Jag, Lisa & Kombo & Stefan var där, var ni? Det var supertrevligt i alla fall & jag fick ta den här snigga bilden! 😀 Föreläsningen var väldigt bra, Andreas är skarp & har alltid svar på tal & mycket humor! Om ni har möjlighet så rekommenderar jag er att ta er till någon av hans föreläsningar 🙂
Godmorgon!
Inleder med en liten morgonjogg medan himlen fortfarande brinner. Dagens plan ser ut såhär:
Woop woop!
Jag tänkte fortsätta på samma tema eftersom jag fick så bra respons på förra inlägget om hetsätning & sockerberoende.
En populär grej för alla som tränar och dietar är att lägga in en ätardag då och då, det brukar till och med rekomenderas för långsiktig viktnedgång. I teorin är det heltlogiskt. Man följer nån tråkig kålsoppa/nutrilett-diet och för att hålla motivationen uppe unnar man sig precis vad man vill en dag i veckan.För LCHF:are funkar detdock lite annorlunda och för hetsätare/frossare funkar det inte alls!
Om vi utgår från att vi är en vanlig, klassisk ‘bantare’ som håller nere med kalorierna på veckodagarna och ‘unnar sig’ lite extra på helgerna. Funkar det? Det kan funka, om man verkligen svälter sig under veckan & inte frossar under helgen. Oftast brukar den här metoden ge resultatet ”plus minus noll”.
Hur blir det för LCHF:aren då? Om vi utgår från att ‘ätardagen’ är helt LCHFgodkändär det dels ingen vits med den och dels ingen fara alls. Alla dagar är ätardagar! Det kommer inte hända något alls om vi vräker i oss en extra stek med kryddsmör för att det är lördag. Om vi däremot ska kolhydratfuska, är det en helt annan femma! När vi LCHF:ar är vi oftast i ketos, kroppens glykogenlager är tomma & vi har ingen lagrad vätska i kroppen.
Plötsligt kommer det 3 hekto godis, vad händer? Varje gram kolhydrater binder 4g vätska och pang har vi ”gått upp” över 1 kilo! Vätskan sätter sig dessutom där vi brukar lagra in fett.Insulinhöjningen gör det möjligt för energin att lagras i fettväven dessutom, vilket den också gör för den som är känslig! Hur många dagar tar det att åtgärda misstaget? Det kan ta upp till en vecka, eftersom det kan vara riktigt tufft attkomma tillbaka till ketosen.
Även fast man slutar med kolhydraterna igen nästa dag, kanske man fortfarande äter tillräckligt med kalorier för att kroppen ska kunna hushålla med glykogendepån. Resultatet blir att vätskevikten inte ger sig! What to do? Snabbaste taktiken är en dags fasta (för den som har övervikt eller vill tappa fett), för er andra är det bara att fortsätta med den vanliga LCHF:en. Ingen skada är skedd egentligen, ur hälsosynpunkt alltså.
För frossaren då! Vad innebär en ätardag? Katastrof! Frossaren tänker ”nu jävlar ska jag äta!” & köper med sig allting som han varit det minsta sugen på utan att reflektera över mängden. Det finns ingen förmåga att avgöra huruvida det ens är
möjligt att sätta i sig allt. Ätardagen slutar i illamående och total matkoma där hela veckans diet är förstörd. Ja, man kan förstöra en hel veckas dietande och lite till, med bara en enda ätardag.
Kontentan?
Det jag egentligen vill säga till er som frågar om ätardagar & ‘kolhydratfusk’ är följande: Ja, det förtar effekten av LCHF helt eller delvis. Ja, det tar tid att komma tillbaka från där man slutade senaste och ja, ätardagar är generellt en väldigt dålig idé & ett säkert sätt att rubba balansen. Detta gäller alltså planerade ätardagar, jag har inget emot att festa till det med tårta om man är bjuden på fest eller göra små undantag – det måste man!
Den här kommentaren har jag fått en hel del, “varför testar du inte att öka kolhydraterna så att du får lite resultat?”, “varför testar du inte HCHF som ett experiment?” etc…
Mitt svar: Klart att jag har testat det! I början av min gymkarriär hade jag den bästa coachingen man kunde få, en riktig tyngdlyftare som hjälpte mig med alla övningar så att de blev utförda korrekt och så att jag verkligen tog ut mig. Jag hade proteinpulver och alla klassiska gympreparat för att bli biff, jag åt mycket pasta och laddade upp med havregryn i proteindrinkarna etc. etc.
Resultat: Jag blev ganska stark (i relation till mig själv alltså) men tyckte att det var svårt att tajma träningen med maten så att jag va maximalt pigg och inte seg/trött/mätt eller nått annat. Hade ett optimalt träningsfönster mellan måltiderna som jag var tvungen att “passa” för att få ut max, och när energin var slut bara dog jag och orkade inte mer. Viktmässigt höll jag mig på max 51.5kg och kroppen blev fastare.
Sedan började jag med LCHF, droppade snabbt i vikt till 48kg efter bara en vecka men efter att omställningsbesvären (mjölksyra, trötthet) lagt sig började jag träna igen. Ökade sakteligen i vikt till 58kg och blev markant starkare och biffigare. Jag behövde inte längre tidsanpassa/tajma min träning utan kunde ta de mer när de passade mig och jag upplevde inte att energin tog slut. Kroppen började bli mer muskulös och jag kunde se en liten bulle på överarmen och andra små tecken på att jag ökade i muskelvikt och inte i fettvikt! Jag skulle aldrig gå tillbaka till kolhydratträning för jag skulle inte vinna något på de alls, jag är helt övertygad om att kroppen tränar som bäst på naturlig kost 🙂
Såhär skulle jag vilja sammanfatta det:
Vilken väljer du?
Margareta Lundström är en extremt erfaren & modern LCHF:are & dessutom en av grundarna bakom LCHF-magasinet! Hon är väldigt seriös, påläst om det mesta och gillar att testa sig fram och experimentera lite! Jag gillar’t! Självklart håller Margareta koll på blodketonerna (senaste trenden inom sekten ju ;)) men upptäckte följande:
1. Mätning av urinketoner kan ge helt annat utslag än blodketoner,
Margareta har till och med bildbevis på mörklila (16mmol/l) på urinstickan och 02 mmol/liter (knappt någon ketos alls) på blodketonmätaren! Samma tillfälle!
2. Fasteblodsockret kan visa på pre-diabetes samtidigt som blodketonmätaren visar på optimal ketos!
Det här är viktiga saker att analysera, eftersom Margareta inte är ensam om det här och fler vill ha en förklaring!
Jag tänker inte påstå att jag sitter inne med hela sanningen, se det mer som en vetenskaplig diskussion. “Science is not a cow – it’s a horse. Don’t worship it – feed it!”
Med denna lilla disclaimer kan vi nu ta itu med frågeställning 1.
Vad mäter ketostixen? Hur mycket ketonkroppar som utsöndras från kroppen mätt i millimol per liter.
Vad betyder det?
Ketoner är som vi vet en slutprodukt av fettsyrametabolismen & om inga kolhydrater finns tillgängliga kommer dessa tillverkas i extrem kvantitet. Det är en indikator på att kroppens främsta energikälla är fett. De ketonerna vi hittar & mäter i urinen är acetoacetat och beta-hydroxismörsyra (BHB) (aceton vädras ut via lungorna)
Vad mäter blodketonmätaren?
Samma som ketostixen men här snackar vi helt andra mängder! Medan stark ketos är 16mmol/L i urinen är det 3 mmol/L i blodet. Överskottsketonerna hamnar direkt i urinen medan blodketonerna är de som faktiskt används till energiförsörjning, same same – but different.
Men vänta nu, kanske behöver vi gå in på hur apparaturen fungerar!
Ketostixen har ett litet absorptionsområde i änden, indränkt i kemikalier som ska detektera ketonerna som är mycket sura syror. Finns det ämnen med liknande kemisk struktur som ketoner? JA! C-vitamin till exempel (AHA), faktiskt så är AHA och BHB ganska lika, även mjölksyra stämmer in på beskrivningen. Kan man lura ketostixen? Mycket möjligt. Folk har raporterat utslag på ketostixen efter högt intag av just C-vitamin (kanske/möjligt att vissa läkemedel lämnar liknande spår i urinen). Om man inte har kissat på väldigt länge (efter nattsömnen till exempel, då man kanske inte kissat på 12 timmar) är det extremt hög ketonkoncentration i urinen eftersom de har anrikats där under natten.
Blodketonmätaren då – hur funkar den?
den lilla teststickan som man doppar blodet innehåller ämnen (EDTA, citrat, oxalat etc) som binder till ketonerna & ger de en ny egenskap – de blir svagt laddade. Sedan kör man kapillär elektrofores så att de utsilade ketonerna kan vandra & mängden avläsas. Kan man lura blodketonmätaren? Nej! Blodketonerna är ganska ensamma om att ha dessa kemiska egenskaper i blodet, de kan inte förvillas med andra kemiska föreningar eller anrikas där.
Nu börjar vi närma oss något här… varför kan vi ha mycket ketoner i urinen men inget i blodet? Kärnfrågan finally!
Vi har redan hittat en lösning, dvs oprecisa resultat på ketostixen på grund av restämnen i urinen, eller starkt koncentrerad “gammal” urin.
Vad kan vi mer tänka oss? Jo att svaret kan finnas i levern! Observationsstudier visar att fysiskt aktiva individer, med låg/normal fettprocent har en ganska precis relation mellan vad ketostixen visar och vad blodketonmätaren visar (med hänsyn till omskalning) medan individer med omvända förhållandet (hög fettprocent och låg andel muskler) inte har samma raka linje mellan de båda mätningarna.
Det kan bero på att dessa individer har en lever som pumpar ut för mycket glukos, det vill säga att självaste levercellerna är insulinresistenta! Detta är tydligast på morgonen eftersom glukosproduktionen varit som störst under natten (för hjärnans och sömnens skull)
Insulinresistenta leverceller gör så att man får en minskad glykogensyntes, minskad glykogenlagring och svårigheter att undertrycka produktionen av glukos och dess frisättning i blodet.
Levern frisätter glukos
Vad får det för resultat?
Ett något förhöjt fasteblodsocker (tydligast på morgonen) samtidigt som kroppen producerar ketoner. Blodketonerna ryker snabbast och blir svårdetekterade, medan urinketonerna är ackumulerade i urinen. Relationen mellan ketos-insulin är inte densamma som glukos-insulin, men insulin brukar tala om för kroppen att nedreglera sin fettmetabolism.
Det leder oss osökt fram till den andra frågeställningen, att fasteblodsockret kan visa på pre-diabetes samtidigt som blodketonmätaren visar på optimal ketos!
Här är alltså fettmetabolismen INTE nedreglerad trots att insulin BORDE vara aktivt. Vad händer?
Om cellerna inte kan absorbera blodglukosen på ett adekvat sätt, så kommer de börja bryta ned fett och generera ketoner eftersom de är i behov av energi – detta samtidigt som blodsockret är högt. Det här gäller individer med låg insulinkänslighet. Man kan alltså ha förhöjt fasteblodsocker och höga blodketonvärden om kroppens celler inte reagerar på det förhöjda blodsockret och inte pumpar ut något insulin. Låg insulinkänslighet betyder vanligtvis att man har för mycket insulin, men det är till följd av att cellerna inte hör insulinets signaler. Vid något förhöjt fasteblodsocker under ketos får inte kroppen signalen att nedreglera fettmetabolismen, vilket gör att blodketonerna är höga samtidigt som blodsockret – utan att insulinet kommer in & stör.
Sammanfattning
on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Kanske inte alltid till en början :) man kan be att få göra ett lapptest i ögat…
on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Du får testa med alla möjliga allergener, mejerier är bara EN sak av MÅNGA! :) L… on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Well, det finns ju laser ;) on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Sjögrens har så många fler symptom än bara torra ögon, det är ju ett helt autoim… on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Mitt spontana tillägg på Martinas spaning är att läsa på om HIT (histaminosis) o… on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Be om provtagning för autoimmuna sjukdomar, huden och även sömnens kvalitet påve… on Svar på tal: Keto & kraschade hormonerFinns butiker på Odenplan i Sthlm och i Västra Frölunda i Gtbg, de har koll och… on Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?Läs om Sjögrens! Havtorn har speciellt omega7 i stor mängd och har fått uppmärks…
Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.
Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.
evolve - All rights reserved Martina Johansson