Vi tänkte att vi skulle gå från ena änden av ön till den andra, för att titta på lite andra stränder, men det blev en vääääldigt lång & jobbig promenad! Vi gick non-stopp i 4 timmar, & det var varmt & eländigt. Myggen attackerade konstant & det var svår terräng… På bilden ovan stannar vi för några pinnar kött, före långpromenaden.
Filippinerna är ett U-land med extrem fattigdom & många kan inte läsa eller skriva. En del familjer säljer sina barn & husen saknar ibland både väggar & tak. Dessutom ligger filippinerna i något som kallas för “ring of fire” med extra mycket naturkatastrofer, de kommer cykloner & river upp hela landet lite då & då & dessutom finns 22 aktiva vulkaner här…. man får med andra ord ta de försiktigt & hålla sig till säkra områden (som Boracay) för på många öar där det ser ut som på bilderna ovan finns filippinska gerillan som ägnar sig åt turist-kidnappning mot lösensumma. Dessutom är det inte helt ovanligt med terrordåd & väpnade konflikter mellan muslimerna & kommunisterna. Manila (huvudstaden) ska man verkligen se upp med att vistas i, vilket var anledningen till att vi bara var i Manila för transfer & såg till att inte åka propellerplan & dylikt utan airbus & andra säkra transporter!
ser ni grisen till vänster?
Efter många timmar hittade vi äntligen en strand, & den va inte ens så fin som “vår” strand där vi bor!
Outfiten på bilden ovan var för övrigt min party-stajling som jag nämnde i inlägget nedan 😀
Nu ska vi ut & springa längs stranden, snorkla & simma & det kommer ännu finare bilder lite senare!
Jag har bott 33 år på Filippinerna och tycker inte att din beskrivning av landet är korrekt. Hur kan du skriva att dom säljer sina barn och kidnappar turister? Sedan allt gnällande utifrån ditt i-lands perspektiv, stanna hemma nästa gång istället eller försök uppskatta att du är privilegierad nog att kunna ha råd, vara frisk nog och ha tid att åka till ett av världens trevligaste resmål (Boracay).
Jag har bott i asien i 2 år & jag har många asiatiska vänner bland annat från filippinerna. De som bor i Sverige har flytt dit, vilket säger en del :/ Jag tycker att jag har en väldigt dynamisk förståelse för många delar av asien, men inte filippinerna ännu såklart, inte efter såhär kort tid. De som gör att jag väljer att resa till Boracay istället för att resa runt till andra intressanta ställen här är varningar från mina filipino-kompisar som uttryckligen ber mig att “vara rädd om mitt liv” & jag tar varningarna på allvar. Att de säljer sina barn & är allmänt analfabeter etc är allmänt vedertaget då hela landet försörjer sig på mestadels prostitution, fiske & turism. Självklart har jag ett I-landsperspektiv, svårt att få ett U-landsperspektiv med min bakgrund 🙂
Så bra du berättar om er resa. Man får verkligen en oglamorös men ändå fin skildring av landet. Det här kul att du blandar de fantastiska “resebroschyr – bilderna” med reportageliknande foton. Det gör att man får en djupare och intressantare inblick i resan. Bra jobbat!
Jag var på Boracay i januari, där är verkligen fantastiskt! Kan tipsa om en restaurang som heter Nami, som ligger upp i bergen som man når via en bambuhiss – bästa utsikten!
Vilken intressant semester ni gör. Intressant att läsa om hur det är på de olika ställena
Vissa områden i Manila kan vara farliga. Jag bodde där i tre år med 3 småbarn och var aldrig rädd. Det gäller att veta var man inte ska gå. Däremot är södra Mindanao farligt att vara på, men det är heller inte ett ställe dit turister åker.