I dagens Expressen kan man läsa en totalsågning av FunMed (läkarledd funktionsmedicinsk klinik-kedja) i synnerhet och funktionsmedicin i allmänhet. Den största kritiken riktas (som vanligt) emot att någon tjänar pengar på människors väl och ve, samt att det sker försäljning av kosttillskott, att det till råga på allt är läkare som ägnar sig åt detta omoraliska tilltag och att diagnoserna (som till exempel SIBO och läckande tarm) är helt ovetenskapliga… är det så?
Är funktionsmedicin bluff och båg?
Det korta svaret är nej, men såklart är det inte lösningen på precis allting och det fungerar inte i 100% av fallen. Det gör ju dock inte den vanliga sjukvården heller, man kan ju undra vad deras success rate är? Hur som helst handlar funktionsmedicin om att gå till botten med patienternas hälsoproblem, och verkligen ta sig tid på ett sätt som den vanliga vården inte gör. Det här blir förstås dyrt eftersom du får sitta face to face med en läkare i en timme istället för 5 minuter. Läkarens tid kostar, testerna kostar och mediciner och tillskott kostar. Det är helt naturligt och jag tycker att det är väldigt olyckligt att det anses så skamligt att tjäna pengar på hälsa. Eller “tjäna pengar på sjuka människor” heter det ju förstås, denna odefinierbara grupp “sjuka” som inte alls verkar kunna ta ett eget ansvar utan faller offer för precis vad som helst.
De sjuka människorna som söker hjälp på en funktionsmedicinsk klinik är ofta människor som inte har fått tillräcklig hjälp av den vanliga vården. De kan ha gått med långdragen värk, envis övervikt som inte svarar på de vanliga metoderna, kronisk depression, utmattning, utbrändhet eller vad som helst. Ofta är det en blandning av problem som vårdcentralen inte har möjlighet att ta tag i annat än att skriva ut något läkemedel som kanske fungerar, kanske inte.
Är diagnoserna fejk?
En av grundbultarna i funktionsmedicin är att se hur det är ställt med tarmarna och tarmfloran. Det beror på att större delen av vårt immunförsvar sitter där. De testar ibland för läckande tarm, svampöverväxt och bakterieöverväxt. Dysbios betyder att tarmfloran är förändrad på ett sätt som gör att den inte riktigt gör sitt jobb längre. Det har skett mycket forskning på dysbios de senaste åren, samt även läckande tarm. Att läckande tarm existerar är bekräftat sedan länge eftersom en del läkemedel verkar genom att perforera tarmens slemhinna, vilket förstås skapar problem på lång sikt. Livsmedel kan också öka avstånden mellan cellerna i tarmväggen så att molekyler som inte hör hemma i blodbanan, ändå lyckas ta sig ut där. Detta tros vara en bakomliggande orsak till autoimmunitet.
Att fokusera på tarmhälsan är ett progressivt sätt att angripa hälsoproblem, men det är förstås inte allt som funktionsmedicin står för. Ibland har patienter näringsbrister, stor D-vitamin eller B12-brist är till exempel vanligt och detta kan ses i vanliga blodprover. Till och med en sådan enkel sak är något som den vanliga vården ofta missar. Jag själv gick med avgrundslåga B12-nivåer och ett CRP (sänka) på 25-30 i flera år utan att någon läkare tog notis om det. Mådde jag bra? Långt ifrån! Det var något jag fick åtgärda själv med bland annat kosttillskott men också en rad andra livsstilsförändringar. Jag hade varit en solklar patient för till exempel FunMed men det fanns tyvärr inte då så jag fick traggla med det själv.
Bra med varierad vård
När den vanliga vården inte räcker till får de stå ut med “konkurrenter” som tar ett holistiskt grepp på vanliga hälsoproblem. Det är ett komplement till vårdcentraler och läkarstationer, inte en ersättare. Nu har vi större frihet än någonsin tidigare att välja vård, och det kommer förstås med ett ansvar också. Vi behöver läsa på mer och förstå mer för att kunna avgöra vad som är vettigt. Eftersom funktionsmedicin kan bli ganska dyrt är det ingenting för den som kan få hjälp av sin vårdcentral. Det skulle vara helt onödigt. En bra vårdcentral kan stå till tjänst med allt från provtagning till psykologsamtal och remisser, men när detta inte är nog, när man vill ha mer hjälp och någon som angriper problem på ett lite annat sätt, då kan funktionsmedicin vara helt rätt! Jag ser det bara som en fördel att läkare utbildar sig inom olika fält. När jag bodde i Kina såg jag att det var många läkare som var utbildade i västerländsk medicin och traditionell kinesisk medicin och använde båda där det passade.
Mer läsning
- Välskriven vetenskaplig text om läckande tarm: Länk! (frontiers in immunology)
- Bra review av vad SIBO är för något: Länk! (Clin Transl Gastroenterol)
Jag rekommenderar en sökning på Google Scholar eller PubMed för den som är intresserad av SIBO, dysbios, autoimmunitet, kopplingen mellan dysbios och depression, läckande tarm och så vidare. Det är bättre att ni går loss själva än att jag länkar massor här. De två länkarna ovan är trevliga och lättlästa och länkar dessutom vidare till många andra referenser.
Tillägg: Tack till lC för länk till Socialstyrelsens text om mitokondriella sjukdomar. Vad säger de om livsstilsfaktorer, vitaminer och mineraler?
“Personer med mitokondriella sjukdomar rekommenderas att inte röka, eftersom rökning påverkar mitokondriernas funktion negativt.”
“Eftersom alla de mitokondriella sjukdomarna är ovanliga och har ett oförutsägbart förlopp är det extremt svårt att utvärdera mediciners effekt. En rad vitaminer, koenzymer och spårämnen behövs i de kemiska reaktionerna i och nära den mitokondriella andningskedjan, och man har därför provat att ge sådana substanser för att försöka förbättra tillståndet hos personer med mitokondriella sjukdomar.”
“Det finns rapporter om en positiv effekt av sådana behandlingar. Beroende på typ av defekt har förbättring ibland kunnat uppnås med tillförsel av vitamin B1 (tiamin) eller B2 (riboflavin).”
“Vitamin C eller vitamin K3 (menadion) ges ibland som antioxidanter. Brist på karnitin, som kan mätas i blodprov eller muskelprov, behandlas.”
“Kreatin och koenzym Q10 (eller dess kemiskt tillverkade motsvarighet idebenone) kan ibland vara av värde när funktionen i elektrontransportkedjan är nedsatt. Framför allt har detta påvisats vid hjärtsjukdom.”
Så till och med Socialstyrelsen skriver om vitaminer och mineraler…? Är det fortfarande bluff då?