Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Inlägg i kategorin Kost & Hälsa

Optimerad hälsa med inälvor & organ

29 November, 2020 58 Comments Written by Martina
I samarbete med Nordic Kings

Det här inlägget är i samarbete med Nordic Kings som frystorkar inälvor och organ för er som inte tycker om smaken. Jag är stor förespråkare av inälvsmat av flera anledningar, men mest för att det är det mest näringsrika man kan äta. I texten finner du mer information om vilka inävor du ska äta, vad du behöver eller inte behöver oroa dig för samt vilka vitaminer och mineraler du hittar var.

Jag vet att inälvor tyvärr anses både äckligt och smutsigt, men det är inte sant utan har otroligt många fördelar för den som försöker optimera sin hälsa. Jag ska förklara varför!

Äta kroppens reningsorgan?

En kommentar jag ofta får när jag visar min hemgjorda leverpastej är om det verkligen är en bra idé att äta kroppens reningsorgan. Det är dock inte så olämpligt som det låter eftersom gifterna åker ut ur kroppen genom urin och lymfa, och alltså inte “fastnar” i levern eller njurarna. Levern är helt ren och innehåller alla fettlösliga vitaminer; A, D, E och K samt alla B-vitaminer. Speciellt höga nivåer av B12 och A-vitamin. Det är inte giftigt att äta mycket A-vitamin från naturliga källor, tvärtom är det väldigt anti-aging. Om du ska lära dig att äta ett organ rekommenderar jag verkligen lever, naturens egen superfood!

Njurarna är också rena, näringstäta organ som innehåller alla B-vitaminer, A-vitamin och till och med beta-karoten. Ur ett evolutionärt perspektiv är det rimligt att anta att människan åt inälvorna på djuret först och köttet sen. Tittar man på ursprungsbefolkningar är det nämligen så de gör, samt sparar lever och hjärta till sjuka och gravida som behöver extra näring. Biotillgängligheten av organnäring är överlägsen syntetiska tillskott eftersom de består av sina naturliga molekyler. Det behövs alltså mycket mindre av B12 om det kommer från lever jämfört med ett kemiskt framställt pulver.

Näringsblockerande mat

Om någon försökt få i mig lever eller hjärta när jag började med lågkolhydratkost för 10 år sedan hade jag totalvägrat. Jag hade som de flesta andra en stark dragning till “icke-mat” i form av nötter, fröer och ersättningsprodukter utan en tanke på att de dränerar kroppen på näring snarare än tvärtom. Förvisso mår man oftast väldigt bra av att stabilisera blodsockret genom att dra ned på kolhydraterna, men vad många inte tänker på är att många populära low carb alternativ (som fröknäcke och nötsmör) innehåller antinutrienter som binder upp näringsämnen i mag- och tarmkanalen och för ut dem ur kroppen.

Äter du hummus (fytinsyra) tillsammans med ostron (zink) så blir det reella zinkupptaget noll. Är kosten väldigt rik på saponiner, lektiner och fytater (ärtor, bönor, linser, nötter och fröer) kan man till och med gå back näringsmässigt eftersom dessa antinutrienter är så bra på att binda upp mineraler.

Det är viktigt att tänka på att vad som står på ett livsmedels näringsdeklaration är inte verkligheten, vad som händer i kroppen i de biokemiska processerna är vad som räknas! Givetvis kan vegetabiliska produkter innehålla en del bra näring ändå, jag äter grönsaker ganska ofta men kompenserar för det och har ett helt annat näringstänk nu än för några år sedan. Inälvorna har en väldigt viktig roll i min kost.

Hur får man i sig inälvor?

Så kommer vi till problem nummer två efter att man tagit sig över tröskeln till att acceptera inälvor som en del i vår naturliga, artegna föda… hur sjutton får man i sig dem? När carnivore-kosten började trenda för 2-3 år sedan var det många som trevande försökte få i sig inälvor och hittade till köttdiskarnas förbisedda hörna av kycklinghjärtan och ungnötslever. Vissa upptäckte även att ICA säljer spänner med blod, vem kunde ana? Efter lite trixande kom jag på att det här blodet passar utmärkt i grytor och är ett ypperligt sätt att få i sig järn, B12 och coQ10!

Kapslar med frystorkade inälvor från Nordic Kings

Det är dock många som fortfarande har svårt att få i sig den här typen av mat, men framförallt är det svårt att få tag på den! Vi som bor i storstäder har kanske lite lättare, men det är inte lätt. Nordic Kings är ett svenskt företag som frystorkar organen från gräsbetande svenska KRAV-certifierade kor, uppvuxna på 100% gräs och örter och 0% spannmål. Företaget har vuxit fram till följd av att efterfrågan på organ ökat i kombination med att många har svårt att få i sig dem genom maten. Tänk att det slängs otroligt mycket högkvalitativa, näringsrika inälvor bara för att så många inte förstår hur gynnsamt det är att få i sig dem! Vi hade kunnat konsumera mycket, mycket mindre djur om vi ätit mer fett, blod och inälvor som vi är designade för att göra. Därför tycker jag att Nordic Kings är ett så fint initiativ som tar tillvara på dessa delar och gör något som fler kan använda sig av. Det gjorde att jag glatt tackade ja till att bli ambassadör för det här företaget.

Fördelar av inälvsmat

Det bästa är att få in lever, hjärta och märg/hjärna i kosten varje vecka, eftersom du då kommer ännu närmare ursprunglig föda och slipper komplettera med kosttillskott! Anledningen till att vi “behöver” så mycket tillskott som vi gör idag är ju dels för att våra jordar är ganska utarmade men också för att vi inte längre äter hela djuret. Muskelkött innehåller mest protein och fett och mindre andel näringsämnen jämfört med organen.

Jag trodde inte att jag hade mer att hämta hälsomässigt när jag började äta inälvor. Jag hade varit keto i flera år, bra värden allt under kontroll men att börja med blod, lever, hjärta och märg kändes det som att något bara klickade i kroppen. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det men innan har jag kunnat känna sug efter choklad, sött och varit mer benägen att äta förbi min mättnad. Den tendensen upphörde när jag började laga mat med blod och få i mig lever varje vecka. Känslan är att kroppen är mer nöjd, och då har jag ändå ätit en hel del kosttillskott genom åren och aldrig fått just den effekten. Mina vanliga kosttillskott (zink, magnesium) har också blivit allt mer sporadiska sedan jag började med inälvor, för att det inte känns som att de behövs i lika stor utsträckning.

Om du funderat på att börja äta mer inälvsmat men inte riktigt kommer till skott på grund av otrevlig smak och konsistens kan jag varmt rekommendera Nordic Kings produkter. Det finns inget lättare sätt att få i sig biokompatibla vitaminer!

Just nu för alla mina läsare 15% i rabatt på alla produkter. Klicka HÄR för att komma till Nordic Kings. Ange Martina15 vid checkout för att ta del av rabatten!

Biohacking
, , , ,

Vad är värst och hur illa är det?

3 November, 2020 111 Comments Written by Martina

Eftersom jag har råkat skriva två böcker om inflammation och hur man lever ett liv så fritt från det som möjligt, så har jag givetvis en hel drös med åsikter om vad som skapar kronisk låggradig inflammation och vad som inte gör det. Mycket handlar förstås om kosten, men inte bara. Stresshantering, sömn och återhämtning är jätteviktiga punkter. Det kan dock ibland vara svårt att göra så mycket åt, särskilt som man inte alltid kan styra vad som händer i livet. Kosten är något lite mer handgripligt att ta tag i och jag märker att många undrar en av två saker (eller båda):

  1. Vad är värst?
  2. Hur illa är det?

Det handlar alltså om vad man ska undvika i första hand, och om man inte kan undvika det, hur illa är det då? Om jag ska vara väldigt generell så säger jag alltid socker på första punkten. Socker som i lösgodis, bullar, kakor, läsk, saft och sötade yoghurtar. Det är självklart för de flesta, men många tänker inte på hur mycket socker som också finns i “vanlig mat”. De flesta som läser här inne äter någon form av lågkolhydratkost, och då är det normalt att skippa även “vanlig mat”, till förmån för mer kött, fisk, ägg och grönsaker, och vad är då värst?


Då vill jag kontra med följande frågor:

  • Handlar det om daglig konsumtion eller om avsteg?
  • Är det ibland eller hela tiden?
  • Vem är det som gör avstegen och varför?

Min filosofi är att sikta på 80% rätt, det vill säga inte ha perfektion som en ambition. Sen är det också viktigt att ta reda på vad den bästa eller sämsta kosten är för en själv. I de strikta low carb-kretsarna pratas det mycket om att utesluta mejeriprodukter.

För vem och varför då?

Det är också många som skippar kaffe och koffein och får bra resultat av det, men vad är bra resultat? Vad är ambitionen? Det är skillnad på att ha som mål att bli gravid, gå ned 30kg eller vara smärtfri! Det är också skillnad på att vara fullt frisk eller ha ett gäng krämpor, och det är skillnad på att vara man eller kvinna, vara i fertil ålder eller ha passerat klimakteriet. Alla råd passar inte för alla!

Vad är värst och hur illa är det?

Mina värsta som jag har sållat fram efter åratal av experimenterande är: alkohol, mejeriprodukter och allting som höjer mitt blodsocker mer än 3 enheter. Alkohol för att det förstör min sömn totalt de få gånger jag dricker det (så till den grad att jag i princip är nykterist), mejeriprodukter för de gör mig inflammerad (har lidit av inflammerade tarmar tidigare) och blodsockerhöjande kost för att det gör mig otroligt trött, ofokuserad och omotiverad. Lösgodis är inte i någon av dessa kategorier för mig (höjer inte mitt blodsocker mer än 3 enheter) så för mig är lösgodis bättre än till exempel kvarg och yoghurt. För någon annan är det kanske tvärtom.

Det är många som önskat en slags “pest-eller-kolera”-lista men jag kan tyvärr inte göra en sådan eftersom det är så individuellt hur man reagerar på livsmedel. Begreppet “antiinflammatorisk kost” är inte vetenskapligt vedertaget även om det finns antiinflammatoriska protokoll som bevisligen fungerar för väldigt många. Det betyder inte att det kommer fungera för dig. Du kanske behöver något helt annat! Med det sagt skriver jag här lite kort om hur jag tänker om de vanligaste livsmedelsgrupperna som diskuteras i “antiinflammatoriska” sammanhang!

Sötningsmedel

Sötningsmedel är en riktig vattendelare i bland annat low carb communityt, och för min del väljer jag sötningsmedel före socker alla dar i veckan! För mig är inte “naturligare” bättre. För mig handlar det om vad som får upp mitt blodsocker eller inte. En cola zero eller ett glas light saft går helt under radarn för mig, men väljer ändå bort det på daglig basis eftersom jag vill hålla min “toxic load” låg. Jag tycker att “allt räknas” så skräp är skräp även i små mängder, men lite skräp kommer man inte undan (jag är inte perfektionist!)

Kasein och vassle (mjölkprodukter)

Mejerifritt eller inte? Mjölkprodukter (yoghurt, fil, mjölk, kvarg) innehåller kasein och vassle som många människor reagerar negativt på. kasein bildar kasomorfin när det spjälkas i kroppen, vilket binder till hjärnans mu-receptorer där de har en lätt opioid verkan. Vissa upplever sig därför beroende av mjölkprodukter och överäter eller hetsäter dem. De kan också verka slembildande och irriterande för tarmarna. Har du problem med svullen mage rekommenderar jag verkligen att vara helt utan mjölkprodukter i några veckor för att se vad som händer. Smör, ghee, 40%ig vispgrädde och creme fraiche innehåller väldigt lite mjölkproteiner men desto mer mjölkfetter. Dock kan man behöva utesluta även dessa om man är ute efter en låginflammatorisk kost.

Gluten (spannmål)

Glutenfritt är en självklarhet för många som är noga med kosten, men varför då? Vissa påstår att alla “egentligen” är glutenintoleranta, men det är inte helt sant. Förvisso är människan inte bäst anpassad till att vräka i sig spannmålsprodukter, men har man inga problem är en liten mängd gluten ingen fara. Det brukar dock vara en av de första ämnena som ryker för de som vill kostbehandla autoimmuna tillstånd, insulinresistens eller psykiska problem. För min del går gluten helt under radarn trots att jag är väldigt känslig för mycket annat, men det ingår inte i min kost då jag utesluter fibrer för tarmarnas skull.

Koffein och kaffe

Även koffeinfritt kaffe innehåller både alkaloider och en liten mängd koffein. Det gör även svart té. Allra värst är dock energidryckerna som inte bara har koffein utan även ALC (acetyl-l-karnitin), taurin och grönt té-extrakt som tillsammans blir en riktig “stimbomb” jag verkligen vill avråda ifrån. Koffein har en halveringstid på 4-6h vilket innebär att du har kaffe kvar i systemet när du går och lägger dig, även om du dricker sista koppen på förmiddagen. Energidryckernas ingredienser förlänger och förhöjer koffeinets verkan vilket blir väldigt hårt för binjurarna. Detta drabbar kvinnor mer än män eftersom kvinnors binjurar också måste producera progesteron, så har du kraftig mensvärk, PMS eller sömnproblem skulle jag rekommendera att skippa allt vad koffein heter, åtminstone för ett tag.

E-ämnen

E-ämnen måste inte vara dåliga eller farliga, de har bara fått dåligt rykte. E-nummer är ett specifikt ID-nummer som används för beteckning av livsmedelstillsatser som godkänts för användning i Europa och kan vara från helt ofarligt till “lite smågiftigt”. Om man vill ta det säkra före det osäkra så undviker man livsmedel som har en innehållsförteckning helt och hållet. En broccoli eller en kålrot, har de E-nummer? Nix! En bit entrecote? Näpp! Det går av sig självt om man fokuserar på rena råvaror. Totala mängden E-tillsatser blir då så låg att det inte blir något att bry sig om.

Nitrit, nitrat och nitrosaminer

Charkprodukter och bacon har dåligt rykte på grund av ovanstående tillsatser, men nivåerna är oftast låga. Återigen blir det en prioriteringsfråga. Äter du charkprodukter istället för vadå? Vad är alternativet? Jag skulle personligen inte äta bacon varje dag men hittar jag ett bra sidfläsk köper jag det. Jag kan även äta bacon och ägg till frukost om jag är sugen på det. Återigen är det totalen av “toxic load” som räknas för min del, och där blir mängderna oftast små. Om man är sugen på charkprodukter varje dag brukar det vara ett tecken på att någon vitamin eller mineral saknas, eller att man helt enkelt äter för lite riktig mat.

Oxalater och andra växtgifter

Gröna bladgrönsaker, bönor och linser innehåller fytinsyra, lektiner och oxalater. Oxalaterna (oxalsyra) är en riktig skräckis! En frätande organisk syra som kan nå till alla kroppens celler och lämna kristallavlagringar i kroppen. Hos vissa personer kan oxalater skada kroppens underhålls- och skyddssystem, vilket kan ställa till det för ämnesomsättning och vävnadsstruktur. Detta gör att oxalater är kopplade till diverse sjukdomsprocesser. Väldigt känsliga individer, till exempel personer med autoimmuna tillstånd, bör prioritera en kost helt fri från dessa ämnen. Friska personer klarar en liten mängd utan problem men en kost som bara består av gröna smoothies är ingen bra idé!

Vegetabiliska oljor

Många blir chockade över att vegetabiliska oljor skulle vara något dåligt. Vår älskade olivolja! Vår fina rapsolja från våra vackra gula ängar! Inte kan det vara något dåligt? Nja säger jag på den, just dessa oljor är kanske inget som passar sådär klockrent med vår inre kemi, men vad som passar ännu sämre är solrosolja, sojaolja och alla härdade vegetabiliska fetter som finns i kakor, godis och halvfabrikat. Man undviker mycket skräp genom att bara undvika mycket skräp, men jag tycker att man ska tänka på omega 3/6-balansen i allmänhet. Prioritera omega 3 (antiinflammatorisk) genom att välja bort omega 6 (inflammatorisk) och då ryker vegetabiliska oljor av bara farten. Själv använder jag mest ister och talg, stabilare fetter får man leta efter! Man kan också tänka på att kokos- och palmolja används som basfett i vissa uråldriga kulturer i Sydostasien, och vilket fett är det mest likt? Ister och talg! Inte solros eller raps…

Odlad fisk

Den hetaste potatisen av dem alla är den odlade fiskens (främst norsk odlad lax) vara eller icke vara. Under mina år i Kina blev debatten om den norska odlade norska laxen så löjlig eftersom jag såg kineserna odla fisk i sunkiga diken och spränga dikena för att ta död på fisken snabbt och effektivt. Plötsligt blev den odlade norska laxen otroligt etisk i jämförelse, men jag tycker att senaste årens undersökningar visar att det är dåligt ställt med den och det är oetisk att stötta produktionen. Problemet är den stora omfattningen av laxlus och bekämpningen av den, utfodringen samt de trånga laxkassarna. Ur strikt hälsoaspekt är det ingen fara att köpa och äta den ibland, men jag skulle prioritera lax fiskad i svenska insjöar (regnbåge och röding) samt makrill i tomatsås (metallburkarna) eftersom den är mer etisk och dessutom har mest omega 3/krona av allt i affären.

Burkar och konserver

Det för oss osökt in på aluminiumkonserverna som används till både ovan nämnda makrill och till bönor, tomatsås och kokosmjölk/kokosgrädde. Hur illa är det? Äts dessa varje dag kommer halterna aluminium i kroppen gå att spåra, men vi har alla olika förmåga att göra oss av med miljögifter. En person som har hög fettförbränning eller fastar mycket kommer bränna av fettlösliga gifter i snabb takt, och mängderna blir försumbara. Här får man göra en avvägning och kanske en hårmineralanalys (vet ärligt talat inte om dessa är tillförlitliga) men de verkar kunna visa hur bra man är på att lagra in ämnen som bly, arsenik, aluminium, koppar, järn och zink bland annat. Konserver och plastförpackningar innehåller ibland även hormonstörande ämnet BPA.

Histaminer

Vad är histamint och inte? Rödvin, kakao, mörk choklad, avokado och jordnötter är några exempel på histaminrika livsmedel. Hur vet man om man tål dem? Det kan vara otroligt subtilt och ta lång tid att reagera på histaminer, från några minuter till flera dagar. Det tog ett bra tag för mig att förstå varför jag alltid blev täppt när jag drack rödvin och varför jag blev kliig i munnen dagen efter jag ätit avokado. Ju fler histamina livsmedel man får i sig ju starkare reaktion, så här får man välja sina strider. Histaminkänslighet brukar sammanfalla med pollenallergi vilket gör att den ena eldar på den andra.

Ekologiskt eller inte?

Ekologiska produkter och produkter med KRAV-märkning behöver inte vara bättre än de som är utan. Det är en märkning som ibland inte säger så mycket, särskilt om man köper från kringliggande gårdar som inte prioriterar dessa certifieringar. Om man köper väldigt mycket grönsaker kan det vara vettigt att se över mängden bekämpningsmedel de utsatts för, men att köpa ett livsmedel med mycket socker i, men som är ekologiskt, ser jag inte nyttan med.

Svenskt kött eller inte?

Djurhållningen kan skilja sig åt mellan olika ställen i Sverige och såklart också mellan olika länder. Bor man i Sverige tycker jag absolut att man ska prioritera svenskt kött från frigående djur. Här kan man verkligen använda sin konsumentkraft på ett bra sätt så att fler djur får det bättre. Dock är det inte alltid så enkelt. Jag har själv bott utomlands (i Kina och Taiwan) och då var det bättre för mig att köpa importerat kött från Nya Zeeland än att köpa kinesiskt kött. Då prioriterade jag också lamm och musslor (som jag inte äter nu) för att det var “minst värst” i just den miljön.

Sammanfattningsvis

Hållpunkter här är att sikta på 80% “rätt” och tänka att detta “rätt” är helt individuellt för dig. Ha i åtanke att du kan vara en av dem som får kraftiga reaktioner av helt “normal” mat och kanske behöver vara superstrikt med kosten. Kanske vara i djup ketos och aldrig gå ur den. På Sahlgrenska behandlas svårmedicinerade epileptiker med ketogen kost och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Det forskas en hel del på ketogen kost inom olika områden och många, inklusive mig själv, anser att det är ketosen som är “the magic sauce” i många antiinflammatoriska protokoll. Hur denna uppnås är mindre intressant, i mitt tycke i varje fall. Jag är personligen inte särskilt nitisk, men det är för att just mina behov uppfylls av 80% tänket, men jag har vänner som av hälsoanledningar behöver vara mer svartvita i sitt tänk.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281

Berätta gärna hur du tänker kring det här, har du något du aldrig skulle konsumera någonsin? Skulle du hellre dricka vanlig saft än cola zero, på grund av sötningsmedlen? Måste man köpa svenskt kött? Måste allting vara ekologiskt? Är gluten bannlyst hemma hos dig?

  • Farvel till betennelser (uppföljaren till Betennelsefri) har precis kommit ut i Norge! Läs mer här!
, , , ,

Skruvad granskning om fasta i P1

19 October, 2020 62 Comments Written by Martina

Programmet Kaliber i P1 har gjort en granskande reportageserie om fasta. Jag intervjuades till reportaget om vattenfasta och redan i intervjun blev det lite märkligt. De påstod nämligen att det inte fanns några kliniska studier gjorda på fasta överhuvudtaget, för det hade deras experter (vilka?) minsann sagt. Vinklingen var också mycket kring ansvaret som till exempel jag (och andra) med stor räckvidd på sociala medier har, när det handlar om att skriva om så extrema saker som vattenfasta och torrfasta. Jag har lite kommentarer till det, så låt oss granska den här granskningen!

Bloggar & forum är en resurs!

Reportaget försöker med en ganska tafatt offermentalitet där de i princip säger att bara för att alla människor inte är lämpliga för fasta, ska åsikter eller information om fasta inte existera någonstans på nätet. Ingen får förespråka fasta, påstå hälsoeffekter eller berätta om sina egna upplevelser. Som exempel har de en 18-åring som fastade i flera veckor och vägde 38kg. Givetvis ingen som var lämplig för fasta, men för den sakens skull är det inte rimligt att moralisera kring vad folk uttrycker på sociala medier och inte. Särskilt inte i intressebaserade online-communities. Jag har bloggat i 10 år och har flera disclaimers på min sida för att påminna nya besökare om att det här är en blogg innehållande personliga reflektioner. Mina trogna läsare har fått följa med i utvecklingen från att jag började intressera mig för lågkolhydratkost till att skriva böcker och så småningom doktorera. Här på bloggen har jag stött och blött funderingar om kost och hälsa i många år och lärt mig massor tillsammans med dig som läser här. Det finns idag över 50.000 kommentarer på mina blogginlägg och nu även ett forum (gratis) för att främja diskussion och nyfikenhet.

Detta sättet att läsa, skriva och diskutera saker på är ett ypperligt sätt att fördjupa sin förståelse och ta in nya perspektiv. Det betyder inte att allting jag skriver är rätt eller bra, det är bara mer eller mindre genomtänkta reflektioner som jag vill dela med mig av. Bloggar och forum är på det här sättet en stor resurs för människor med gemensamma intressen. På mina sociala kanaler diskuterar vi alla dimensioner av hälsa, på någon annans kanal kanske det diskuteras mode eller krukväxter eller inredning. Det är det som är det fina med sociala medier att det är ett evigt givande och tagande när det kommer till idéer och inspiration, men…

Vem tar ansvar?

Den som driver en blogg, ett instagramkonto eller en youtube-kanal har förstås ansvar för att innehållet inte bryter mot några lagar och besökaren/följaren/läsaren har i sin tur ansvar för vilken information han eller hon konsumerar. Vuxna människor kan inte skyddas från innehållet på internet men däremot kan föräldrar skydda sina barn genom att blockera sidor som de tror är skadliga för barnen. Hela internet är inte anpassat för barn bara för att barn existerar och det går inte att förbjuda bloggar och forum från att diskutera fasta, träning eller olika dieter bara för att det finns människor med ätstörningar. Jag tycker inte heller om precis allting på internet, och då undviker jag helt enkelt att konsumera det.

Är vattenfasta farligt?

Låt oss gå vidare till fastan. Är fasta farligt? Det beror helt på vem som fastar. Periodisk fasta passar bäst för män. Många crossfit-entusiaster tycker om OMAD (One Meal A Day) för att man kan äta massor vid ett tillfälle och ändå ha en låg fettprocent. Kvinnor får ofta tillfälligt sänkt fertilitet och menstruationsrubbningar av för mycket fastande, men det är också individuellt. Långa fastor (flera dagar) är något som utförs väldigt sällan och kräver en förmåga som behöver övas upp. Om en person som är beroende av mat var fjärde timma ska fasta 5 dagar så kommer den personen få problem och troligen avbryta fastan. De flesta som håller på med fasta äter i grunden lågkolhydratkost eller ketogen kost, alltså en kost med väldigt lite kolhydrater som inte ger något svängande blodsocker. Att hoppa över mål är då väldigt enkelt eftersom kroppen har sitt back-up bränsle fett och ketoner.

Jag förespråkar självkännedom och livsstilsinventering mest av allt. För att testa en ny kost eller olika fastor får man känna sig fram så att man vet vad den egna kroppen klarar av.

Är torrfasta farligt?

Från SR: “…Lars Ståhle säger att det man däremot vet är att personer som fallit i hemmet och blivit liggande utan mat och vatten några dagar, och med andra ord torrfastat, kan påverkas mycket negativt av detta. De kan vara väldigt nära att få livshotande njurskador, det är inte sällan som såna patienter hamnar i dialys, det är direkt skadligt, säger Lars Ståhle.” (Länk!)

Torrfasta innebär att man varken äter eller dricker under en viss tidsperiod. Det delas in i “soft dry fast” och “hard dry fast” där den hårda torrfastan inte tillåter någon kontakt med vatten överhuvudtaget. Inte ens att duscha eller borsta tänderna. Här är en artikel om det på PubMed. Anledningen till att man vill göra en torrfasta är att få samma effekter som en vattenfasta men på kortare tid. De som utför dessa fastor är oftast personer som är väldigt vana att fasta och har fasta eller strikt ketogen kost som sin livsstil. Det är absolut inte åldringar som faller i hemmet och blir liggande utan mat och vatten!

“Finns ingen forskning!”

Någonting som återkom under intervjun var påståendet om att det inte finns någon forskning gjord på fasta. Åtminstone inte på människor. Det påståendet är inte sant, men det upprepades så många gånger att jag började tvivla på mig själv och var tvungen att researcha lite. Eftersom Kaliber påstod att de hemskt gärna ville se studierna så mailade jag ett axplock, men fick inget svar och de fortsatte ändå att köra sin skrämselbaserade agenda.

Detta mailet skickade jag:

Hej Clara,

Det har gjorts mycket studier på långtidsfasta och människor, du kan söka själv på google scholar eller pubmed för att hitta hundratals, så jag tar bara några exempel här:

  1. https://academic.oup.com/ajcn/article/102/2/464/4564588
    American Journal of Clinical Nutrition har en ganska god genomgång (review) av de studier som gjorts på människor och vilka resultat det har visat.
  2. Nutrition Reviews presenterar ganska bra material här: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article/73/10/661/1849182
  3. Cell metabolism har en spännande artikel om de cellulära mekanismerna: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413113005032
  4. Här är en väldigt stor studie på över 1000 personer som fastar i 4-21 dagar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6314618/ dock publicerad i Plos One som har lite lägre status internationellt sett men ändå peer reviewed.
  5. Vill man se kliniska studier på människor som fastar kan man kika in på clinicaltrials.gov där hittar man både genomförda och kommande studier samt studier som ansöker om att bli godkända. Klinisk studie är undersökningar på friska eller sjuka människor. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03757767
  6. Metabolomics https://www.researchgate.net/publication/225366330_Metabolomics_of_prolonged_fasting_in_humans_reveals_new_catabolic_markers
  7. Åhus universitetssjukhus i Danmark gör en studie på långtidsfasta och låter män fasta i 3-dygn: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0200817 
  8. Den prestigefyllda tidsskriften Metabolism publicerade en studie om långtidsfasta redan 1956 med kvinnor som fastade 1 resp 2 veckor https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/002604956590079X
  9. Journal of Physiology publicerade en amerikansk väldigt kontrollerad fastestudie där de stängde in friska frivilliga försöksobjekt för att långtidsfasta.  experiment: https://journals.physiology.org/doi/pdf/10.1152/jappl.2001.90.1.155

Det var lite blandad kompott om studier på människor som långtidsfastar på olika sätt och vilka metabola markörer som förbättras av det. Gällande det vi pratade om kring vad som är ett vetenskapligt tillvägagångssätt hittar du alltid studiedesignen, antal människor och hur länge de fastade under metoddelen i artikeln!

Om autofagi
Vi pratade också om autofagi och huruvida autofagin blir mer kraftfull vid en längre fasta. 2016 års nobelpris i fysiologi och medicin tilldelades en forskare som studerade just detta, man kan läsa lite om det här https://www.scielo.br/pdf/clin/v73s1/1807-5932-clin-73-e814s.pdf det verkar ta ungefär 72h för autofagin att köra igång ordentligt, det är förvisso mest observerat i möss men har kunnat observeras hos människor också. Här tar de upp vad som händer efter 72h i både möss och människor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4102383/

Övriga rekommendationer:
Jag rekommenderar boken Metabolic Autophagy som är en populärvetenskaplig bok (intressant och lättläst) fylld med vetenskapliga referenser kring hur mänsklig autofagi fungerar under fasta: https://www.amazon.com/Metabolic-Autophagy-Intermittent-Resistance-Longevity-ebook/dp/B07MLJ4T1L

Boken The Diabetes Code av diabetsläkaren Jason Fung är också välfylld med mänskliga studier kring fasteprotokoll och enkel att ta till sig. Han har ett imponerande track-record av att bota diabetiker med fasta och faste-imiterande dieter.

Som du märker är det här ett område jag tycker är ganska intressant och jag hade kunnat fortsätta ösa upp studier men dessa är en bra början.

Vänliga hälsningar,

Martina Johansson

Jag vet inte riktigt vad P1 har för agenda här men detta var mina kommentarer till programmet Kalibers granskande reportage om fasta.

Berätta gärna vad du tycker, både om det jag skriver här, om fasta och om programmet i P1! 🙂

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281
Biokemi, Detox & fasta, Forskning, Ketos & ketoner, Personligt
, , ,

Keto & vegetarian

24 September, 2020 57 Comments Written by Martina

Jag får en del frågor från veganer och vegetarianer som undrar om de kan göra sin vegetariska kost ketogen, och det är tyvärr något jag brukar avråda ifrån.

I den här texten förklarar jag varför.

Det finns alltid undantag förstås och jag har vänner som lyckats ketoadaptera genom att bara äta ägg, fisk och skaldjur från djurriket men det är inte helt optimalt!

Komplett näring

Många hoppar på keto som viktminskningsdiet men det är en läkande anti-inflammatorisk kost med viktnormalisering som sidoeffekt. De som är långsiktiga, ketoadapterar och äter zero carb (eller bara ketogent) i flera år har ofta en underliggande kronisk sjukdom eller andra hälsoproblem som motivator för att hålla kosten. Det går att äta sig frisk från autoimmuna sjukdomar, diabetes, kronisk övervikt, lipödem, PCOS, you name it. Kroppen har en enorm förmåga till självläkning om man tar bort allting som stör den, allting som inflammerar och låter den drivas på fett och ketoner hellre än glukos. Ketondriften är även den mer skonsam, framförallt för hjärtat och hjärnan.

Komplett näring och att strikt undvika inflammerande, onödiga, onaturliga livsmedel är hela poängen. Ketoshakes, bars och drickbara ketoner göre sig icke besvär!

Jag har själv varit vegetarian (10 år) dock ingen duktig som ansträngde mig för att laga kompletta måltider men det gör jag fortfarande inte. Nu gör jag det inte för att det inte behövs. Animaliska produkter är kompletta i sig själva. De har fullständigt biokompatibel aminosyraprofil och de innehåller kollagen, zink, B12 (och resten av B-vitaminerna), Q10, kreatin och andra viktiga ämnen som inte återfinns i vegetabilier. Numera finns det fortifierade produkter men tillsatta vitaminer har inte samma upptag, så det går ändå att få brister. Många tänker inte på hur viktigt fett är för kroppen och att animaliska fetter innehåller näringsämnen, att man kan få i sig för lite kolesterol och att fett, blod och inälvor är vad människor fungerar bäst på.

Det är inte särskilt PK att säga, men testa 4 veckor och avgör själv. För många blir det en rejäl aha-upplevelse. Äter du fett, skinn, blod, inälvor och alla konstiga delar på djuret behövs väldigt lite djur, och du behöver väldigt lite mat generellt. Svinnet blir obefintligt och matkostnaderna mycket låga. Jag är fullt medveten om att alla inte vill/kan/orkar äta såhär, så det är knappast så att jag förespråkar den här kosten. Vad jag förespråkar som allmänt råd är att dra ned på kolhydrater, skippa alkohol och dra ned på kaffe och koffeinhaltiga drycker. Hardcore keto är min och mångas livsstilsval som jag visar upp som ett fungerande, läkande alternativ. 

Nötter, bönor, soja & fröer

Lite nötter är väl okej? Ja lite av det mesta är såklart okej ibland eftersom det kommer gå under radarn och passera. Kroppen har ett avancerat avgiftningssystem och den som är frisk kan göra suboptimala hälsoval utan att det får negativa konsekvenser. När det blir dagligt bruk uppstår dock problem eftersom ovan nämnda livsmedel innehåller mycket antinutrienter. De kan irritera immunförsvaret och blockera upptaget av viktiga vitaminer och mineraler. Hummus blockerar ditt upptag av zink, kidneybönor blockerar upptaget av magnesium. Men har inte kidneybönor hälsoeffekter? Blodsockersänkande? Resistent stärkelse? Jo absolut, men det innehåller också antinutrienter och kan trigga ditt immunförsvar vilket är mindre lämpligt om du redan är kroniskt inflammerad.

Ovan nämnda livsmedel är också histaminfrisättande (inflammatoriska), de innehåller ofta mögelsporer, lektiner och fytinsyra (antinutrienter som blockerar näringsupptag), de innehåller proteasinhibitorer som minskar proteinupptaget. Det är därför bönor och nötter har hög proteinhalt “på pappret” men i verkligheten är det bara 10% som kan användas. Jordnötter har en biotillgänglighet på 8-9%.

Cronometer (populär trackingapp) må säga att din måltid innehåller 5000% av RDI av alla vitaminer och mineraler medan verkligheten (vad som faktiskt kommer in i dina celler) kan se helt annorlunda ut. Biotillgänglighet och biokompatibilitet is king! 

Soja är hormonstörande 

Aaapp app app asiaterna äter ju hur mycket soja som helst och är friska och långlivade! Mja. Indien leder världsracet i metabol ohälsa tätt följt av Kina som nummer 2. Hongkongneserna lever längst och äter också mest kött, och även om det äts sojaprodukter så är det inte direkt sojakorvar utan fermenterad soja samt hela sojabönan. Processad soja är en riktig hormonstörare. Den belastar också sköldkörteln och ökar blodets koaguleringsförmåga. Är du ung och frisk är det möjligt att du kommer undan med det, men med metabola sjukdomar eller hormonella obalanser är det en dålig idé.

Din gröna smoothie är inflammerande

Read that again. Ju mer man tänker på det ju konstigare blir det när människodjuret tuggar i sig enorma mängder växtdelar eller dricker litervis med gröna smoothies. Som att se en katt gå loss i en brödpåse. Gröna bladväxter (samt nötter och frukt) innehåller oxalater som är riktigt läskiga. Lite grönsaker är förstås okej men när det går till överdrift kan oxalaterna ge upphov till kroniska smärtor och inflammationer i kroppen. Det är inte en påhittad grej det går till och med att mäta oxalatbelastningen med ett urinprov. De som går över till en oxalatfri diet (typ zero carb) kan få långvariga problem med “oxalatdumpning” när oxalaterna lämnar kroppen.

Sammanfattningsvis

Ketogen kost är så mycket mer än att bara skippa carbs för att gå ned i vikt. Det är ingen quick fix utan ett sätt att leva mer naturligt och därigenom undkomma majoriteten av västvärldens sjukdomar. Dieten är även missbruksfri vilket passar för överätare, hetsätare, volymsätare, brödknarkare, pastaberoende och sockertorskar. Beroende till mat kan vara precis lika starkt som till vilken syntetisk narkotikaklassad drog som helst, och det är ett gissel att leva med beroende! Att följa en lågkolhydratkost gör det lättare att hantera, och genom att äta animaliska produkter minskas förekomsten av cravings eftersom kroppen får vad den behöver.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281
Biokemi, Highfatfitness, Hormoner, Inflammation, Ketos & ketoner
, , , ,

Maj-Lis Hellenius om mättat fett i Framgångspodden

9 September, 2020 51 Comments Written by Martina
Vetenskapliga källor i slutet av inlägget
Maj-Lis HelleniusProf Maj-Lis Hellenius gästar populära framgångspodden

På begäran från många av mina läsare har jag tagit mig igenom det 1.5h långa asvsnittet där prof Maj-Lis gästar framgångspodden som drivs av Alexander Pärleros och ska vara Nordens största intervjupod med 2-3 miljoner lyssningar per månad. Mina yngre läsare kanske inte känner till Maj-Lis men hon har kallats för “Livsstilsprofessorn” i Media i minst 10 år och varit en enträgen antagonist till LCHF-rörelsen eftersom hon avskyr “kött och smör” i allmänhet.

“Hur du blir 100 år gammal”

Avsnittet heter “så blir du 100 år gammal” och Maj-Lis börjar med att berätta om sin egen morgonrutin. Hon tränar i 7 minuter (hemmaträning) och sedan äter hon havregrynsgröt med färska bär och lättmjölk, ett gäng mackor och ett glas apelsinjuice. Sedan vid halv tolv börjar hon längta efter lunch och då vill hon ha en matig sallad. Maj-Lis berättar även om hur hon älskar olivolja så mycket att hon bakar med den och har den till bakverk (tårtor).

Så långt är allt lugnt, hon beskriver sin livsstil som “klassiskt nyttig” även om det kanske är lite märkligt att baka med olivolja, men när hon börjar rekommendera vegetabiliska oljor som solrosolja framför smör blir det snabbt tokigt.

“Vi är födda bland kossorna, vi gillar de animaliska fetterna”

Ovan är ett citat från Maj-Lis och det är helt korrekt. Människan har ätit idisslande djur (och djur i allmänhet) genom hela sin historia. Rått, tillagat och till och med ruttet. Människan är naturens främsta konditionsfenomen eftersom vi kan svettas på ett sätt inget annat djur kan och därför kan vara igång i timmar utan att riskera överhettning.

Med hjälp av vår fysik och förmågan att tillverka redskap för att jaga, är det just jaga som vi har gjort. Till skillnad från ett lejon som också är en karnivor så har vi finmotoriska händer, problemlösningsförmåga och vi fångar inte våra byten med tänderna. Därför ser vi annorlunda ut på så vis att vi inte behöver huggtänder eller klor, men vårt mag- och tarmsystem ser ut som andra karnivorers i naturen och vi har absolut lägst pH i magsäcken jämfört med andra karnivorer och asätare.

Att säga att “vi är födda bland kossorna” och sedan dra slutsatsen att raps-, solros-, majs- och olivolja är de bästa vi kan äta blir konstigt eftersom människan inte hade i närheten så mycket hälsoproblem (fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska inflammationer, cancer, neurodegenerativa sjukdomar) när vi fortfarande (före jordbruket) hade en animaliebaserad kost. Här är ju stående exemplet de urfolk som fortfarande lever som jägare och samlare och har nära noll av våra vanligaste livsstilssjukdomar.

Muffinsexperimentet & avbrutna Lyon-studien

Maj-Lis brukar slänga sig med siffran 3 miljoner när det kommer till studier om att mättat fett är dåligt. Det handlar främst om epidemiologiska studier där man som bekant tittar på ätmönstret hos tusentals människor. Som vi pratat om många gånger innan är det ganska svårt att veta vad folk äter egentligen. Om jag frågar dig vad du åt till lunch förrförra onsdagen, har du en aning om det då? Om du skulle få fylla i en enkät om din kost, skulle enkäten kunna matcha din kost exakt? Det är till exempel visat att de flesta (!) som anger att de äter en vegetarisk kost, inkluderar ägg, mejeriprodukter och ibland även fisk och skaldjur i kosten. Jag har också från min erfarenhet av att coacha människor till ketoadaptering insett att många (!) som tror att de äter keto, äter någon helt annan variant som de kallar för keto. Inlägg om det här.

Hur som helst har Maj-Lis två exempel på studier som hon tycker är bra. Det ena är Muffinsexperimentet och det andra är Lyonstudien.

Muffinsexperimentet utfördes i Uppsala och gick ut på att studenter skulle äta muffins bakade på antingen palmolja (mättat fett) eller solrosolja (omättat fett). Båda grupperna gick upp i vikt men palmolje-gruppen fick försämrade blodfetter, mer bukfetma och fettinlagring i levern. Solrosoljegruppen fick vad jag vet inte dessa effekter och ingen av grupperna fick någon förändring av inflammationsmarkörer. Lyonstudien utfördes på äldre personer som redan haft sin första hjärtinfarkt och gick ut på att halva gruppen fick rådet att äta medelhavskost och undvika mättat fett, andra halvan fick inga kostråd. Studien fick avbrytas av etiska skäl för att gruppen som inte fick några kostråd blev hårt drabbade av dödsfall.

Är mättat fett dödligt?

Frågar man Maj-Lis är svaret ett rungande JA! Tre miljoner studier! Ät inte mättat fett, bara gör det inte. Ät olivolja, bönor, linser, havregrynsgröt, lättprodukter och matiga sallader och träna varje dag så blir du 100 år! Funkar det? Jag tror helt ärligt att det kommer fungera för Maj-Lis eftersom hon verkar väldigt nöjd med sin livsstil, och studier visar att de som själva anser sig vara väldigt hälsosamma mår bättre och får bättre resultat oavsett vad de gör, jämfört med de som själva anser sig vara ohälsosamma. Mind over matter liksom.

Men seriöst, ska vi undvika mättat fett? Både muffinsstudien och Lyonstudien är ju bevis! Mja, personligen tycker jag att muffins var ett lite märkligt sätt att studera fett på och patienterna som fick kostrekommendationer i Lyonstudien fick ju faktiskt rådet att äta medelhavskost. En lågkolhydratkost. Mättat fett är en del av vår naturliga, artegna föda, om vi ska äta hela djuret som människan gjort under allra största delen av sin historia. Att livsmedelstekniskt göra olja av solrosor, majs, nötter och fröer är ett väldigt modernt påfund. Tillsammans med raffinerat socker verkar det vara en ren katastrof om man tittar på den metabola pandemin som sprider sig som en löpeld över världen. Nästan var och varannan person är metabolt sjuk! Att äta muffins med palmolja eller rapsolja är inget av det en bra idé. Socker är en aptitstimulerare som gör att vi äter mer oavsett vad vi äter, men jag hade personligen bakat med smör hellre än någon olja för att det blir godare och är ett mer naturligt fett, även om det såklart får negativa konsekvenser att äta så varje dag.

Mättat fett + socker = dålig idé. Omättat eller fleromättat fett + socker = också dålig idé. Blodsockersvängningar ackompanjerat av höga kalorier = dålig idé. Ogenomtänkt ketogen kost (strikt low carb) som inte innehåller rena, naturliga livsmedel = också dålig idé.

Naturligt ohälsosamma livsmedel

Nu tänker jag inte säga att allting som är naturligt är toppen för så är det absolut inte, men att livsmedeltekniskt avlägsna mjölkfettet från mjölk eller pressa ut olja ur frön, göra mjölk av havre, soja och ris och sätta ihop matvaror av helt nya, för människan främmande, kemiska ämnen är givetvis inte hälsosamt. Att däremot fylla sin varukorg med livsmedel helt fria från innehållsförteckningar har däremot bättre chanser att vara det. Vänd och vrid på paketen i affären! Ser du fler än 5 ingredienser och ingrediensnamnen börjar bli svåra att uttala är det troligen inte någon hälsoprodukt oavsett vilka hälso-slogans som står på förpackningen.

Det går att se en väldigt tydlig negativ utveckling av den allmänna metabola hälsan från att fettskräcken började genomsyra hela västvärlden under slutet av 1970-talet, till att bli helt etablerad under 1980-talet, fram tills idag. När fett blev bannlyst öppnade det upp en gigantisk marknad för lågfettprodukter som uppmuntrade människor till att välja konstiga livsmedel som triggar överätning, hetsätning och allmänt dåliga matval i jakten på att undvika det ondskefulla fettet. Kolhydratrik fettfattig mat gör en lätt hungrig och sugen och får en att gå i skafferiet och kylen om och om igen, ta något sött, ta för mycket av det söta, drabbas av skuldkänslor, ånger och träna kompensatoriskt för att “hålla vikten”. En ond cykel som få kan hantera, som föder missnöje med hur kroppen ser ut, låg energi, trötthet, svajjigt humör, värk i kroppen, magproblem, IBS och “ballongmage” som Aftonbladet brukar kalla det.

Vad säger vetenskapen om mättat fett?

Jag kan inte kontra Maj-Lis och hennes 3 miljoner studier, det ska jag ge henne. Den här bloggposten hade blivit föööör lång! Det jag kan göra är däremot att visa några studier jag tycker är bra, så kan du läsa vid intresse!

Disclaimer: Det är inte riktigt så enkelt som att säga att olika fettsyror är bra eller dåliga eftersom vi har olika metabolism, olika känslighet och framförallt helt olika livsstilar. Varifrån fettet kommer spelar stor roll samt givetvis vad man äter till sitt fett. Det finns transfetter i både mjölk och chips som exempel. Det är också stor skillnad på palmolja och till exempel talg, ister och smör.

Fler och fler artiklar dementerar fettskräcken i allt mer prestigefyllda tidskrifter

  1. 2009 publicerade Annals of Nurition & Metabolism en meta-analys av 28 kohortstudier och 16 randomiserade försök som sammanställde att det inte finns särskilt starka bevis för att fett påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar överhuvudtaget. (1)
  2. 2010 publicerade American Journal of Clinical Nutrition en meta-analys av 21 kohortstudier som inte fann någon länk mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. (2)
  3. 2013 publicerade Nutrition & Metabolism en omfattande meta-analys som dementerade att det skulle vara positivt att ersätta mättat fett med fleromättat (3)
  4. 2017 publicerades en liknande review i Nutrition Journal (4)
  5. 2015 publicerade British Medical Journal en sammanställning av 17 observationsstudier och fann inget samband mellan fettintag och dödlighet överhuvudtaget, varken i hjärtsjukdom eller någon annan sjukdom. (5)
  6. 2017 publicerade British Journal of Sports Medicine en sammanställning av 7 stora studier med totalt 89801 personer (mestadels män) och utfallet på kardiovaskulär ohälsa givet fettintag utan att hitta några starka samband. (6)
  7. I år (2020) publicerade JACC ett förslag på att livsmedelsrekommendationerna som begränsar andelen mättat fett i kosten ska tas bort, för att det finns för vaga evidens att det skulle spela någon roll. (7)

Det här inlägget bemöter Maj-Lis anti-fettpropaganda mer än att handla om någon specifik kost. Jag själv och många som läser här inne äter en ketogen kost som är extrem vad gäller just fettintag och det passar förstås inte alla. Dock finns det otroligt mycket studier gjorda på just ketos och ketoner, men det spar vi till ett annat inlägg. Orkar du inte vänta rekommenderar jag en sökning på Google Scholar.

Fettskräcken är onödig och överdriven

Sammanfattningsvis kan man väl säga att rädslan för naturligt mättat fett är onödig, överdriven och till och med ogrundad. Många fler livsstilsfaktorer påverkar dessutom hälsan utöver både kosten och det specifika fettintaget. Stress, återhämtning, sömnkvalité, fysisk aktivitet och allmän lyckonivå är än mer avgörande och tillsammans bygger de upp en allmän nivå av hälsa som återspeglas både på insidan och utsidan.

Det största problemet med att leva fettfobiskt är att ett svängande blodsocker (till följd av att fettet oftast ersätts av kolhydrater) kan orsaka mycket problem för känsliga individer. Personer med reaktiv hypoglycemi som jag själv har till exempel (extra svängigt blodsocker) kan få psykologiska problem (ångest, oro, nervositet) när det börjar svajja och de som lider av överätningsproblematik tenderar såklart att överäta eller hetsäta även på “tråkig mat” som gröt och pasta. När maten inte mättar blir man hungrig och sugen.

70E% kolhydrater

Ett snabbt överslag på Maj-Lis frukost visar att den innehåller över 70E% kolhydrater vilket förklarar varför hon är ganska hungrig några timmar senare. För en person som Maj-Lis som verkar ha gott om självdisciplin verkar det gå utmärkt att hålla sig till en matig sallad men med tanke på hur många som i realiteten kämpar med övervikt och olika dieter verkar det vara Maj-Lis som är undantaget här.

Att uppmuntra till fettsnåla dieter leder sällan till fantastiska resultat. Särskilt inte för kvinnor i fertil ålder som är beroende av rejält med energi (från bland annat fett) för att driva igenom en frisk menscykel och orka ägglossa varje månad! Precis som Maj-Lis säger i intervjun bygger fett upp våra cellmembran, men det bygger också upp alla våra könshormoner. Lågfettdieter främjar helt enkelt inte hormonell hälsa och med tanke på hur många som lider av insulinresistens och insulinresistenta äggstockar (PCOS/infertilitet) är det ganska oetiskt att rekommendera.

Övrigt

Maj-Lis har som allmänt känt ganska täta kopplingar till världens största läkemedelsbolag Pfizer som tillverkar bland annat Lipitor, världens mest sålda kolesterolmedicin som hon också medverkat i reklamfilmer för. Jag tycker personligen att det är fel att Pfizer utbildar sjukvårdspersonal, liksom att de till största del finansierat Maj-Lis livsstilsklinik på KI. Det skulle kunna elda på hennes vurm för “ät mindre, träna mer, medicinera resten” men det har jag ingen källa på 🙂

Hur man INTE blir 100 år!

Säkerligen kommer Maj-Lis bli 100 år särskilt som Svensk sjukvård är så bra på att följa upp äldre och kroniskt sjuka personer och medicinera bort nästan vartenda symptom, så till den grad att skillnaden i livslängd mellan frisk och sjuk individ i princip är helt obefintlig. Vad som spelar roll mer än livslängden är ju dock hur man mår och hur kapaciteten är medan man lever.

Att gå runt med kroniskt högt blodsocker, undvika riktig mat och ersätta det med processade omega 6-rika oljor i jakten på fettfri kost är dock inte ett sätt att bli 100 år. Att sedan ersätta nödvändiga proteiner och fetter med oxalat- fytin och lektinrika livsmedel (växtgifter) som bönor, linser, nötter och fröer som irriterar magen och tarmarna är ytterligare ett steg i fel riktning. Ett långt kliv bort från vår naturliga, artegna föda och helt säkert ett sätt att bli medicinberoende på ålderns höst. Något som är helt onödigt i de allra flesta fall eftersom majoriteten av de sjukdomar vi har i väst är livsstilssjukdomar.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281

Har du lyssnat på poddavsnittet med Maj-Lis Hellenius? Berätta gärna vad du tyckte!

Forskning
,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281