att min tarmflora ser väldigt bra ut, eller snarare känner jag mig väldigt bra. Frisk och stark liksom.

Det vore roligt om fler karnivorer gjorde tarmfloretest (finns här!) så att vi kan jämföra med varandra! Om du har gjort ett test får du gärna dela med dig av resultatet, jag är väldigt nyfiken 🙂

Rabattkoden Nextlevel ger 20% rabatt på ett sånt här test så istället för 1190 kr blir det 952 kr 🙂

Biohacking, Tarmfloran

gutfeeling labs, tarmflora, tarmfloretest

Optimera din hälsa - Djupdyk inom biohacking

Neurohacking eller Beautyhacking?