Det är verkligen svårt att lära om grejer som man har sett som självklarheter länge. Det vi har hört sedan vi var barn sitter som berget. Livsmedelsverkets propaganda och de vi har lärt oss om hälsa är det vi behandlar som sant, inte för att det nödvändigtvis är sant utan för att vi har hört det länge. Det här med att kalorier skulle spela all roll är så inpräntat i människors medvetande, att låga kalorier går före all sans och förnuft!
Vad som händer när man äter en kolhydratbaserad diet med låga kalorier är att man faktiskt svälter sig fet. Vågen tickar nedåt ett tag (om man inte lyckas ta sönder sitt system) samtidigt som fettprocenten ökar. Efter många år med mycket kolhydrater och lite kalorier består all massa på kroppen av fett, vilket gör allting väldigt mjukt och dallrigt. Vad som händer sen är att även levern drabbas, särskilt om man är en person som älskar de snabba kolhydraterna och kompensationstränar med spinning eller annan “kaloribrännande” träning. En populär typ av fettlever är ju gåslever och hur får gåsen fettlever? Jo den tvångsmatas med stärkelse!
Många insulinhöjningar varje dag ser till att fettdepåerna fylls på, även om kalorierna hålls låga. För att kompensera för energiförlusten sugs energin av andra depåer, gärna musklerna som är rika på aminosyror som kroppen behöver mer än va den behöver glukos!
“KALORIERNA SPELAR VÄL LITE ROLL I ALLA FALL?”
Det är svårt att släppa taget om kalorierna och rollen de spelar, och jag fortsätter att hävda att deras roll är närmare noll. Jag får kommentarer som att när jag är som mest deffad, då räknar jag väl ändå kalorier och det gör jag absolut inte. Jag räknar ALDRIG kalorier, jag ändrar bara matens sammansättning, måltidsfrekvens, träningsstil och min inställning för vad jag vill uppnå.
Varför är det kontraproduktivt att svälta sig till en fitnessform? För att kortisolpåslaget skulle sudda ut all definition och omöjliggöra viktminskning.
Istället för att “hålla koll på kalorierna” rekommenderar jag starkt att hålla koll på måltidsfrekvens och typ av livsmedel. Ta bort allting som irriterar immunförsvaret, sov på rätt tider och ät rent utan gluten, socker och mjölkprotein. Kroppen blir så mycket snyggare då!
Josefin: Jag upplever att jag, trots att jag är i ketos sedan början av oktober, inte släpper ett enda gram fett på kroppen. Istället för att tappa 2kg fett har jag istället lagt på mig 2kg. Sedan i våras har mitt då gränsfall TSH värde försämrats samt att jag fått mineral brister (zink tex). Förmodligen har jag även jod och selen brist. Vad jag förstår så kan sköldkörtelbesvär dessutom försämras av mycket mättat fett samt korsblommiga växter (som ju ingår till stor del i en lågkolhydratskost). Värdet på TSH har förbättrats sedan jag började ta mineraltillskott, inkl jod och selen. Fasta har inte heller gett någon effekt så nu äter jag istället 3 mål om dagen. Jag hoppas att det bara är mitt TSH (och låga T4 och T3) som sätter käppar i hjulet. Eller kan det vara så att jag helt enkelt genetisk inte är bra på att förbränna fett? Någon annan med samma erfarenhet?
Annelie: Jag skulle vilja veta din åsikt gällande hur viktigt det är med kolhydrater när man har hypotyreos. Konvertering av T4 till T3 sker i levern och enligt vissa bör man få i sig ca 50g kh från maten för att detta ska fungera optimalt och att kroppen inte ska bilda rT3 istället. Vad jag inte förstått, och ej heller fått en förklaring på, är hur denna konvertering fungerar. Är det så att kolhydraterna är viktiga för själva konverteringen (och hur funkar det i så fall?)eller är det för att avlasta levern så den får fokusera helt på konverteringen av T4 till T3 och inte behöver arbeta med att tillverka glukos? Det vore mycket intressant att få höra din åsikt eftersom jag själv har hypotyreos samt både IBS och lätt får blodsockerfall, vilket gör att jag mår mycket bra på LCHF, och landar kanske på ca 30g kh/dag. Men om detta är negativt för min sköldkörtel så får jag öka på med lite frukt, nötter, rotfrukter. Men som sagt, jag skulle gärna vilja ta del av din kunskap först ?
Martina svarar
