Vad säger du?
Är det kolhydraterna som är det viktiga, eller inte?
Hej! 👋 Jag skriver numera om andra saker än livsstilsoptimering/biohacking, men de inläggen finns kvar här på bloggen. Fokuserar alltså mindre på prestation & mer på livskvalité i största allmänhet. Delar lite tankar om det när jag får feeling!
Vad säger du?
Är det kolhydraterna som är det viktiga, eller inte?
Så varför kan en insulinspik (snabbt socker) ge en känsla av förnyad energi länge när man är i ett slutkört tillstånd? Varför kan Cola Zero ge energi när de endast höjer insulinet?
Båda har gemensamt en snabb insulinhöjning utan tillräckligt med kolhydrater/BS att processa efteråt. Det leder till blodsockerfall som triggar kortisolfrisättning som i sin tur höjer BS till normal nivå. Kortisolet ger alltså den upplevda energi-boosten.
Hur blir det med kaffe?
Både kaffe och fasta höjer kortisolet och med det även blodsocker – samt insulin. Därför får man initialt energi för att sedan krasha när kortisolet åker tillbaka och insulinet fortfarande är förhöjt.
Det här är min upplevda anledning till att kaffe på fastande mage eller kaffe + fasta är en riktigt dålig idé. Upplever du också det eller kan du kombinera dessa två?
Fruktos är den snabbaste kolhydraten att konvertera till glycerolfosfat och via levern bilda triglycerider som leder till fettinlagring. Det gör fruktos till en stor bov när det kommer till både bukfett och leverförfettning, och med de en ökad risk för leptinresistens, insulinresistens och alla västerländska sjukdomar som är förknippade med detta.
Är då fruktos en riktig värsting när det kommer till att höja blodsockret? – Det var vad jag tänkte när jag inledde mitt experiment för mitt blodsocker blir alltid jättehögt av allting som innehåller frukt/fruktos. Det visade sig att det inte höjer blodsockret riktigt på det viset som jag trodde, (men det är inte poängen) vad händer vid en tillfällig blodsockertopp? Jo inte långt därefter sjunkter det som en sten!
På grund av detta faktum blev jag intresserad av att använda fruktos som ett sätt att sänka mitt blodsocker, för i min jakt på perfekt ketoadaptering har jag legat lite högre än vad som är optimalt. Jag tänkte även ett steg längre – att man kanske kan komma undan med mer kolhydrater om man först får blodsockret att åka jojo. Det vill säga upp, sedan ned, sedan kolhydrater medan blodsockret sjunker för att på så vis “lura” kroppen att skyffla in alla kolhydraterna i musklerna istället för att öka insulinet.
Bild som visar min plan
Som fruktoskälla använde jag en grapefrukt-liknande frukt och tog fram blodsockermätaren. Frukt för att jag ville ha en ren kolhydratkälla utan fett eller protein. Döm om min förvåning när blodsockret tog en helt annan vändning!
Blodsockret ökade inte så mycket som jag trodde utan vände istället nedåt ganska snabbt!
Dags för ett N=3 experiment, jag bor ju ihop med två herrar så det är inte mycket att be för. Dags att mäta! Jag använde min kinesiska blodsockermätare Sannuo som alltid visar lite högre än det verkliga värdet men den är i alla fall konsekvent så detta är vad vi uppmätte:
Jäklar vilken dipp!
Dags att testa med kolhydrater. Jag åt purple potato och lite choklad, Mattias och John åt en mjukglass.
Ritningen är inte exakt här haha! Jag försöker illustrera att blodsockret inte kom upp till sin ursprungliga nivå efter kolhydratintaget utan höll sig lågt.
Mitt BS blev inte lika lågt och det beror nog på att jag inte åt några snabba kolhydrater, mjukglass är ju helt annorlunda än purple p eller sötpotatis.
Men vad är det som händer här?
Är det fruktosen?
Nej – det är inte fruktos som orsakar det här fenomenet utan molekylen Naringenin som är en antioxidant i citrusfrukter. Det är Naringenin som ger citrusen dess beska smak, som finns typiskt i grapefrukt. Jag upptäckte detta av en slump för att det var just grape vi hade hemma (säsong för det i Kina)
Efter lite googlande förstod jag att Naringenin är lika potent som metformin i sin förmåga att sänka blodsockret och öka insulinsvaret.
Naringenin (100 µM) stimulated 163 % glucose uptake in rat adipocytes (compared to untreated cells) and this was significantly higher than the insulin mediated glucose uptake at similar concentration. Thus, naringenin may play an important role as an adjuvant and/or alternative to insulin therapy for the management of diabetes mellitus.
Vilken grej!
Det betyder att man kan få ned sitt blodsocker genom att dricka egenpressad grapefruktjuice!
Jag tycker att upptäckten är väldigt cool, visste du att grapefrukt hade den här effekten? Om man bara vill få ned blodsockret utan att få i sig fruktos rekommenderar jag istället 3-4g kanel, R-ALA, ALA eller gymnena sylvestre. Dock verkar ju grapefruktjuice vara en riktig win om man någon dag skulle ha en “cheat day” 😀
Disclaimer: Detta var ett experiment under julhelgen, det finns ingen poäng med att äta fruktos och det finns inga hälsovinster med fruktos. Det är bara för skoj skull, för att mäta och se vad som händer i kroppen.
Citatet är från Kannappan, Sriramajayam, and Carani Venkatraman Anuradha. “Naringenin enhances insulin-stimulated tyrosine phosphorylation and improves the cellular actions of insulin in a dietary model of metabolic syndrome.” European journal of nutrition 49.2 (2010): 101-109.
Lim, S. L., K. P. Soh, and U. R. Kuppusamy. “Effects of naringenin on lipogenesis, lipolysis and glucose uptake in rat adipocyte primary culture: a natural antidiabetic agent.” Internet Journal of Alternative Medicine 5.2 (2008): 11-11.
Pratar blodsocker med en kamera
Blodsocker är viktigare än ketoner – för det tyder på en bra insulinkänslighet. Bra insulinkäslighet ger låg vikt och förmågan att hantera de kolhydrater som kommer in. Ibland ger ketos högt blodsocker och det är ett tecken på att man inte är ketoadapterad. Kroppen kan göra eget socker i levern och de sockret höjer blodsockret lika mycket som om man hade käkat kolhydrater. I de fallet sjunker blodsockret vid kolhydratintag eftersom kroppen inte behöver kämpa med sin kolhydrattillverkning längre, och kanske är det bland annat därför som resistent stärkelse kan sänka blodsockret för vissa. Många mår jättebra på kidneybönor, banan och sötpotatis som ett komplement till LCHF – andra gör det inte.
Jag är ju experimentell och har testat båda – både strikt keto och LCHF + RS. För min del som redan har en bra insulinkänslighet tror jag mest att det var gott att käka bananpannkaka. Nu är jag strikt och BS är all time low med fettminskning som ett brev på posten.
Vid kontinueligt lågt BS – under 4.5 mmol/l är fettminskningen påtaglig och fettinlagring väldigt, väldigt svårt. Vid BS på 6 och över sätter sig fettet över magen/höfterna och fettinlagring blir enkel. Det är vad jag förstått av folks blodsocker-rapporter i alla fall, håller du med? Är det samma för dig?
Foto från Tommy Tappar
På bilden har vi kyckling och bearnaisesås, en riktig LCHF-måltid med nära noll gram kolhydrater, strikt keto. Inte höjer väl den här middagen blodsockret?
–> Jo det gör den faktiskt!
Det finns knappt någonting som är 100% ketogent, bara några enstaka aminosyror (leucin och lysin) och MCT-olja. Resten av aminosyrorna, proteiner och fetter har faktiskt glukogen effekt. Det betyder att de frisätter glukos.
–> Fett är 90% ketogent och 10% glukogent
Till och med fett som smör, bearnaise och olivolja frisätter glukos då fettet konverteras till triglycerider. Det är alltså konverteringen som ger ca 10% glukos av mängden fett som intogs, men frisättningen är långsam och inte alls på samma sätt som om man skulle äta motsvarande mängd glukos rent. Fetter som inte konverteras till triglycerider är 100% ketogena, som MCT-olja till exempel.
–> Protein är 58% antiketogent
Protein är mer glukogent än ketogent så på 100 gram protein kommer 58 gram att konvertera till glukos.
–> Kolhydrater är 100% antiketogent
Givetvis – varje gram kolhydrat, oavsett i vilken form, konverterar till glukos.
Hur anti-ketogen är en LCHF-middag?
Vi kan ta den strikta LCHF-måltiden på bilden som exempel, jag vet inte mängderna så jag får gissa att det är 100 gram bearnaise och 200 gram kyckling. Då blir det lätt att räkna.
Resultat
180 kcal av de totala 704 kcal är alltså anti-ketogena i en strikt keto middag! Det är 25% anti-ketogent och det betyder att även strikt LCHF kan ha påverkan på blodsocker och insulin.
Hur ska man tänka kring det här?
Jag tycker att man ska ha en medvetenhet kring att även strikt ketogen kost påverkar blodsockret och att man bör ta hänsyn till de om man vill gå ned i vikt eller behålla sin ketos.
Det gör att man inte ska slänga i sig maten utan äta måltiderna långsamt. Låt ätandet ta tid eller minska matmängderna, så jämnar de glukogena effekterna ut sig.
Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.
Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.
evolve - All rights reserved Martina Johansson