• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
  • Home
  • BiohackingNeurohacking

Inlägg i kategorin Powerthinking

Klarhet & acceptans kring den man är

23 September, 2020 25 Comments Written by Martina

Jag har haft lite skrivtorka det senaste, eller rättare sagt har alla creative juices flödat in i andra projekt som har med mitt företagande att göra, men som inte direkt kopplar till bloggen. Dvs massa skrivande blir gjort men inte just blogginlägg, så jag frågade på instagram efter lite bloggtips och fick 14 sidor med tips (ja jag skrev ut dem) så nu har jag att göra ett tag! 😀


Jag fick en del frågor om hur jag lyckades börja jobba “på mitt sätt” som jag berättat en del om, det vill säga hur jag vänt mina svårigheter till styrkor och gått från ofungerande till välfungerande. Här är ett inlägg om högfungerande autism för er som önskade det. Det här inlägget kommer att ha en annan twist nämligen…

Klarhet & acceptans kring den man är

Vi är alla olika och är födda med olika personligheter och förutsättningar. Vissa passar bättre in i samhällets ramar än andra och har lätt för att uppfylla förväntningarna som ställs. Andra har inte det och faller utanför ramarna på olika sätt, kanske så till den grad att det motiverar en psykiatrisk diagnos. Kanske så till den grad att det slutar i ett svårhanterligt missbruk. Alla vill passa in och vara en del i en grupp och när det inte går leder det snabbt till olycka.

Ångest, oro, asperger (?) personlighet (?)

Vissa saker upplevs såklart som problem, som att ha jättemycket ångest eller inte riktigt förstå hur andra människor fungerar. Andra saker är bara personligheten och olika läggningar. Jag lutar mer och mer åt att diagnoser är oläkta emotionella sår, skev hjärnkemi, coping mekanismer och personlighetsdrag. Om man ska hårdra det så är ju precis allting biokemi, även personligheten men… det finns också händelser i livet som påverkar under lång tid, trossystem och icke-ifrågasatta tankar.

Hur det hela började – total brist på klarhet!

Ett av de största problemen för många, inklusive mig själv, var en brist på förståelse och empati med sig själv. Brist på klarhet och en allt för stor tro på negativa tankar. Jag hade en bandspelare i huvudet som tjatade om hur dålig och ful jag var, och dum och att ingen vill vara med mig eller ha mig och att jag inte klarade någonting. Min självkänsla var i botten, men varför? Min hypotes är att det började med mobbning och yttre röster som sa “du är dålig” som sedan internaliserades och inte ifrågasattes. Dock var jag duktig i skolan, så det drev mig att söka bekräftelse där. Plugga mycket och på så vis får lov att vara bra någonstans. Dock förstod jag inte själv att jag var duktig om ingen sa det till mig. Yttre bekräftelse var ett måste.


Detta beteende gick fram till Chalmers. Beteendet att “straffa sig” till framgång genom att plåga sig och bevisa sig om vartannat. Det som fick mig att börja ifrågasätta mitt beteende var Mia Törnbloms bok självkänsla nu, det var så jag hittade bandspelaren och kunde trycka på off. 


Jag har också berättat att min livsstil inte var särskilt bra (ja jag var vegetarian som levde på socker och koffein, men det är egentligen en annan historia och ni har hört den förr.) Ifrågasättandet av livsstilen kom för att det inte kändes bra i kroppen. Den kändes trött och sjuk hela tiden och jag tyckte att det var orimligt att känna så vid en ung ålder då energin bör vara på topp. Koständringen (till lågkolhydratkost utan bröd, mejerier, ris, stärkelse osv) gjorde stor skillnad tillsammans med att börja träna. Jag började träna för att jag orkade träna. Det ledde till ännu mer ifrågasättande, även om klarheten fortfarande var ganska låg.

Att börja jobba & varför det inte funkade

Jag insåg inte hur “konstig” jag var förrän jag började jobba på ett vanligt jobb. När man är student kan man gömma sig i biblioteket och dödsplugga. Jag hade jobbat i hemtjänsten innan och det gick bra för man kör sitt eget race enligt ett schema. På ett kontor är det vissa regler man behöver följa, som att vara där när andra är där. Inte sno någons favoritkaffekopp. Okej, ärligt talat jag har fortfarande ingen aning om vad som gäller. Jag kände mig dubbelbestraffad vad jag än gjorde och jag kan stoltsera med ett två A4 sidor långt brev från en överläkare (som var min chef) som beskriver mig som “inte stöpt i samma form som vi andra”, men också “enormt kreativ”. Jag började förstå att jag behövde göra någonting av den här kreativiteten, men fortsatte ändå att söka normala jobb.


Det var otroligt demoraliserande eftersom jag fick nej på nej på nej. Till slut fick jag ett konsultjobb där de efter ett tag personlighetstestade hela personalen och det visade sig att jag var en renodlad individualist med alldeles för mycket driv för att sitta och damma på ett kontor, och alldeles för mycket individualist för att klara av att någon annan talar om för mig vad jag ska göra. Där slutade den karriären.

Free flow kreativitet börjar spira

Min energi och optimism är hög by default och att jobba och vänta på att få uppgifter var för långsamt för mig. När man pluggar kan man bara öka farten, man kan dränka sig i plugg och man kan göra saker i vilken ordning man vill. Arbetslös och eländig ville jag tillbaka till den energin, så jag bara lät det som ville komma ut, komma ut. Eftersom jag är en skrivande människa bloggade jag redan väldigt mycket, men jag kände ett starkt behov av att skriva mer och det var så den första boken föddes. Ett intresse för meditation uppstod och så sakteligen gick upp för mig att den enda som blockerade mig själv var jag själv. Den enda som hindrade mig var jag. Inte att jag inte “kunde” få ett jobb eller “vara som alla andra”.


Kreativiten tog sig uttryck i entreprenörsskap. Skapa min egen business. Då hade jag flyttat ifrån Sverige och drev mitt företag utomlands, och det jag sysslade med var scientific editing. Editera och granska vetenskapliga artiklar vilket passade mitt intresse för att plugga, min individualism och mitt driv. Allt jag behövde var min laptop.

Klarheten ökar med självinventering

När man jobbar för sig själv och spenderar hela dagarna i tystnad som jag älskar att göra, finns det väldigt mycket utrymme att spendera tid med sina egna tankar. Jag har haft ett enormt stort intresse för spirituell litteratur sedan jag hittade Mia Törnblom, för jag tenderar att bara läsa mer och mer om jag hittar något intressant. Det ena leder till det andra och sedan är man plötsligt djupt intrasslad i existentiella livsfrågor. Flera av mina favoritförfattare var före detta missbrukare, Mia Törnblom inkluderad. Vad hade de mer gemensamt? 12-stegsprogrammet! Ett imponerande klarsynt program som går ut på att vända och vrida på varenda toxisk tanke. Katie Byron har ett annat som hon kallar för “The Work” som jag också rekommenderar. Länkar till gratismaterial finns i mitt forum under kategorin mental hälsa. 

Självinventering och meditation för frihet

Det här maratonlånga inlägget knyter ihop till att besvara lite andra frågor som jag fick på instagram nämligen vad som händer när man mediterar, vad som finns i det undermedvetna och hur man kommer åt det. 


Ptja det första som händer när man börjar meditera är mötet med “the monkey mind” alltså totalt inre kaos. Det är då lätt att tro att det är något fel på en, att man inte är lämpad för meditation. Vissa blir rädda, oroliga eller börjar gråta. Hjärnan kan slänga fram alla möjliga otrevligheter i en rasande fart. Detta fenomen är helt normalt. Alla går igenom det och det går över. Fokuset ska ligga på andningen under hela meditationen men det glömmer man förstås bort och sugs in i det som är mer intressant. Det här fenomenet upphör också efter ett tag och fokuset kan då ligga på andningen konstant, oavsett vad som händer i det perifera medvetandet.


Då händer någonting spännande och nej det här är inte en process som tar decennier! Det undermedvetna börjar komma fram på ett mer organiserat sätt, i form av djupare insikter. Allt gammalt “psychic trash” kommer fram i ljuset och med det föds en enorm acceptans över sin egen person/lighet.

Att släppa handbromsen och bara leva

Jag har sedan två år tillbaka tagit hjälp av olika coacher för att komma vidare. Min första coach lärde mig att säga nej tack till allting som inte gynnade mig. Jag spenderade några månader med att bara tacka nej och jag fann en enorm frihet i det. Det är något jag gör fortfarande och jag skulle vilja (men tänker inte göra det) tala om hur mycket pengar jag har tackat nej till sedan dess men det är provocerande summor.


Min nuvarande coach uppmuntrar mina mörka sidor att ta mer plats med inställningen att det man har mest problem med är ens största styrka. För mig är det min energi som kan ta sig uttryck i aggressivitet om den inte kommer ut rätt, så att kanalisera den är otroligt viktigt. Jag tar ut den på min omgivning och på mig själv om den inte kommer till uttryck i form av entreprenörskap, skrivande, fysisk träning eller allmänt skapande. Det har fått mig chockerad över hur mycket kreativitet som legat dolt för mig när energin gått till att “passa in” eller “vara som andra”. En psykolog slängde till och med ur sig diagnosen Borderline (jag tror man säger EIPS (Emotionellt Instabil Personlighetsstörning) numera) när jag gick i terapi och fortfarande trevade med vad jag skulle göra av mig själv.

Släpp handbromsen!

Min tro är att kreativa individer är de som blir mest missdiagnosticerade i det här samhället för det finns ett driv, energi och idérikedom som inte är särskilt vanligt. Para det med en ovanlig personlighetstyp och vips har vi en diagnosbuffé som heter duga. Vad som egentligen är talang blir ett problem när man försöker pressa in det i en liten låda där det inte alls passar.


Nu uppstår inga tankar om att efterlikna någon annan eller att “passa in” någonstans utan all energi går till skapandet och att bara låta mitt unika uttryck ta all plats det vill.


Det kan vara väldigt svårt bara att existera i det här samhället och jag tror att det är anledningen till att vi ser en så stor ökning av sjukskrivningar för utbrändhet och psykisk ohälsa. Det hjälper dock verkligen att pausa intrycken och rikta fokus inåt, fråga sig själv vad som är viktigt, hur man mår och vad man behöver. Meditation och självinventering är fortfarande mina verktyg där samt såklart en (för mig) bra kosthållning och fysisk aktivitet. Arbetet med sig själv slutar inte men det blir lättare när man börjar säga nej tack och alla externa problem (jobb som inte passar, ofungerande förhållanden, missbruk osv) försvinner. Man kan verkligen likna det vid att köra bil med handbromsen idragen, försöka köra från passagerarsätet eller ha vindrutan full av skit som blockerar sikten.

Meditation, självinventering och allmän “self care” handlar om att skaffa sig fri sikt, styra från förarsätet och lägga ur handbromsen.

Vem blir du då?

Neurohacking, Personligt
powerthinking

5 anledningar till att du kört fast!

7 September, 2020 24 Comments Written by Martina

Varför funkar det inte!?

Varför funkar inte Kosten? Träningen? Viktminskningen? Återhämtningen?

Känns det som att du har kört fast och inte kommer vidare? Nedan presenterar jag de 5 allra vanligaste anledningarna till det. Kan du diagnosticera dig själv?

1. Du är inte tillräckligt engagerad

Vanligaste anledningen till att inte få resultaten man vill ha är att det saknas engagemang. Lite dietande här och där, några halvhjärtade träningspass, meditation en gång i veckan… ja vad det nu än är som du jobbar på så är engagemanget för lågt. Du behöver gå ALL IN i åtminstone 30 dagar för att känna på vad en ny livsstil innebär. 30 dagar är lågt räknat, för att få enastående resultat behöver du ha ett engagemang som sträcker sig över 18 månader. Ja månader. Men vi säger 30 dagar till att börja med 😉

2. Du hattar runt

Guilty!

Jag var själv den största runthattaren som inte kunde bestämma mig för någonting. Än idag (många, många år senare) är jag sjukt tacksam för en av mina närmaste vänner som sa till mig på skarpen: “Martina du måste sluta hatta runt och börja satsa på samma hatt!” Jag löd rådet och det var så jag började på tekniskt basår och sedan Chalmers. Hatta runt bland olika dieter, träningsformer, you name it är precis lika dåligt. Det blir “ingenting av någonting” som man brukar säga.

3. Du saknar karta och kompass

Är du en sån som vägrar läsa instruktionsguiden? Hehe… Guilty! Hur svårt ska det vara liksom, det är väl bara att höfta lite? Rebellisk som jag är vägrar jag att följa instruktioner och kan ärligt talat inte baka en sockerkaka utan att halvvägs igenom receptet improvisera och lägga till min egen “touch”.


Ledsen att säga det men det tar mycket längre tid att lära sig saker utan något att navigera efter. Jag rekommenderar att läsa böcker (böcker!!! inte youtube-klipp eller poddar) om ämnet du är intresserad av, så har du otroligt mycket bättre förutsättningar för att lyckas. Nu är jag biased eftersom jag själv skriver just böcker, men det är mycket mer djuplodande information i en bok än vad som någonsin kan rymmas i till exempel en podcast.

4. Du har inte rätt verktyg

Vad behöver du?

En coach? En utbildning? Ett gymkort? En ny karriär? Behöver du gå en kurs? Jag minns när jag började kämpa med handstående och rörlighetsträning och bara körde fast hela tiden. Tränade varje dag men det hände ingenting. Till sist insåg jag att jag behövde hjälp och att det inte räckte med ett träningsschema. Jag behövde personlig hjälp, en coach helt enkelt! Sagt och gjort skaffade jag mig det (som vanligt via kompis-rekommendationer) och efter 5 veckor med coach hade jag nått hur långt som helst. Plötsligt kunde jag nå golvet med mina handflator och gå upp i en (ganska ful) brygga!

5. Djupare tankar och trossystem håller dig tillbaka

Jag har gjort en hel serie om begränsande tankar och trossystem som du hittar här. Jag kan räkna upp 20 av de vanligaste utan att blinka och det är tex fatalistisk livssyn, rädsla för ansträngning, rädsla för “ogjort arbete”, rädsla för att misslyckas, jämförande-tankar, tro att man är för gammal, för sjuk, för dålig, ovilja att engagera sig helhjärtat och ovilja att lägga tid på saker samt såklart rädslan för att faktiskt lyckas och vad det skulle innebära.


Börja gräv här om du inte förstår varför du inte lyckas. Gömda trosuppfattningar som inte gynnar dig kan ställa till mycket problem!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Detta ämnesområde som jag döpt till powerthinking är ett av mina favoritområden att fundera kring och som jag också arbetar med varje dag! Mitt liv har varit fullt av blockeringar och jag har sannerligen levt livet med handbromsen i dragen, så de råden jag ger till dig är samma råd jag ger till mig själv 🙂 Klicka på fliken powerthinking i menyn så hittar du fler inlägg av den här typen.

Lifestyledesign, Personligt
powerthinking

Reflektioner kring självsabotage

21 August, 2020 29 Comments Written by Martina

Du har planerat en formtoppning eller ett seriöst viktminskningsförsök och allting är smooth sailing tills du drabbas av en hetsätningsattack som pågår i flera dagar och resulterar i en smärre katastrof på vågen. Det är inte första gången utan beteendet är mer regel än undantag: Varje viktminskningsförsök slutar på samma sätt.

Känner du igen dig?

Nu tog jag den allra vanligaste formen av självsabotage som exempel men det finns såklart många exempel. Ett annat vanligt är att göra sig av med pengar så fort det finns lite extra på kontot, eller lova sin partner dyrt och heligt att inte bråka mer för att sedan be honom dra åt helvete igen nästa dag. Självsabotage kan drabba alla områden och essensen är att vi (tror) att vi vill åt ett håll medan vi konsekvent går åt ett annat.

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om varför det blir så samt vad man kan göra åt saken.

Varför självsaboterar du?

Ja varför? Ibland kan det verka helt obegripligt men det är det inte. Vi människor är inte helt enhetliga i våra tankar, känslor och trossystem. Vi kan ha många tankar och önskningar som går helt på tvären mot varandra. En del saker är vi högst medvetna om medan andra saker ligger djupt begravet i det undermedvetna. Viktminskning, om vi nu ska fortsätta med det exemplet, kopplar starkt till självbilden. Vi har alla en viss uppfattning om oss själva och en standard för hur vi ser ut, hur attraktiva vi är, vad vi brukar få för respons hos det motsatta könet och vad vi har för status/roll i alla grupper vi ingår i. Utseendet spelar roll här, inte nödvändigtvis vårt faktiska objektiva utseende utan vår subjektiva bild av hur vi ser ut jämfört med andra.

Vad har du för självbild?

Hur ser du ut inför dig själv? Vad har du för standarder inom olika områden? Stämmer din självbild överens med drömbilden? Det är väldigt ovanligt att den gör det. För att nå ett stort mål behöver vi ändras inifrån först. Du kan inte ha kvar samma bild av dig själv och förändra något på utsidan för det är insidan som styr resultatet. Din yttre värld kommer alltid att spegla den.

Vad har du för trossystem?

Utöver rent fysiologiska beroenden kan man ju också tro att man behöver viss mat (eller droger) i viss mängd för att må på ett visst sätt. Vi kan inte tänka oss hur man kan må bra och vara lycklig utan drogen för då blir ju livet så tråkigt och innehållslöst! Någon njutning/nått kul måste man väl ändå få ha? Tron på att just den grejen ändrar hela vår upplevelse kan vara otroligt stark, och den tron måste förstås bort.

Vinster med självsabotage

En annan aspekt är vinsterna av att inte nå sina mål. Vad är vinsterna med att sabotera sin viktminskning? Att få äta? Att undvika att bli mer eller mindre attraktiv? Att undvika att bli sedd? Att få en viss känsla? Att slippa anstränga sig?


Om du letar lite hittar du vinster med alla negativa beteenden. Egot försöker bara skydda dig mentalt, emotionellt och fysiskt, även om metoderna för det inte alltid är de bästa.

Redskap för att integrera sina mål

Jag pratar mycket om meditation för att det är bättre än den mest rigorösa psykoterapin för att gräva upp saker ur sitt undermedvetna. Free flow journaling funkar nästan lika bra. Det är redskap för att hitta de motspänstiga trossystemen inom en så att de kan integreras mot ett mål. Om du vet om att din självbild skiljer sig från din målbild och du vet exakt hur och varför det är så kan du välja att förändra självbilden så att målen nås lättare och snabbare. Du behöver göra upp med allting som blockerar vägen.


Det här området (som jag tror kallas för positiv psykologi) är ett av mina absoluta favoritämnen och något jag arbetar med varje dag. Därför är det så kul att skriva om och dela mina insikter så att de kan komma till nytta! 🙂

powerthinking, självsabotage

Rädsla för kritik

20 August, 2020 6 Comments Written by Martina

Nu är vi inne på ett tema här med ångest, oro och rädsla. Jag har fått mycket kommentarer och privata meddelanden kring det här med GAD (generaliserat ångestsyndrom) då många känner igen sig. Till och med de som inte tidigare kände till omfattningen eller namnet på sina känslor har hört av sig. Jag tror ju att det är viktigt att prata om allt och inte skönmåla något, ut med det bara! Visa upp de allra fulaste sidorna och titta på dem objektivt. Det är sällan så illa som man tror, vilket kommer fram när man börjar skriva dagbok. Något som kan kännas som ett gigantiskt monster inom en blir så litet och futtigt när det kommer ut i text. Därför rekommenderar jag alltid penna och papper för alla typer av självinventering. Låt orostankarna rulla klart och se vart det barkar.

Rädsla för kritik

Dagens inlägg är inspirerat av de senaste intervjuerna jag gjort för min bok Hormonstark som släpptes nyligen. Mina idéer är ju ofta det senaste inom experimentell hälsa, vilket kan väcka både nyfikenhet och kritik såklart. Ofta får jag frågan om jag får mycket kritik för mina åsikter, vilket jag brukar säga att jag inte får. Jag godkänner alla kommentarer manuellt för att kunna svara på dem, men det är oerhört sällan någon innehåller otrevligheter. Vissa hoppar rakt till antagandet att jag får mängder med kritik genom kommentaren “hur orkar du med all negativitet!?” Detta har ofta förbryllat mig, men nyligen dök svaret upp:


“Människor ser sällan världen som den är utan som de själva är!”


Det finns många sätt att formulera den här tesen men kort sagt speglar den egna oron och de egna begränsande trossystemen in väldigt mycket. Jag har förstått att en stor anledning till att så få väljer att gå sin egen väg är just rädsla för kritik. Det är troligen också så att de som är mest rädda för kritik själva är väldigt kritiska både mot sig själva och andra.

Självkritik inifrån och ut

Jag har kanske blivit lite tjatig om det här med meditation men det går inte att sticka under stol med att det är ett väldigt bra verktyg. Har du något annat bra verktyg får du gärna berätta om det (mina är meditation, dagbok, självinventering och personlig coaching!) Det intressanta med meditation (och dagbok med för den delen) är allt skräp som kommer fram. Efter ganska kort tids mediterande ser man ofta att allting man tänker om andra tänker man egentligen om sig själv.


Det finns ett enkelt test för att se om så är fallet. Ta en godtycklig åsikt du har och vänd på den! Exemplen nedan visar hur jag menar. Kan du se hur båda sidorna skulle kunna vara minst lika sanna?


  • “Min man borde respektera mig mer!” ↔  “Jag borde respektera mig själv mer!”
  • “Det borde finnas regler för vad man får uttrycka online och inte!” ↔ “Jag har mycket regler för mig själv kring vad jag får uttrycka och inte!”
  • “De som går sin egen väg lever med mycket osäkerhet och tar mycket risker!” ↔ “Det skulle vara för osäkert och riskfyllt för mig att gå min egen väg!”
  • “Alla andra är mycket bättre än mig!” ↔ “Jag måste vara bättre än alla andra för att vara tillräckligt bra!”

Till slut tar man för vana att bara vända på allting. “Tänk om de inte tycker att jag är tillräckligt bra?” ↔ “Jag har inte gjort mitt bästa och är inte nöjd med min prestation”.


Minnesregeln är att allting egentligen handlar om en själv. Allting från miljökatastrofer, pandemier och president Trump till vardagliga åsikter av både positiv och negativ karaktär. Dina åsikter speglar din inre värld mer än vad det är en ofärgad, objektiv bild av verkligheten.


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Tips!

Det frågas ofta efter boktips eller andra inspiratörer och jag är lite dålig på att dela det, men på detta området kan jag tipsa om Byron Katie. En religiöst oberoende spirituell lärare som skapat ett system för att ifrågasätta sina tankar på det sättet jag beskriver. Stående tips från mig är Katie och Tolle som många av er redan läser och inspireras av. Det finns såklart mer och jag arbetar med att sätta ihop en lite mer avancerad boklista av typ “mina 300 mest livsomvälvande böcker” med betygsättning och en liten recension till.

Jag tror ni kommer gilla det!

Personligt
powerthinking

Fixa GAD/Ångestproblematik

18 August, 2020 126 Comments Written by Martina

GAD/Ångestproblematik

Kan man verkligen fixa GAD (generaliserat ångestsyndrom) och annan ångestproblematik? Går det att bli av med panikångest? Tvångstankar? Fobier?

Svaret är ett rungande JA!


Ångest är det område där jag känner mig allra mest engagerad och insatt, vilket jag märker när jag pratar med människor i allmänhet och läkare i synnerhet. Det är otroligt få som förstår ångest, även om de själva är drabbade. Jag har säkert berättat om det förut men ett exempel är när jag ville få betablockerare utskrivet på vårdcentralen och läkaren svarade: “Betablockerare tar bara bort de fysiska symptomen av ångest! Du kommer må precis lika dåligt ändå!” Jag tänkte wow… här har vi någon som inte förstår ett jota. Likaså ursäkten till att jag aldrig lyckades få benzodiazepiner utskrivet trots ett verkligt behov: “Men ångesten är ju där under ändå… du blir inte av med den. Den växer och blir värre!” Herregud, var är biokemi-kurserna på läkarprogrammet? Släng in några till för det behövs!


OBS: Vet om den starka beroendepotentialen som benzo har. Vet om att det kan vara ett helvete att ta sig ur och att avtändningen är en (farlig) mardröm som kan inkludera EP-anfall. Men…  det finns ingen bättre medicin mot just ångest, och försiktigt användande kan vara revolutionerande för någon som aldrig upplevt livet utan ångest. Det här kan vara svårt att förstå för de som inte har ångest, men livet ser väldigt annorlunda ut då. Kronisk ångest gör en otroligt hämmad.


Vad är ångest?

Ångest är inte nervositet, oro, nedstämdhet eller depression. Att man klumpar ihop “ångest och depression” så att det låter som en grej är lika konstigt som att man säger “frukt och grönsaker” som ett samlingsnamn. Pratar vi om papaya nu eller om broccoli?


Mina personliga erfarenheter rör GAD, panikångest, OCD och social fobi. Generaliserat ångestsyndrom är huvudproblemet och panikångest, OCD, social fobi är differentialdiagnoser till GAD.

Här är några delsymptom:

  • Rastlös, uppskruvad och på helspänn
  • Blir lätt uttröttad
  • Blir lätt irriterad
  • Spända muskler
  • Sömnproblem (svårt att somna, orolig sömn, vaknar på natten)
  • Koncentrationssvårigheter
  • IBS/tarmproblem
  • Förhöjd puls & andra fysiska symptom

Symptomen drivs av förhöjda nivåer av noradrenalin vilket ger massa fysiska symptom. Det är därför betablockerare fungerar väldigt bra för utan de fysiska symptomen är man i princip av med ångesten. När nervsystemet är extremt övertriggat är man ett lätt byte för ångest men när kroppens betareceptorer är blockerade så att inte adrenalin kan fästa där, blir man väldigt chill!


Benzodiasepiner ger dig den signalsubstansen du naturligt ligger väldigt lågt på med GAD, dvs GABA. Det är som att dra i handbromsen. Givetvis bör man inte förlita sig på mediciner för att kunna fungera, men för just GAD är benzo som handen i handsken och förhindrar att patienten tar till alkohol eller andra (värre) droger. Riktigt svår GAD driver nämligen beroende för den fysiska ångesten kan verkligen bli olidlig, särskilt som det lätt trillar över i panikångest. Vad som vanligen skrivs ut är dock varken benzo eller betablock utan SSRI som egentligen är en medicin för depression. Andra populära mediciner är atarax, propavan och theralen som är lika off target (i min mening).

Hur jag fixade min GAD/Ångestproblematik

Som sagt har jag aldrig haft lyxen att kunna medicinera min ångest trots att den varit extremt svår. Läkarna har alltid hållit hårt på recepten så jag var tvungen att fixa problemen själv. Jag fick inte ens psykologen de lovade mig på vårdcentralen så fick även KBT:a mig själv. Det sipprar säkert igenom en del bitterhet i den här texten men har verkligen känt mig hjälplös i långa perioder. Ni som har/haft problem med riktigt svår ångest förstår vad jag menar, och också hur man kan normalisera den och låta den styra hela sitt liv. Det är där OCD och social fobi kommer in i bilden som coping strategier.

1. Mindfulness & mental brottningsmatch

Ett lite flummigt ord som kanske inte säger så mycket men jag definierar det som att bli intensivt närvarande i vad som händer. Detta började jag göra med panikångest när jag inte hade något annat val eftersom jag var i ett socialt sammanhang där jag skulle presentera muntligt och panikångesten tog tag i mig med full kraft. Jag hade valet att tuppa av eller bara gå rakt in i det. Som tur var fungerade det och det kändes som att jag för första gången vann brottningsmatchen mot min ångest. Segerkänslan var total eufori!

Jag gick från ångestnivå 10 av 10 vilket för mig innebar att hela kroppen kändes som gelé, jag skakade och vibrerade, det rann svett längs med ansiktet, hjärtat slog som en stånghammare i bröstet, ögonen tårade sig, smärtor strålade längs mina armar och längs min ryggrad. Talförmågan var tappad för längesedan och tankarna helt fragmenterade som när man tappar ett kristallglas i golvet och det går sönder i tusen bitar.


Med den sista lilla ansträngningsförmåga som fanns kvar vände jag fokuset och gav ett inre ja till allting som hände på insidan. “Bring it on! Ös på bara, om jag dör nu så är det helt okej!” var mina inre ord till mig själv. Då kände jag hur ångesten sakta släppte sitt grepp om mig och tonade bort. Plötsligt slungades jag till andra sidan av känslo-spektrumet och fick en sådan otrolig frid, glädje och till och med självförtroende – lagom till att det var min tur att presentera!


Detta konststycke lärde jag mig att upprepa och använder fortfarande de få tillfällen en ångestvåg sköljer över mig. Det är aldrig så starkt numera utan i nivå med träningsvärk. Det kommer aldrig oförhappandes heller utan är alltid relaterat till oro för någon närstående eller så.

Nyckelgrejen här är acceptans: Att tvinga mig själv till acceptans och säga ett inre ja till allting som händer.

2. Balanserat blodsocker & undvika triggermat

2009 började jag experimentera med lågkolhydratkost utan att ha någon större koll på vad jag sysslade med. Effekterna lät dock inte vänta på sig utan väldigt snabbt skedde ett skifte i mitt sinne. Det blev betydligt lugnare. Jag gick från att vara vegetarian/periodisk vegan med hög kolhydratkonsumtion till en vegetarisk ketogen diet som sedan blev animalisk. Jag bara släppte taget om min tidigare (ganska ogenomtänkta) kosthållning när jag märkte att jag kunde må så mycket bättre.


Det tog flera år att få till den nya kosthållningen men längs vägen upptäckte jag att sinnet påverkades av specifika livsmedel, även om de inte påverkade mitt blodsocker. Alkohol, kvarg, yoghurt, kefir och alla typer av nötter samt choklad rubbade min sinnesjämvikt. Jag kan inta dessa livsmedel ändå (jag älskar jordnötssmör!) men nu vet jag exakt vad priset är och kan välja när jag vill betala det.

3. Mindre koffein & mer sömn

Jag är inte särskilt koffeinkänslig men kaffe och koffein (ja även koffeinfritt kaffe) har sin påverkan på ångestnivåer och sömnen. Koffein har en halveringstid på 6 timmar så du kan ju räkna ut att eftermiddagskaffe kommer att påverka sömnen negativt. Dålig sömn är en grogrund för ångest. Att optimera sömnen och förbereda för bra sömn redan tidigt på kvällen har otroligt mycket positiva effekter. Jag slutar dricka kaffe 09 på morgonen och min kvällsrutin går ut på att hålla mig ifrån skärmar (det går sådär), inte ha jobbiga konversationer, inte titta på serier/TV (om det inte är något fruktansvärt lättsamt), inte träna och absolut inte äta.

Allt fokus ligger på nedvarvning!

4. Meditation som rutin

2013 började jag meditera regelbundet och startskottet för det var ett 10-dagars tystnadsretreat. Sedan dess har jag hunnit fördjupa min närvaro och mitt fokus ganska bra och genom det uppnår jag sinnesjämvikt. Det gör också att jag kan observera tankar och känslor på ett mer kallsinnigt och distanserat sätt utan att agera på dem eller ens tro på dem. Ångest kan jag använda som meditationsankare, särskilt fysisk ångest. Det gör att den inte blir särskilt långlivad.


Meditation är verkligen effektivt för känslomänniskor, beroendepersoner och alla former av oro, ångest, rädsla, nedstämdhet, depression och nervositet. Genom meditationen lär man sig att känslorna inte är farliga och att de absolut inte är beständiga.

Min typ av meditation är Vipassana. Den passar extra bra för ångest eftersom man lägger hela fokuset i kroppen.

5. Träning som medicin

Många använder löpning som ångestmedicin. Endorfinerna är ju lite som “kroppseget benzo” (fast egentligen kroppseget morfin om man ska vara biokemiskt korrekt) men jag tycker att tung styrketräning är ännu bättre. Det ger en sån känsla av ökad kapacitet och power att kunna lyfta riktigt tungt plus att ett tungt lyft kräver närvaro som heter duga. Vem kan ha ångest med en tung skivstång på sina axlar? Det är verkligen en effektiv medicin!

6. Mediciner som funkar

Och apropå medicin. Det finns de som fungerar och jag är helt klart för att använda medicin om det behövs, om inte annat för att glänta på dörren till hur man KAN må! Även om jag aldrig fick benzo utskrivet så lyckades jag såklart få tag på det ändå, och första gången jag testade det var en total halleluja-upplevelse för mig. Det var första gången i livet som jag fick uppleva hur andra människor känner, hur det är att existera utan ångest. Det gjorde mig ledsen över allt jag hade missat och att läkarna inte hade velat ge mig den chansen en endaste gång. Även om benzo var helt fantastiskt kände jag inte behovet att ta det igen för det var som att någon bara knäppte med fingrarna och mitt nervsystem (i brist på bättre ord) fattade galoppen. Jag fick ett facit och kunde med hjälp av facit återskapa den ångestfria känslan nu när jag visste vad det var.


Betablockerare och benzo fungerar båda ypperligt mot GAD men betablockerare är inte narkotikaklassat eller beroendeframkallande som benzo är. Dock hade jag med glädje föredragit att vara beroende av benzo än att genomlida den helvetiska ångesten jag hade under många år, särskilt som barn. Vet att det är ett ganska radikalt uttalande men jag har varit beroende (inte av benzo dock) så jag vet att det också är ett helvete på sitt eget sätt. På ett sätt är jag tacksam för ångesten för att jag nu är härdad som ett samurajsvärd och kan göra vad jag vill utan att känna mig hindrad av något. Men det hade varit skönt med en paus någon gång, särskilt när man är 7 år och håller på att krevera och förgås av outhärdliga panikångestattacker.

7. Att vara öppen & ärlig

Sista punkten på listan är det här med att vara fullkomligt öppen och ärlig. Mycket ångest kretsar kring andra människor och deras reaktioner samt känslan av att vara fel, göra fel eller att andra ska märka att något är fel. Det löser man genom att vara helt transparent och prata om sin ångest utan filter, det vill säga inte göra något för att dölja den. Bara den öppenheten har förmågan att skruva ned den några snäpp.


Jag märker att vissa människor blir väldigt oroliga och tycker det är lite obehagligt om man berättar att man har en panikångestattack mitt i en panikångestattack, men tycker att informationen måste ut och ångest måste avdramatiseras eftersom det är så fruktansvärt vanligt att lida av det.


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lämna gärna en kommentar om du tyckte om inlägget och har du någon egen upplevelse av ångest får du hemskt gärna dela den! Kanske sitter du på en grym strategi för GAD, panikångest, OCD eller social fobi?

Sammanfattning

Acceptans är viktigaste punkten. Det är när hjärnan spinner loss som ångesten blir värre. Tankarna skenar och rätt som det är har det spiralat bortom all kontroll. Det är fruktansvärt obehagligt, men tänk dig att du skriker JA!!! till din egen hjärna när den kör igång. JA! Kom igen ångesten it’s time to tango! Du vet själv att det inte är farligt, det är en biokemisk process som sker inom dig. Försök visualisera hur dina binjurar pumpar ut kortisol och noradrenalin som ett litet fyrverkeri i brösthöjd!


Livsstilsinventering: Kartlägg dina dagar. Hur äter du? Hur mycket kaffe och andra stimulanter får du i dig? Hur sover du? Tränar du? Hur mycket? Är det tillräckligt? Vilka människor har du runt dig? Hur är jobbsituationen? Analysera detta och se om du kan hitta grejer som triggar/förvärrar ångesten. Utgå från att det är du som är normal och har en normal respons och att omgivningen är fel. Vad skulle det innebära för dig?

Länkar till info om meditation:

  • Meditation och självinventering
  • Meditationsguide 

Lycka till ❤

Biokemi, Personligt
ångest, GAD, neurohacking, powerthinking, social fobi
  • Previous
  • 1
  • …
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • …
  • 69
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anders on Allt om ketoHej Martina! Köpte ett par böcker som du skrivit. Har kört LCHF/ KETO kost i typ…
  • Olof on Recension: OURA-ringHej! Blir nyfiken på ouraring. Vet du någon rabattkod, när man beställer? Hur ve…
  • IC on Gör någonting nytt…Även Livsmedelsverket gör någonting nytt ! Efter att EU-kommissionen haft synpun…
  • Lena Adler on Gör någonting nytt…Heja🙌🏻
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Dan on Gör någonting nytt…Ja men visst går utvecklingen mycket åt snuttifiering av nyheter det har ju pågå…
  • Jesper on Gör någonting nytt…Hejsan! Har du hört talas/testat om ketone-IQ utvecklat av H.V.M.N i USA? Relati…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson