• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Hej! 👋 Jag skriver numera om andra saker än livsstilsoptimering/biohacking, men de inläggen finns kvar här på bloggen. Fokuserar alltså mindre på prestation & mer på livskvalité i största allmänhet. Delar lite tankar om det när jag får feeling! 🤓

Min text här va för abstrakt. Vad jag menade va Min text här va för abstrakt. Vad jag menade va att ibland kan man 'fixa sig själv' genom enkla livsstilsförändringar som att äta bättre, börja träna, byta ut toxiska personer mot bättre, sånna som vill en väl & blir glada när det går bra för en.

Detta är liksom vettigt & rimligt.

Sen vad som (kanske) inte kan fixas själv är t.ex kroniska sjukdomar som man inte reder ut. Kanske behöver vård, läkemedel, nån riktig expert liksom. Vad jag ser i mitt flöde ibland är just detta. Hälso communityt kanske ibland tar sig vatten över huvudet?

Typ "nej jag ska inte medicinera detta, ska lösa själv!" Ja vem vet, funkar för vissa men inte alla? Tycker inte man behöver se medicin som ett misslyckande, kan ju testa? 

Så ville jag säga att jag själv fattade inte vad jag behövde göra, så jag löste inte mina grejer. Hittade rätt hjälp av nån slump nästan, nu fattar jag bättre men behöver fortfarande jobba på mina issues & ta hjälp av andra människor. Jag kunde inte bäst själv. Samma hjärna som skapat problemen kunde tydligen inte lösa dom 🤷 Sen behövde jag visst bipolärmedicin också...
Absolut inget manifest eller nått ställningstaga Absolut inget manifest eller nått ställningstagande för eller emot! ❤️ Skrev mer på bloggen efter jag skrev detta för jag funderar en del kring att vara som man är istället för att vara det man gör. Vem blir man då liksom?

Låter säkert jätteförvirrat haha 😅 Synd att jag inte kunde fortsätta att finna glädje i att vara en högpresterande productivity beast! Spelar ingen roll hur roliga & intressanta grejer jag gör numera, glädjen förtas helt bara jag ser skymten av nån jävla lista med grejer som ska bockas av! 🙅 

Förresten...när jag läst om folk som "går in i väggen" & sånt så har jag aldrig kunnat relatera till det eftersom det är så centrerat kring trötthet & allmän utmattning med t.ex sömnbrist, värk, ångest. Varje gång jag stött på nån artikel så är det ofta nån skitgrym person som blev abrupt hindrad av sig själv. För mig låter det som att DET är hela problemet, men det är ju bara en av många konsekvenser av att under lååååång tid inte kunna hantera sitt eget liv överhuvudtaget?

Tycker det är så knäppt att det är först när någon inte hanterar sitt ARBETE längre som ohanterligheten syns, & fokuset stannar på prestationsförmågan? Eller bristen därav... Eller vad tänker du? 🧐
Den senaste tiden har jag funderat mycket på moti Den senaste tiden har jag funderat mycket på motivation, inspiration & driv. Inte i termer av nån fjantig dopamin-detox utan ur ett mer mänskligt perspektiv!

När jag började skolan hade jag nämligen inte mycket till motivation. Det mesta kändes ganska meningslöst & kass va jag också. Sen fick vi ny klassföreståndare som verkade se en & annan talang hos mig & det gjorde tydligen susen för motivationen! Nu är jag ju inte utrustad med nån bromspedal, så det spårade ju såklart ur med att jag skulle va bäst, göra mest & 'vinna' när jag inte va sämst längre. Inget fel med det, men sedan jag bestämde mig för att vända ut & in på min livsstil & utforska min mänsklighet istället, vem jag är bortanför allt det där, har jag haft svårt att kalibrera min nya kompass! 

Jag gillar ju att leva i vardagsverklighetens gränsland & genom aldrig sinande nyfikenhet driva långt ifrån mittfåran. Så länge man inte frikopplar sig helt eller lever sitt liv i en kontinuerlig balansakt är det en tillgång, men blir ett rejält handikapp när alternativet till att prestera är att hela ens identitet och världsbild löses upp i intet!

Motivation & inspiration är ju egentligen ‘andliga’ principer. Faktiskt. 

Inspiration (in spirit) spelar inte i samma lag som logik & motivation som har sitt ursprung i latinets ‘movere’ (rörelse) är antitesen till det stela & rigida. Dvs antitesen till att kvantifiera, prestera & maximera! Det kväver lågan. Det var iaf så det kändes för mig, som att jag höll på att kvävas. 
 
Även om jag inte lever så längre, identifierar jag mig fortfarande mycket genom prestationer. Känner mig vilsen utan, vilket gör det svårt med motivation utan måttstock & inspiration utan slutmål.

Jag får öva hela tiden!

Idag gick jag t.ex ut & sprang & har ingen aning om varken hur snabbt, hur långt eller hur länge! Jag var ju såklart skitsnygg också, men du får en osminkad bild på mig & min höna istället! 😂 Duktiga klubben får klara sig utan mig numera för jag är alldeles för upptagen med att bara försöka duga.
Hej på er! ❤️ För ~2v sedan fick jag äntli Hej på er! ❤️

För ~2v sedan fick jag äntligen kläm på Wim Hof andningen & kom ned i ett isbad för första gången! 

Fick hjälp av Patrik @lifepuzzle2point0 som höll event här på västkusten & vi va ju typ 15 pers som andades & badade tillsammans. Mycket lättare då! 

Jag har faktiskt hängt i & fortsatt med andningen dagligen, även om jag inte kommit i ett sånt bad sedan dess. Bara andningen har visst jättestor effekt på mitt humör! För kylan ställer jag mig i duschen & vrider på kallaste & det startar liksom om hela dagen - när som helst! Supercoolt är det! 

Patrik berättade väldigt intressant om att Wim Hof utvecklat hela sin "andning & kyla"-grej för psykisk ohälsa. Det tänker man kanske inte på när man ser alla macho fitnesstjejer & killar som filmar sig själva när de med imponerande dödsförakt hoppar i en isvak (eller ett badkar fullt med is). Jag har alltid tänkt att det skulle aldrig jag klara, än mindre tänker jag på de psykologiska fördelarna när jag ser sånt. Men det är faktiskt på riktigt även om det såklart inte 'löser' någonting, men alla fysiologiska processer påverkar de neurologiska. Det kroppen gör påverkar hjärnan! 

& man behöver inte va ett dugg matcho heller utan kan va som jag. Supertöntig när det kommer till vissa typer av obehag, som kyla t.ex. Minuten före jag hoppade i badet sa jag till Patrik som sitter framför mig på bilden, att jag kommer fan inte ned i det där! 😂

Men ja det gick ju faktiskt & är du intresserad av att veta mer om just Wim Hof exempelvis finns massa på youtube, inkl. Joe Rogan #712. 

För 'hands on' guidning som jag behövde (för jag fick fasen inte till det själv) så finns ju instruktörer som @lifepuzzle2point0 mfl. Han behövde inte ens muta mig för att jag skulle skriva detta 😅 så kolla in det vettja!!

.
.
.
.
#wimhof #wimhofmethod #coldtherapy #kallbad #mentalhälsa #mentalohälsa #mentalhealth #mentalhealthawareness #addiction #beroendehjärna #beroende #dopamin #dopaminfasta #dopamindetox #isbad #wimhofbreathing #biohacking #biohackingsecrets #biohackinglife #brainhealth #neurohacking #bipolär #adhd #sundlivsstil #livsstilsændring #måbra
  • Home
  • Powerthinking

Inlägg i kategorin Powerthinking

Veckans Powerthinking | Avsnitt 10

27 September, 2020 16 Comments Written by Martina



Är du rädd för att misslyckas?

Då är det här avsnittet för dig!

Det finns ingen vanligare rädsla än just den här. Vad handlar den om egentligen? Varför är ett misslyckande så farligt? Ofta handlar det om att visa sig dålig inför andra, sänka sitt värde. Studier har gjorts på hur chanserna för att lyckas påverkas av huruvida vi berättar om våra planer och mål eller inte. De som inte berättar tenderar att lyckas oftare, det är min personliga upplevelse också.


Länge talade jag aldrig om vad jag höll på med, men när rädslan för att misslyckas försvann spelade det inte längre någon roll. Nu kan jag berätta om projekt ganska tidigt eftersom jag inte lägger mitt egenvärde i huruvida det går bra eller dåligt. Rädslan för att misslyckas (inför andra) är dock bara en av anledningarna till att det är bättre att hålla sina mål för sig själv. Den andra anledningen är att det kan kännas som att man har gjort mer framsteg än man egentligen har gjort, om man börjar babbla för tidigt.

Försök bara igen!

Visste du att de flesta testar nya grejer endast ett fåtal gånger innan de ger upp? Många nöjer sig med ETT enda nej och en liten, liten minoritet struntar i det där nejet och kör på igen och igen och igen. Tomas Edison var ett sådant exempel på person som fick försöka många gånger innan det blev något bra av hans idé om att göra en glödlampa. Över 1000 försök krävdes! Tänk om han gett upp på försök 573?


Ju mer du tar dig för och ju mer du försöker med nya saker desto mer “misslyckanden” kommer komma. Det är en naturlig del av processen, försök avdramatisera det så mycket som möjligt och tänk på att ett misslyckande inte betyder att du är misslyckad. Inte på något sätt.

Klarhet & acceptans kring den man är

23 September, 2020 25 Comments Written by Martina

Jag har haft lite skrivtorka det senaste, eller rättare sagt har alla creative juices flödat in i andra projekt som har med mitt företagande att göra, men som inte direkt kopplar till bloggen. Dvs massa skrivande blir gjort men inte just blogginlägg, så jag frågade på instagram efter lite bloggtips och fick 14 sidor med tips (ja jag skrev ut dem) så nu har jag att göra ett tag! 😀


Jag fick en del frågor om hur jag lyckades börja jobba “på mitt sätt” som jag berättat en del om, det vill säga hur jag vänt mina svårigheter till styrkor och gått från ofungerande till välfungerande. Här är ett inlägg om högfungerande autism för er som önskade det. Det här inlägget kommer att ha en annan twist nämligen…

Klarhet & acceptans kring den man är

Vi är alla olika och är födda med olika personligheter och förutsättningar. Vissa passar bättre in i samhällets ramar än andra och har lätt för att uppfylla förväntningarna som ställs. Andra har inte det och faller utanför ramarna på olika sätt, kanske så till den grad att det motiverar en psykiatrisk diagnos. Kanske så till den grad att det slutar i ett svårhanterligt missbruk. Alla vill passa in och vara en del i en grupp och när det inte går leder det snabbt till olycka.

Ångest, oro, asperger (?) personlighet (?)

Vissa saker upplevs såklart som problem, som att ha jättemycket ångest eller inte riktigt förstå hur andra människor fungerar. Andra saker är bara personligheten och olika läggningar. Jag lutar mer och mer åt att diagnoser är oläkta emotionella sår, skev hjärnkemi, coping mekanismer och personlighetsdrag. Om man ska hårdra det så är ju precis allting biokemi, även personligheten men… det finns också händelser i livet som påverkar under lång tid, trossystem och icke-ifrågasatta tankar.

Hur det hela började – total brist på klarhet!

Ett av de största problemen för många, inklusive mig själv, var en brist på förståelse och empati med sig själv. Brist på klarhet och en allt för stor tro på negativa tankar. Jag hade en bandspelare i huvudet som tjatade om hur dålig och ful jag var, och dum och att ingen vill vara med mig eller ha mig och att jag inte klarade någonting. Min självkänsla var i botten, men varför? Min hypotes är att det började med mobbning och yttre röster som sa “du är dålig” som sedan internaliserades och inte ifrågasattes. Dock var jag duktig i skolan, så det drev mig att söka bekräftelse där. Plugga mycket och på så vis får lov att vara bra någonstans. Dock förstod jag inte själv att jag var duktig om ingen sa det till mig. Yttre bekräftelse var ett måste.


Detta beteende gick fram till Chalmers. Beteendet att “straffa sig” till framgång genom att plåga sig och bevisa sig om vartannat. Det som fick mig att börja ifrågasätta mitt beteende var Mia Törnbloms bok självkänsla nu, det var så jag hittade bandspelaren och kunde trycka på off. 


Jag har också berättat att min livsstil inte var särskilt bra (ja jag var vegetarian som levde på socker och koffein, men det är egentligen en annan historia och ni har hört den förr.) Ifrågasättandet av livsstilen kom för att det inte kändes bra i kroppen. Den kändes trött och sjuk hela tiden och jag tyckte att det var orimligt att känna så vid en ung ålder då energin bör vara på topp. Koständringen (till lågkolhydratkost utan bröd, mejerier, ris, stärkelse osv) gjorde stor skillnad tillsammans med att börja träna. Jag började träna för att jag orkade träna. Det ledde till ännu mer ifrågasättande, även om klarheten fortfarande var ganska låg.

Att börja jobba & varför det inte funkade

Jag insåg inte hur “konstig” jag var förrän jag började jobba på ett vanligt jobb. När man är student kan man gömma sig i biblioteket och dödsplugga. Jag hade jobbat i hemtjänsten innan och det gick bra för man kör sitt eget race enligt ett schema. På ett kontor är det vissa regler man behöver följa, som att vara där när andra är där. Inte sno någons favoritkaffekopp. Okej, ärligt talat jag har fortfarande ingen aning om vad som gäller. Jag kände mig dubbelbestraffad vad jag än gjorde och jag kan stoltsera med ett två A4 sidor långt brev från en överläkare (som var min chef) som beskriver mig som “inte stöpt i samma form som vi andra”, men också “enormt kreativ”. Jag började förstå att jag behövde göra någonting av den här kreativiteten, men fortsatte ändå att söka normala jobb.


Det var otroligt demoraliserande eftersom jag fick nej på nej på nej. Till slut fick jag ett konsultjobb där de efter ett tag personlighetstestade hela personalen och det visade sig att jag var en renodlad individualist med alldeles för mycket driv för att sitta och damma på ett kontor, och alldeles för mycket individualist för att klara av att någon annan talar om för mig vad jag ska göra. Där slutade den karriären.

Free flow kreativitet börjar spira

Min energi och optimism är hög by default och att jobba och vänta på att få uppgifter var för långsamt för mig. När man pluggar kan man bara öka farten, man kan dränka sig i plugg och man kan göra saker i vilken ordning man vill. Arbetslös och eländig ville jag tillbaka till den energin, så jag bara lät det som ville komma ut, komma ut. Eftersom jag är en skrivande människa bloggade jag redan väldigt mycket, men jag kände ett starkt behov av att skriva mer och det var så den första boken föddes. Ett intresse för meditation uppstod och så sakteligen gick upp för mig att den enda som blockerade mig själv var jag själv. Den enda som hindrade mig var jag. Inte att jag inte “kunde” få ett jobb eller “vara som alla andra”.


Kreativiten tog sig uttryck i entreprenörsskap. Skapa min egen business. Då hade jag flyttat ifrån Sverige och drev mitt företag utomlands, och det jag sysslade med var scientific editing. Editera och granska vetenskapliga artiklar vilket passade mitt intresse för att plugga, min individualism och mitt driv. Allt jag behövde var min laptop.

Klarheten ökar med självinventering

När man jobbar för sig själv och spenderar hela dagarna i tystnad som jag älskar att göra, finns det väldigt mycket utrymme att spendera tid med sina egna tankar. Jag har haft ett enormt stort intresse för spirituell litteratur sedan jag hittade Mia Törnblom, för jag tenderar att bara läsa mer och mer om jag hittar något intressant. Det ena leder till det andra och sedan är man plötsligt djupt intrasslad i existentiella livsfrågor. Flera av mina favoritförfattare var före detta missbrukare, Mia Törnblom inkluderad. Vad hade de mer gemensamt? 12-stegsprogrammet! Ett imponerande klarsynt program som går ut på att vända och vrida på varenda toxisk tanke. Katie Byron har ett annat som hon kallar för “The Work” som jag också rekommenderar. Länkar till gratismaterial finns i mitt forum under kategorin mental hälsa. 

Självinventering och meditation för frihet

Det här maratonlånga inlägget knyter ihop till att besvara lite andra frågor som jag fick på instagram nämligen vad som händer när man mediterar, vad som finns i det undermedvetna och hur man kommer åt det. 


Ptja det första som händer när man börjar meditera är mötet med “the monkey mind” alltså totalt inre kaos. Det är då lätt att tro att det är något fel på en, att man inte är lämpad för meditation. Vissa blir rädda, oroliga eller börjar gråta. Hjärnan kan slänga fram alla möjliga otrevligheter i en rasande fart. Detta fenomen är helt normalt. Alla går igenom det och det går över. Fokuset ska ligga på andningen under hela meditationen men det glömmer man förstås bort och sugs in i det som är mer intressant. Det här fenomenet upphör också efter ett tag och fokuset kan då ligga på andningen konstant, oavsett vad som händer i det perifera medvetandet.


Då händer någonting spännande och nej det här är inte en process som tar decennier! Det undermedvetna börjar komma fram på ett mer organiserat sätt, i form av djupare insikter. Allt gammalt “psychic trash” kommer fram i ljuset och med det föds en enorm acceptans över sin egen person/lighet.

Att släppa handbromsen och bara leva

Jag har sedan två år tillbaka tagit hjälp av olika coacher för att komma vidare. Min första coach lärde mig att säga nej tack till allting som inte gynnade mig. Jag spenderade några månader med att bara tacka nej och jag fann en enorm frihet i det. Det är något jag gör fortfarande och jag skulle vilja (men tänker inte göra det) tala om hur mycket pengar jag har tackat nej till sedan dess men det är provocerande summor.


Min nuvarande coach uppmuntrar mina mörka sidor att ta mer plats med inställningen att det man har mest problem med är ens största styrka. För mig är det min energi som kan ta sig uttryck i aggressivitet om den inte kommer ut rätt, så att kanalisera den är otroligt viktigt. Jag tar ut den på min omgivning och på mig själv om den inte kommer till uttryck i form av entreprenörskap, skrivande, fysisk träning eller allmänt skapande. Det har fått mig chockerad över hur mycket kreativitet som legat dolt för mig när energin gått till att “passa in” eller “vara som andra”. En psykolog slängde till och med ur sig diagnosen Borderline (jag tror man säger EIPS (Emotionellt Instabil Personlighetsstörning) numera) när jag gick i terapi och fortfarande trevade med vad jag skulle göra av mig själv.

Släpp handbromsen!

Min tro är att kreativa individer är de som blir mest missdiagnosticerade i det här samhället för det finns ett driv, energi och idérikedom som inte är särskilt vanligt. Para det med en ovanlig personlighetstyp och vips har vi en diagnosbuffé som heter duga. Vad som egentligen är talang blir ett problem när man försöker pressa in det i en liten låda där det inte alls passar.


Nu uppstår inga tankar om att efterlikna någon annan eller att “passa in” någonstans utan all energi går till skapandet och att bara låta mitt unika uttryck ta all plats det vill.


Det kan vara väldigt svårt bara att existera i det här samhället och jag tror att det är anledningen till att vi ser en så stor ökning av sjukskrivningar för utbrändhet och psykisk ohälsa. Det hjälper dock verkligen att pausa intrycken och rikta fokus inåt, fråga sig själv vad som är viktigt, hur man mår och vad man behöver. Meditation och självinventering är fortfarande mina verktyg där samt såklart en (för mig) bra kosthållning och fysisk aktivitet. Arbetet med sig själv slutar inte men det blir lättare när man börjar säga nej tack och alla externa problem (jobb som inte passar, ofungerande förhållanden, missbruk osv) försvinner. Man kan verkligen likna det vid att köra bil med handbromsen idragen, försöka köra från passagerarsätet eller ha vindrutan full av skit som blockerar sikten.

Meditation, självinventering och allmän “self care” handlar om att skaffa sig fri sikt, styra från förarsätet och lägga ur handbromsen.

Vem blir du då?

Neurohacking, Personligt
powerthinking

5 anledningar till att du kört fast!

7 September, 2020 24 Comments Written by Martina

Varför funkar det inte!?

Varför funkar inte Kosten? Träningen? Viktminskningen? Återhämtningen?

Känns det som att du har kört fast och inte kommer vidare? Nedan presenterar jag de 5 allra vanligaste anledningarna till det. Kan du diagnosticera dig själv?

1. Du är inte tillräckligt engagerad

Vanligaste anledningen till att inte få resultaten man vill ha är att det saknas engagemang. Lite dietande här och där, några halvhjärtade träningspass, meditation en gång i veckan… ja vad det nu än är som du jobbar på så är engagemanget för lågt. Du behöver gå ALL IN i åtminstone 30 dagar för att känna på vad en ny livsstil innebär. 30 dagar är lågt räknat, för att få enastående resultat behöver du ha ett engagemang som sträcker sig över 18 månader. Ja månader. Men vi säger 30 dagar till att börja med 😉

2. Du hattar runt

Guilty!

Jag var själv den största runthattaren som inte kunde bestämma mig för någonting. Än idag (många, många år senare) är jag sjukt tacksam för en av mina närmaste vänner som sa till mig på skarpen: “Martina du måste sluta hatta runt och börja satsa på samma hatt!” Jag löd rådet och det var så jag började på tekniskt basår och sedan Chalmers. Hatta runt bland olika dieter, träningsformer, you name it är precis lika dåligt. Det blir “ingenting av någonting” som man brukar säga.

3. Du saknar karta och kompass

Är du en sån som vägrar läsa instruktionsguiden? Hehe… Guilty! Hur svårt ska det vara liksom, det är väl bara att höfta lite? Rebellisk som jag är vägrar jag att följa instruktioner och kan ärligt talat inte baka en sockerkaka utan att halvvägs igenom receptet improvisera och lägga till min egen “touch”.


Ledsen att säga det men det tar mycket längre tid att lära sig saker utan något att navigera efter. Jag rekommenderar att läsa böcker (böcker!!! inte youtube-klipp eller poddar) om ämnet du är intresserad av, så har du otroligt mycket bättre förutsättningar för att lyckas. Nu är jag biased eftersom jag själv skriver just böcker, men det är mycket mer djuplodande information i en bok än vad som någonsin kan rymmas i till exempel en podcast.

4. Du har inte rätt verktyg

Vad behöver du?

En coach? En utbildning? Ett gymkort? En ny karriär? Behöver du gå en kurs? Jag minns när jag började kämpa med handstående och rörlighetsträning och bara körde fast hela tiden. Tränade varje dag men det hände ingenting. Till sist insåg jag att jag behövde hjälp och att det inte räckte med ett träningsschema. Jag behövde personlig hjälp, en coach helt enkelt! Sagt och gjort skaffade jag mig det (som vanligt via kompis-rekommendationer) och efter 5 veckor med coach hade jag nått hur långt som helst. Plötsligt kunde jag nå golvet med mina handflator och gå upp i en (ganska ful) brygga!

5. Djupare tankar och trossystem håller dig tillbaka

Jag har gjort en hel serie om begränsande tankar och trossystem som du hittar här. Jag kan räkna upp 20 av de vanligaste utan att blinka och det är tex fatalistisk livssyn, rädsla för ansträngning, rädsla för “ogjort arbete”, rädsla för att misslyckas, jämförande-tankar, tro att man är för gammal, för sjuk, för dålig, ovilja att engagera sig helhjärtat och ovilja att lägga tid på saker samt såklart rädslan för att faktiskt lyckas och vad det skulle innebära.


Börja gräv här om du inte förstår varför du inte lyckas. Gömda trosuppfattningar som inte gynnar dig kan ställa till mycket problem!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Detta ämnesområde som jag döpt till powerthinking är ett av mina favoritområden att fundera kring och som jag också arbetar med varje dag! Mitt liv har varit fullt av blockeringar och jag har sannerligen levt livet med handbromsen i dragen, så de råden jag ger till dig är samma råd jag ger till mig själv 🙂 Klicka på fliken powerthinking i menyn så hittar du fler inlägg av den här typen.

Lifestyledesign, Personligt
powerthinking

Reflektioner kring självsabotage

21 August, 2020 29 Comments Written by Martina

Du har planerat en formtoppning eller ett seriöst viktminskningsförsök och allting är smooth sailing tills du drabbas av en hetsätningsattack som pågår i flera dagar och resulterar i en smärre katastrof på vågen. Det är inte första gången utan beteendet är mer regel än undantag: Varje viktminskningsförsök slutar på samma sätt.

Känner du igen dig?

Nu tog jag den allra vanligaste formen av självsabotage som exempel men det finns såklart många exempel. Ett annat vanligt är att göra sig av med pengar så fort det finns lite extra på kontot, eller lova sin partner dyrt och heligt att inte bråka mer för att sedan be honom dra åt helvete igen nästa dag. Självsabotage kan drabba alla områden och essensen är att vi (tror) att vi vill åt ett håll medan vi konsekvent går åt ett annat.

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om varför det blir så samt vad man kan göra åt saken.

Varför självsaboterar du?

Ja varför? Ibland kan det verka helt obegripligt men det är det inte. Vi människor är inte helt enhetliga i våra tankar, känslor och trossystem. Vi kan ha många tankar och önskningar som går helt på tvären mot varandra. En del saker är vi högst medvetna om medan andra saker ligger djupt begravet i det undermedvetna. Viktminskning, om vi nu ska fortsätta med det exemplet, kopplar starkt till självbilden. Vi har alla en viss uppfattning om oss själva och en standard för hur vi ser ut, hur attraktiva vi är, vad vi brukar få för respons hos det motsatta könet och vad vi har för status/roll i alla grupper vi ingår i. Utseendet spelar roll här, inte nödvändigtvis vårt faktiska objektiva utseende utan vår subjektiva bild av hur vi ser ut jämfört med andra.

Vad har du för självbild?

Hur ser du ut inför dig själv? Vad har du för standarder inom olika områden? Stämmer din självbild överens med drömbilden? Det är väldigt ovanligt att den gör det. För att nå ett stort mål behöver vi ändras inifrån först. Du kan inte ha kvar samma bild av dig själv och förändra något på utsidan för det är insidan som styr resultatet. Din yttre värld kommer alltid att spegla den.

Vad har du för trossystem?

Utöver rent fysiologiska beroenden kan man ju också tro att man behöver viss mat (eller droger) i viss mängd för att må på ett visst sätt. Vi kan inte tänka oss hur man kan må bra och vara lycklig utan drogen för då blir ju livet så tråkigt och innehållslöst! Någon njutning/nått kul måste man väl ändå få ha? Tron på att just den grejen ändrar hela vår upplevelse kan vara otroligt stark, och den tron måste förstås bort.

Vinster med självsabotage

En annan aspekt är vinsterna av att inte nå sina mål. Vad är vinsterna med att sabotera sin viktminskning? Att få äta? Att undvika att bli mer eller mindre attraktiv? Att undvika att bli sedd? Att få en viss känsla? Att slippa anstränga sig?


Om du letar lite hittar du vinster med alla negativa beteenden. Egot försöker bara skydda dig mentalt, emotionellt och fysiskt, även om metoderna för det inte alltid är de bästa.

Redskap för att integrera sina mål

Jag pratar mycket om meditation för att det är bättre än den mest rigorösa psykoterapin för att gräva upp saker ur sitt undermedvetna. Free flow journaling funkar nästan lika bra. Det är redskap för att hitta de motspänstiga trossystemen inom en så att de kan integreras mot ett mål. Om du vet om att din självbild skiljer sig från din målbild och du vet exakt hur och varför det är så kan du välja att förändra självbilden så att målen nås lättare och snabbare. Du behöver göra upp med allting som blockerar vägen.


Det här området (som jag tror kallas för positiv psykologi) är ett av mina absoluta favoritämnen och något jag arbetar med varje dag. Därför är det så kul att skriva om och dela mina insikter så att de kan komma till nytta! 🙂

powerthinking, självsabotage

Rädsla för kritik

20 August, 2020 6 Comments Written by Martina

Nu är vi inne på ett tema här med ångest, oro och rädsla. Jag har fått mycket kommentarer och privata meddelanden kring det här med GAD (generaliserat ångestsyndrom) då många känner igen sig. Till och med de som inte tidigare kände till omfattningen eller namnet på sina känslor har hört av sig. Jag tror ju att det är viktigt att prata om allt och inte skönmåla något, ut med det bara! Visa upp de allra fulaste sidorna och titta på dem objektivt. Det är sällan så illa som man tror, vilket kommer fram när man börjar skriva dagbok. Något som kan kännas som ett gigantiskt monster inom en blir så litet och futtigt när det kommer ut i text. Därför rekommenderar jag alltid penna och papper för alla typer av självinventering. Låt orostankarna rulla klart och se vart det barkar.

Rädsla för kritik

Dagens inlägg är inspirerat av de senaste intervjuerna jag gjort för min bok Hormonstark som släpptes nyligen. Mina idéer är ju ofta det senaste inom experimentell hälsa, vilket kan väcka både nyfikenhet och kritik såklart. Ofta får jag frågan om jag får mycket kritik för mina åsikter, vilket jag brukar säga att jag inte får. Jag godkänner alla kommentarer manuellt för att kunna svara på dem, men det är oerhört sällan någon innehåller otrevligheter. Vissa hoppar rakt till antagandet att jag får mängder med kritik genom kommentaren “hur orkar du med all negativitet!?” Detta har ofta förbryllat mig, men nyligen dök svaret upp:


“Människor ser sällan världen som den är utan som de själva är!”


Det finns många sätt att formulera den här tesen men kort sagt speglar den egna oron och de egna begränsande trossystemen in väldigt mycket. Jag har förstått att en stor anledning till att så få väljer att gå sin egen väg är just rädsla för kritik. Det är troligen också så att de som är mest rädda för kritik själva är väldigt kritiska både mot sig själva och andra.

Självkritik inifrån och ut

Jag har kanske blivit lite tjatig om det här med meditation men det går inte att sticka under stol med att det är ett väldigt bra verktyg. Har du något annat bra verktyg får du gärna berätta om det (mina är meditation, dagbok, självinventering och personlig coaching!) Det intressanta med meditation (och dagbok med för den delen) är allt skräp som kommer fram. Efter ganska kort tids mediterande ser man ofta att allting man tänker om andra tänker man egentligen om sig själv.


Det finns ett enkelt test för att se om så är fallet. Ta en godtycklig åsikt du har och vänd på den! Exemplen nedan visar hur jag menar. Kan du se hur båda sidorna skulle kunna vara minst lika sanna?


  • “Min man borde respektera mig mer!” ↔  “Jag borde respektera mig själv mer!”
  • “Det borde finnas regler för vad man får uttrycka online och inte!” ↔ “Jag har mycket regler för mig själv kring vad jag får uttrycka och inte!”
  • “De som går sin egen väg lever med mycket osäkerhet och tar mycket risker!” ↔ “Det skulle vara för osäkert och riskfyllt för mig att gå min egen väg!”
  • “Alla andra är mycket bättre än mig!” ↔ “Jag måste vara bättre än alla andra för att vara tillräckligt bra!”

Till slut tar man för vana att bara vända på allting. “Tänk om de inte tycker att jag är tillräckligt bra?” ↔ “Jag har inte gjort mitt bästa och är inte nöjd med min prestation”.


Minnesregeln är att allting egentligen handlar om en själv. Allting från miljökatastrofer, pandemier och president Trump till vardagliga åsikter av både positiv och negativ karaktär. Dina åsikter speglar din inre värld mer än vad det är en ofärgad, objektiv bild av verkligheten.


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Tips!

Det frågas ofta efter boktips eller andra inspiratörer och jag är lite dålig på att dela det, men på detta området kan jag tipsa om Byron Katie. En religiöst oberoende spirituell lärare som skapat ett system för att ifrågasätta sina tankar på det sättet jag beskriver. Stående tips från mig är Katie och Tolle som många av er redan läser och inspireras av. Det finns såklart mer och jag arbetar med att sätta ihop en lite mer avancerad boklista av typ “mina 300 mest livsomvälvande böcker” med betygsättning och en liten recension till.

Jag tror ni kommer gilla det!

Personligt
powerthinking
  • Previous
  • 1
  • …
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • …
  • 69
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Olle on Kött hindrar inte kontakten med Gud!Nu är det min tur att säga: "Vad kul!" 😅 Roligt och intressant att du gjort ett…
  • Martina on Kött hindrar inte kontakten med Gud!Haha va kul! 😄 Martinus va min favvo på gymnasiet! Jag skrev ett stort arbete om…
  • Martina on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?Intressant :)
  • Martina on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?Tack va roligt att höra! ❤
  • Adam on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?Wow. Vad fint att läsa. Jag känner igen mig så galet mycket i det du skriver. Nä…
  • kalle on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?Läst eller hört någonstans att vara hel som människa är att vara i språkligt tal…
  • maria on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?så viktigt, bra och härligt att det är ämnet lyfts! jag tycker en bra sak att bö…
  • Olle on Kött hindrar inte kontakten med Gud!Hej! Din intressanta tråd och frågeställning dök upp i flödet och det här är kan…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson