Har ni sett det här klippet där Ribbing intervjuar Mattias Lundberg som är psykolog, forskare och författare? Jag fick det här klippet länkat till mig på mailen, och jag blev minst sagt illa till mods när jag såg det. (Länk till klippet – här!)
Lundberg hävdar nämligen att vi mår bättre och blir lyckligare av att inte tänka positivt, och att ha väldigt låga förväntningar på livet. Han tar som exempel att om han vaknar på morgonen och hans fru ligger jämte honom och inte tagit ut skilsmässa under natten, så är han jättenöjd med det. När han skrev sin bok räknade han med att den skulle bli jättedålig, och så vidare. En kombination av pessimism och låga förväntningar, för att inte ha det för bra och inte ta ut vinsten i förskott.
Det här är helt tvärtom mot min egen filosofi, och jag tappade verkligen hakan över att han själv var nöjd med det här sättet att tänka. Om man inte har högre förväntningar på sitt förhållande än att det ska vara ett förhållande, hur ska man då kunna förbättra det? Om man inte förväntar sig det bästa av sin partner och sina vänner – hur ska man då kunna få det? Ja visst, man blir besviken ibland och jag blev alldeles nyligen besviken över att ett samarbete inte blev alls som jag förväntade mig – men tack vare att jag hade HÖGA förväntningar, kunde jag också ta mig ur det snabbt när jag såg att de inte uppfylldes – och ingen skada var skedd. Om jag hade tänkt “den här personen vill antagligen utnyttja mig för min kunskap och inget annat” ja då hade jag ju inte fått möjligheten att se vad det egentligen handlade om, jag kunde ju trots allt ha helt fel.
Det är okej att bli besviken
Med höga förväntningar och kontinuerligt positivt tänk blir man ibland besviken, men det ÄR HELT OKEJ!
När jag gick på Chalmers var jag ultra-pessimisten nummer 1 och förväntade mig att misslyckas på tentorna. Om jag trots allt klarade tentan fick jag en positiv överraskning och blev superglad, men problemet är att man sänker sannolikheten att lyckas ju mer man förväntar sig att misslyckas. Dessutom blir det väldigt, väldigt svårt att sikta mot en femma om man intalar sig att man kommer kugga. Det är liksom på andra änden av skalan!
Tankarna formar beteendet
Även om man tror på det eller ej så formar tankarna vårt beteende. Hjärncellerna är sammankopplade via synapser, och synapserna har normalt sett ett litet mellanrum mellan varandra (det synaptiska gapet) där det frisätts elektriska signaler som kommunicerar med andra hjärnceller. Om man tänker en helt ny tanke, eller gör en helt ny grej är avståndet mellan synapserna stort, men ju mer man tänker/utför den nya grejen ju kortare blir avståndet. Inte nog med de börjar hjärnan rekrytera fler hjärnceller så att det går snabbare och snabbare tills tanken/beteendet går helt automatiskt. Vid de stadiet är det en motorväg där det tidigare bara var en liten snårig stig, så hjärnan kan bygga om sig själv även om man är vuxen.
Det gör att man formar hjärnan med sina tankar och sitt beteende, vilket gör att man börjar bete sig enligt det man säger till sig själv. Det blir nämligen alldeles för okongruent för hjärnan att göra en sak men tänka tvärtom, det går inte. Om man tänker “den här boken jag skriver kommer nog bli riktigt dålig” kommer man undermedvetet slarva och uppfylla sin egen profetia.
Realism och pessimism är inte samma sak!
Mattias Lundberg pratar också om realism, men det finns ingen motsättning i att vara positiv, förvänta sig bra saker och samtidigt vara realistisk. Att man tänker positivt betyder inte att man blundar för alla utmaningar, det innebär bara en tro på att man kan ta sig igenom och förbi. Jag brukar till exempel lista alla potentiella motgångar när jag börjar med ett projekt, så att jag har en plan för hur jag kan hantera dem om eller när de dyker upp. Det är alltid bra att vara proaktiv.
Ärlighet och pessism är inte samma sak!
Att vara ärlig mot sig själv och andra om hur man känner, är inte heller att vara pessimistisk. Även om det man känner är negativt, så är det viktigt att tillkännage det för att kunna ta rätt steg framåt. Om man mår dåligt och har hamnat i en negativ spiral och dessutom har en pessimistisk livssyn kommer depressionen som ett brev på posten.
Summa summarum
Att förvänta sig det bästa och att tänka positivt och ha en positiv livssyn möjliggör maximal framgång. Att göra sitt bästa för att undvika besvikelser eller känslor av förlust och nederlag är inte konstruktivt, det är en flykt. Det är okej att förlora, det är okej att vissa saker inte funkar, att det går åt helvete. Det blir inte bättre för att vi tänker “det här går nog helt säkert åt helvete!” det är bara ett sätt att öka chanserna för att det faktiskt gör det. Den gnutta glädje som kommer av att man har triumferat över universum, när man intalat sig att man ska misslyckas men så lyckades man ändå – är falsk. Du skapar dig själv och din egen värld med dina tankar så vem försöker du lura? Ingen är emot dig, ingen försöker få dig att misslyckas mer än du själv. Skippa negativt självprat och våga sikta så högt det bara går, våga tänka “DET HÄR SKA GÅ!” för om det inte gör det, är det bara att försöka igen och igen och igen TILLS det går!